cyklofånarna

Söndag 17 maj. Norges nationaldag och ett ohemult blåsande. Vinden ruskade i huset och det susade, näst intill tjöt i träden. Oj, oj, oj, vojne, vojne… Men är det söndag och träningsdags så är det. Bara i paltorna och iväg mot samlingen i Saxtorp. Elitaren hann inte så långt på Grand Prixvägen innan han hörde en traktor närma sig bakifrån. Ungefär vi den lilla backen efter ridhuset blev han så omåkt. Det första som sågs var ett par gafflar på lastaren so var oroväckande nära. Strax så segade sig även själva traktorn förbi på bara ett par decimeters avstånd. Elitaren lade upp ett vrål, men det var inte något som föraren märkte då han hade hörselkåpor på sig. I sin egen lilla värld så fortsatte han passagen på samma lilla avstånd och så kom vagnen som han drog. Likt många som kör med vagn eller släp så börjar de svänga in när föraren passerat cyklisten, utan att tänka på att då skär även den eftersläpande vagnen in. Det var otäckt nära. Traktorn har registreringsnummer DDG786 och ägs av Thomas Michael Ljungberg på Hasselmusvägen 1. Någon som känner vederbörande så tipsa honom att den som kör traktorn ska hålla gott avstånd till cyklister som körs om. Hela vägen var fri så det fanns absolut inte någon anledning att näst intill tränga av vägen. Att även tänka på att HELA ekipaget ska ha passerat innan man svänger in. Basta!

I Saxtorp så höll Lövis på att lasta av MTB’n och Kicken kom likaledes på en dylik tingest. Bokis Seat stod parkerad där med cykelhållaren där bak. Men ingen cykel ele Bokis syntes till. Han var nog ute på lite uppvärmning. Strax så dök han upp. Lite senare så dök Bosse Bus upp. – Se, där får ni lite draghjälp i motvinden, sa Kicken. Oh, fy, lät det från Bokis, som är väl medveten om vad Bosse Bus och hans VM-ben kan åsamka dem som försöker hänga på…

När klockan var tio slagen så rullade MTB:arna ut i skogen medan de tre asfalttuggarna rullade ut på vägen. Västlig eller västnordvästlig var vinden. Man siktade på en runda via Annelöv och så vidare till Krutmöllan och hem igen. Det var en god medvind efter att man svängt av 110:an om Kvärlöv. Stora kakan fram och så leta upp någon liten kugge bak för att sedan trampa på vad tygen höll. Kvärlöv-Annelöv-Trää avverkades i rak takt. Så kom man ut i Norrvidinge där man svängde söderut och fick den friska vinden i sidan ner till Södervidinge och sedan vänster mot Stora Harrie och därmed åter medvind. Från Stora Harrie är det inte många tramptag innan man så är i Krutmöllan och kunde svänga västerut igen. Motvinden slog då till som en råsop i ett raggarslagsmål. Tjena moss, kommer framtänderna att sitta kvar vid hemkomsten? Att stanna till vid vanliga kakstället passade inte idag. Där fanns inte någon lä. Kakstoppet blev nere i Västra Hoby strax efter kyrkan. Där var det någorlunda lä. Trots detta så blåste Elitarens hanske av styret där han lagt dem och satt som klistrad på staketet. Ett litet tecken på hur stark vinden var…
Efter en kort paus så var det dags att fortsätta igen. Dunka motvind till och igenom Kävlinge sedan vidare till Hög -V. Karaby-Hänkelstorp. Det var gött att svänga av hem till en varm dusch, tyckte Elitaren. Bokis hade en knapp halvmil kvar till Saxtorp där hans bil stod parkerad. Bosse Bus ytterligare en mil ovan på det innan han var hemma.

Nästa träning på torsdag. Då det är Kristi Himmelfärdsdag och därmed helgdag så startar vi kl 10.00 från Fotbollsgolfen, Hagensvägen, Saxtorp.

Torsdag 14 maj.  Nordvästanvinden tryckte på ganska ordentligt medan termometern visade lite drygt tio grader. Brrrr, det blir inte någon ljum sommarrunda idag, tänkte Elitaren. På med lösben och långärmad tröja kompletterad med en vindjacka i ryggfickan. Så iväg till Saxtorp där Bokis mötte upp vid kyrkan. Sedan var det bara att sätta det tjocka pannbenet mot den kalla vinden. Det vete tusan om det inte till och med var hår från isbjörnar i den kalla rackar’n… Siktet var så klart inställt på Lamellgatan där Örestadcyklisterna samlas för träning.
På plats där när Bokis och Elitaren anlände var Kicken, Bosse Bus, Punkan, Duncan och ett par till. Som vanligt blev det lite diskussion om vart man skulle köra. Till sist blev det som vanligt, norrut mot vinden. Bosse Bus tog kommandot och visade alla cykelvägen ut mot Besiktningen. Istället för att svänga av mot gångbron så fortsatte han rakt fram. Här var nog den sämsta cykelvägen som någonsin skådats. Helt uppsprucken av trädrötter. Hjärnskakning låg nära när man cyklade över den söndriga asfalten. Usch och fy för sådant underlag. Sedan vindlade sig cykelbanan under väg 17 och under motorvägen. Detta var ju skönt. Men sedan kom en bit av grusväg innan man kunde leta sig ut mot vägen mot Vadensjö. Som tur var så klarade sig alla utan punktering, ja faktiskt även Punkan!

Backen upp mot Vadensjö är inte så brant, men väl lång och seg. Idag kombinerades det med en klockren motvind, Tungt. Väl uppe i Vadensjö så pinnade Bosse Bus vidare uppför Rönneberga. Oj, oj, oj, skulle det bli backpass idag. Det tilltalade inte vare sig Elitaren eller Bokis. Men det var bara att hänga på. Nerför Rönneberga igen och ut på 110:an genom Tågarp och sedan ta av mot Ottarp när man tagit sig upp för den backen ut ur Tågarp. Tågarp ligger ju liksom i en gryta, kan man säga. Många tycker att det är uppförsbacke att åka till Tågarp. Men de som bor där har uppförsbacke när de ska lämna. Ja så konstigt det kan vara.

I Ottarp så var det raka spåret mot Bälteberga och det backeländet och vidare mot Vallåkra. Här kom en klunga med cyklister från Fix ikapp. Då blev det oro i Bosse Bus VM-ben. Han tryckte på och följde efter sina klubbkompisar medan Bokis, Kicken och Elitaren tog det lite lugnare. Nu började det bli riktigt kallt. Inte minst om fingrarna. Elitaren var så kall och valen om fingrarna att han tappade vattenflaskan när han skulle dricka. Som tur var så klarade sig flaska utan att bli överkörd av de bilar som olägligt skulle passera just då. I Vallåkra så blev det ett stopp för Elitkakor innan man fortsatte. Duncan och Punkan vek av mot Kvistofta medan de andra valde att köra direkt mot Landskrona. Så kom Bosse Bus och undrade vart de två huntingarna tagit vägen. När han fick ta del av den infon så ställde han sig i pedalerna och jagade efter dem.

Så kunde kvintetten rulla i lite lagom takt hemåt. Det var inte motvind längre utan sidvind och ibland till och med lite medvind.
En efter en vek de andra av. I höjd med Curla så var det den siste, Kicken som vinglade de sista metrarna hem. Bokis och Elitaren rullade vidare. Strax eftere så hördes en välbekant tordönstämma, Punkan! Han berättade att Bosse Bus hade dragit upp tempot så att tungan nästan hängde ner på framdäcket och bromsade. Som tur vara fick han det lite lugnare nu i gubbatempo. Vid Kvantum så vek Punkan av hemåt medan de båda andra rullade söderut mot Saxtorp/Hänkelstorp.
Nästa träning på söndag kl 10.00. Samling vid Fotbollsgolfen Hagensvägen, Saxtorp.

Söndag 10 maj. I veckan hade mannen med läderveken lovat regn och rusk. Visst var det lite blött på marken när persiennerna vippades upp. 0,3 mm visade regnmätaren. Annars vindstilla och 15 grader varmt. Visst var det mulet men ett skönt sommarväder där regndropparna lösgjorde alla de fina dofterna. När tidningen hämtades in så vidgades näsborrarna likt Ferdinands under korkeken. Djupa, härliga doftrika andetag… Härrrrrrrligt, som Ranelid skulle säga.
Elitaren satsade på kort kostym men som säkerhet petades lösärmar och vindjacka ner i ryggfickorna. I Saxtorp stod Anna och väntade med sin MTB. Lite öm med blåmärke på högra benet efter en tidigare vurpa. Men det var inte något som avskräckte henne för att ge sig ut i skogen igen. Kicken kom rullande på sin Bianchi och strax därpå även Bokis. En röd Audi rullade in. Baggesen. Jodå, han plockade ut sin helt nya guldfärgade Obea MTB ur bakluckan. Specialbeställd och målad efter hans tycke och smak. Eftersom han hade vurpat för ett tag sedan och hade lite ont i nåt revben så hade ha inte cyklat på den tidigare. Allts världspremiär idag för ”Gullponken”!

Medan Gullponken rullade ut i skogen jagad av Anna så rullade de tre gråhåriga gubbarna ut mot Barsebäcksvägen via Stora Byvägen. Precis innan Barsebäcksvägen så stannade man till så att Elitaren fick dragit på sig sina lösärmar. Sedan var det bara till att trampa. Nu hade det börjat blåsa lite från syd. Så en mils motvindsdunk från Saxtorp till Barsebäckshamn där man tog cykelvägen uppför Gillhögsbacken. På vägen upp och på krönet så kunde man beundra gullvivorna som blommade i diket. Denna rara, fridlysta ört.
När Gullvivorna var färdigbeundrade så var det till att kasta sig utför backen. Full fart blev det dock inte då två fotgängare möttes precis när cyklisttrion skulle passera. En sak som man lägger märke till är att allt fler går omkring med hörlurar. Oavset hur mycket som det plingas på klockan så hör de inte. I kombination med att folk även går på höger sida av cykelbanan så blir det besvärligt. Cyklister blir upphinnande istället för mötande. I kombination med att de inte hör är rena katastrofen. Passerar man utan ha gjort dem uppmärksamma på att det kommer någon så tar 95% ett steg UT istället för åt sidan. Ett lustigt beteende…
Siktet var inställt på Habo Ljung via Lödde-Borgeby-Flädie. Väl där och det var dags för Elitkakorna att komma fram så började även solen att göra sig synlig. Medvind och medsol på vägen hem alltså. Det är grejer det! Bjärred och Borgeby avverkades i rask takt sedan vidare mot Löddeköpinge. Här vände Bokis av mot Kävlinge där han numera residerar medan Kicken och Elitaren fortsatte norrut. I Hänkelstorp så vek Elitaren av för att rulla de sista metrarna till duschen.

Nästa träning på torsdag. Då kör vi med Örestadcyklisterna och startar från Lamellgatan i Landskrona (vid Veidekke, Saxtorps Trading & Bodbörsen).

Torsdag 7 maj. Tänk nu är det redan två månader sedan det var ”Fössta tossdan i mas”. Lysande sol från en nästan helt blå himmel. Inte speciellt kalt heller. Den eviga frågan, hur ska man klä sig. Elitaren satsade på kort kostym men packade ner lösärmar och vindjacka sidan om Elitkakorna i ryggfickorna. Så rulla iväg till Kyrkan i Saxtorp där han skulle möta upp Bokis. Det är alltid ”spännande” att cykla på Grand Prixvägen. Så även idag. Upp på backen vid Davidslidsvägen så körde en svart Volvo om Elitaren i god fart och på ett par decimeters avstånd. Detta trots att hela vägen var fri. Hela mötande körfältet var ledigt så det fanns gott om plats att göra en säker omkörning. Registreringsnummer GPR001 och bilen ägs av Ebba Ingrid Elisabeth Nielsen i Saxtorp. Som tur var så var det den enda dåren som ställde till med incident denna kväll.
En annan på gränsen till incident skedde senare när en bil med hästsläp körde om. Snyggt och prydligt körde föraren över i motsatt fil ända tills föraren hade passerat cyklisterna. Sedan svängde denna förare in ganska tvärt. Cyklisterna höll 30 km/h där det var 50 km/h. Många som kör med släp kommer inte ihåg att de kör ett långe ekipage? Man kan inte svänga in förrän HELA EKIPAGET har passerat. Släpet kom alldeles för nära. Helt oavsiktligt, men alla måste vara uppmärksamma på detta att inte svänga in för tidigt!

Bokis dök upp vid kyrkan i Saxtorp sedan rullade de båda via Häljarp till Landskrona där det väntade en hel hög med cyklister. Kicken, Punkan, Duncan och sju till. Det blev lite dividerande om vilken runda man skulle köra. Till sist så blev det att köra norrut via Vadensjö-Kvistofta-Gantofta och hem. Kicken rullade iväg först och klungan hakade på. I backen upp mot Vadensjö så delade sig klungan men uppe i Vadensjö så stannade man till och väntade in alla. Så vidare mot Härslöv och förbi gården där bonden var med bondedatingprogrammet för ett antal år sedan. TV-kändisar på slätten, minsann!

Allt rullade på fint. Ibland sprack klungan men så samlade man hop sig igen. Efter Gantofta så tappades Kicken och några till bort. Från rå och till rondellen vid Rydebäck gick det undan. Ungfålarna gnäggade och trampade på i medvinden. Efter rondellen vid Rydebäck så stannade man till för att vänta in de som inte hängt på. Strax kom eftersläntarna som då kunde berätta att de sett de borttappade. I väntan på att de skulle ansluta så hivade Elitaren fram påsen med Elitkakor och bjöd runt. Kakorna åts och man fortsatte att vänta, men inga eftersläntare kom. Troligen hade de tagit cykelvägen inom Rydebäck.

Så man rullade iväg igen. In igenom Glumslöv och vidare mot Landskrona. Ungfålarna försvann som en avlöning en fredagskväll i Coronafria tider. Skönt, tyckte Bokis och Elitaren som nu kunde hålla ett lagom gubbatempo hem. Bokis hade tagit bilen till Saxtorp så han svängde av där medan Elitaren fortsatte till Hänkelstorp.
Nästa träning på söndag kl 10.00. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen. Blri det utlovat ruskväder så åker MTB’n fram, annars racer som vanligt. Välkomna!

Söndag 3 maj. Brrr, idag var det lite kallt och blåsigt, 11 grader enligt Anders Celsius skala och en nordvästlig vind. Hur skulle man klä sig? Alltid en fråga när det är mellan tidig vår och sommar. Det fick bli den vanliga gröna kostymen men plocka med sig en vindjacka och långa handskar i ryggfickan. Jeses, var det drar och skär mellan revbenen, rös Elitaren när han kom ut på farstukvisten. Men vi satsar och se vad som händer när ångan kommit upp, tänkte han vidare. Så ut med Litespeeden från förrådet och älga iväg till Saxtorp. Där var det tomt och öde. Men Bokis hade aviserat att han skulle dyka upp. Kicken hade meddelat att han inte kom idag. Dels var racern på service och dels hade han en romantisk lunchdate idag Med Inger. Bröllopsdag slog an den romantiska strängen hos honom så han skippade träningen.

Bosse Bus kom rullande och strax därefter även Bokis. Bosse Bus sa att även Duncan skulle dyka upp. Men när klockan var tio slagen så hade inte någon Duncan dykt upp. Men då rullar vi, sa Bosse Bus. Precis då kom Duncan, Vikingen från UK cyklande i kort kostym!

Snabbt skissade man upp en runda. Norrut över Annelöv-Billeberga-Sireköpinge och så Spargodt. Billeberga är ju ett måste. En varg har ju siktats här vilket gör att det är givet att man måste cykla förbi och se om man kan få syn på den. Hej, hopp och iväg. Elitaren låg först och drog tätt följd av Bokis. Duncan och Bosse Bus låg sist och skvalpratade. När man kom ut på vägen mellan Trää och Billeberga så gick Duncan fram i spets. Skönt, tyckte Elitaren som då dragit i en mil ungefär. Så vidare till Billeberga medan falkblickarna scannade av åkrarna för att se om man kunde få syn på Gråben där. Men oavsett hur mycket man ansträngde sig så dök det inte upp någon ulv.
Sireköpinge nästa och sedan Brödåkra där man kunde ta av mot Norraby och Spargodt. Som vanligt blev et stopp vid Spargodt och Elitarens påse med godsaker som han hade i högra ryggfickan plockades fram så han kunde prassla fram en Elitkaka till var och en. Pausen blev lite längre än vanligt då Bosse Bus hade en SMS-konversation med något päron om ett äpple…
Så kom man iväg till sist. Kalla och frusna. Vinden var isig och så fort man lämnade det lä som fanns vid gaveln på längan och blev exponerad för nordvästan så skar den som skalpeller genom kläderna. Tramp, tramp för att öka ångtrycket så att värmen kommer tillbaka. En kort snutt söderut på 110:an innan man kunde vika av mot Ottarp och dess ryktbara backe. Duncan som är Young & fit drog på här. Fixstjärnan Bosse Bus hängde på medan Elitaren som är old & fat pustade och stånkade uppför, precis som Bokis.

Via Härslöv ner till Säby där Bosse Bus vek av hemåt sofflocket medan de andra tre fortsatte söderut genom ytterkanten av Landskrona via Häljarp till Saxtorp. Här blev det ett kort stopp så att Bokis kunde stretcha och hämta andan en liten stund. Sedan fortsatte Bokis mot Kävlinge medan Duncan hängde på Elitaren till Hänkelstorp där Elitaren svängde hav mot duschen.

Nästa träning på torsdag kl 18.00. Då kör vi med Örestadcyklisterna och samlas vid Veidekke, Lamellgatan, Landskrona.

Söndag 26 april. Vädergudarna är på gott humör. Sol, blå himmel och svag vind. Inte lika varmt som i torsdags. Men definitivt inte något att klaga på. Långärmad tröja och knävärmare på så blir det nog bra. Jodå, lite kallt i början men allt efter hand så blev det bättre. Elitaren var i Saxtorp i god tid. Anna var som vanligt på plats med sin MTB. Efter en liten stund så kom Andora på sin MTB med en hink full av petflaskor i ena handen. Det var dags för teknikträning. Nesor dök upp med sin dotter. Han hade tänkt att de skulle köra själva och försvann snabbt ut i skogen. Så kom Duncan må sin racer. Men vare sig Kicken eller Bokis dök upp. Medan Anna rullade ut i skogen, Andora tog hand om en annan tjej som hon stämt träff med så rullade Duncan och Elitaren ut mot Barsebäcksvägen via Stora Byvägen.
Vinden var av någon sydvästlig art så kosa ställdes söderut. Duncan pilade på och Elitaren fick verkligen kämpa för att hålla på. Duncan är ”Young and fit” medan Elitaren ”Old and fat” så han fick jobba och försöka tillgodogöra sig syret i sina flämtande andetag. Färden gick ner till Barsebäcks hamn och vid Sjöbo skola så var det cykelvägen över Gillhögsbacken. Här var det en kille med stora hörlurar som joggade mitt på gång/cykelvägen. Trots ihärdigt plingande så märkte han inte något. Artificiell dövhet kan man väl kalla det för. Farligt att vara ute i trafiken om man inte kan uppfatta ljud. En sak är ju om man är döv av naturen. Men att skapa en artificiell dövhet med hörlurar är onödigt och dumt!
En sak man lade märke till var att det förutom var många ute och cyklade så var det många tjejer också. I stort sett alla klungor man mötte eller körde i kapp hade en eller flera tjejer med. Jättekul! Via Sandskogen-Löddeköpinge till Borgeby och så vidare genom Flädie till Habo Ljung där det var dags att hämta lite syre under tiden som man mumsade på Elitkakorna som Elitaren bakat dagen innan. I torsdags så tog ju alla kakorna slut. Men nu var depåerna påfyllda igen. Under pausen så kom flera cyklande förbi. Alla erbjöds Elitkaka, men samtliga tackade nej. Konstigt, har Elitaren en så förskräcklig framtoning att folk blir rädda?
Så var det dags att rulla hemåt med förhoppning om att få tailwind, medvind alltså. Nja, lite mer åt sidvindshållet blev det faktiskt. Raka vägen genom Bjärred-Borgeby-Löddeköpinge och så vidare norrut. I Hänkelstorp vek Elitaren av hemåt medan Duncan fortsatte mot Landskrona.

Torsdag 23 april. En sådan fantastisk dag. Blå himmel, sommarvärme och i stort sett inte någon vind. Det var till att sätta allt på ett kort. Plocka fram den korta kostymen och klämma in fettvalkarna i det ålskinnet. Ett par lösärmar klämdes ner i ryggfickan tillsammans med en lätt vindjacka. Så iväg mot Landskrona. Det var lite bråttom. Att det var till Landskrona och inte bara till Saxtorp hade sjunkit in i glömskans sediment hos Elitaren. När han blev klok på detta så blev det så klart en väldig fart på honom. Iväg mot Landskrona. Motvind, så det var tur att den var så svag som den var. Det borde gå precis att hinna, men då var det till att inte slöcykla utan ligga i för vad tygen håller. Jodå, Elitaren hann precis. Men var inte sist Punkan och någon till anslöt någon minut senare. Åtta träningssugna. Kicken, Bagman, Duncan, Punkan, Hasse, Elitaren och två till.
Bagman hade någon skiss på en runda. Ut mot Vadensjö via gång/cykelbron. Lite spännande är det där för några huliganer(?) håller på att gräva hål i asfalten. Lösa stenar bitvis att ta sig igenom. Ett ställe var väldigt illa lagat. Det såg ut som om man bara skvätt ut lite Asfalt och stampat till. Lika illa att cykla på som där det inte var någon asfalt.
Så upp mot Vadensjö och den sega backen dit. Jag lägger mig främst nu så ni kan se mina fina vader, kvittrade Kicken och trampade på. Ja det passar ju med att visa vader när man är på väg till Vadensjö, eller hur? Vid kyrkan i Vadensjö så blev det stopp för att vänta in dem som blivit efter i backen. Sedan var det Härslöv-Ottarp som stod på menyn.
Man provade att ta den nyasfalterade vägen från Vadensjö mot Härslöv. Men det fungerade inte så många hundra meter innan asfalten byttes mot oljegrus… Inte något man vill cykla på. Punkteringar och vurpor är nära förestående på sådant underlag. Lappkast och tillbaka till Vadensjö City för att ta annan väg till Härslöv. Ottarp har en seg backe, men nu kom man från andra hållet så det blev en fin utförsåkning med återhämtning innan det var dags för Bältebergabacken. Den är lite att bita i den också. Ett kort stopp för samling innan man fortsatte mot Kingelstad och sedan Wideröra. Åter igen ett stopp för att vänta in eftersläntarna, Ett lämpligt ställe för Elitkakspaus tycket Kicken. Ja, är det någon som har med sig kakor? Elitaren hade inte hunnit baka nya så det var inte så många kvar. Påsen skickades runt med påbudet att låta dem som aldrig smakat dem tidigare få ta först,
Sedan var det dags att rulla hemåt. Klockan tickade och det var en bit hem. Elitaren rullade på och fick sällskap av Duncan och en till. Man trampade på ordentligt oc distanserade den andra klungan rejält. Via Halmstad by-Heden-Billeberga rullade man. I Billeberga så vek de två av för att ta cykelvägen till Landskrona medan Elitaren fortsatte genom Billeberga till Annelöv-Dösjebro och så till Hänkelstorp via Furuhillsvägen.

Nästa träning på söndag kl 10.00. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen. Välkommen!

Söndag 19 april. Det var inte så varmt, 6-7 grader och inte någon sol. Men heller inte det där attans blåsandet. En svag nordostan som man kunde stå ut med. Det var bara att trampa på norrut. Vi hembageriet stod Kicken och väntade. Lite oväntat för han hade ju varit opasslig igår. Men efter beskrivningen han gav så var det lätt att sluta sig till att han fått en släng av vinterkräksjukan. I Saxtorp stod Anna och väntade på sin MTB. Efter en liten stund så kom Bokis och Bosse Bus rullande tillsammans. Någon minut senare så kom även Teckomatrorpsexpressen, Mikael Baggesen. Alltså fem racercyklister och en MTB:are. Anna erbjöds att följa med racergänget men hon tackade nej till det erbjudandet. Så medan Anna rullade ut i skogen så rullade racergänget ut norrut. Planen var att ta sig en runda runt Spargodt Gods.
Bosse Bus med pigga ben gick direkt fram i spets. Elitaren sa till honom att hålla koll så att Bokis inte fick det för jobbigt. Han har ju haft förhinder från att cykla de senaste veckorna. – Äh, svarade Bosse Bus och fortsatte; det är en seg gubbaj-v-l så han kommer att hänga på. Så tryckte han till i pedalerna och ökade farten.
Via Kvärlöv-Annelöv-Billeberga Heden-Sireköpinge gick rundan. När man var på väg från Sireköpinge mot Norraby så hördes ett lätt tutande. Strax därefter kom en silverfärgad bil och körde förbi försiktigt och lämnade gott utrymme till cyklisterna. Sedan var det någon som hängde sig på tutan. En röd Volvo som ilsket tutande försökte tränga cyklisterna av vägen. Tänk att bilister kan vara så olika. Båda i samma läge men vittskilda handlanden. En med gott förstånd och en vars rätt att inneha körkort kan ifrågasättas. Den röda Volvon LED336 ägs av Claes Göran Stefan Lindqvist som bor på Kapellvägen 6 i Landskrona. Är det någon som känner honom så påpeka att den som körde bilen idag sannolikt skulle vara behjälpt av någon form av terapi för att kunna behärska sitt humör och kunna framföra en bil utan att riskera liv och lem på sina medmänniskor!
Som tur är så beter sig sisådär 99% av alla bilister bra. Men det räcker ju med en enda idiot för att det ska få allvarliga konsekvenser. Men resten av rundan tillhörde alla bilister de 99%-en. Vid Brödåkra så kom man ikapp och förbi en annan cyklist vid namn Ted. Men han ville inte hänga på när kvintetten rullade vidare mot Norraby och Spargodt. Som vanligt blir det Elitkakspaus där. Skönt att få pusta lite i solen. Kakor delades ut och mumsades. Så kom Ted cyklande. Han erbjöds en kaka även han men han sa att han var för gammal för att umgås och trampade vidare utan att hugga kakan.

Så var det dags att rulla vidare hemåt. Ut på 110:an söderut några hundra meter innan svängde av mot Ottarp. Ja inte Baggesent som fortsatte rakt fram för att leta sig hem till Teckomatorp igen. Så han gick miste om den sega Ottarpsbacken. Såklart klättrade Bosse Bus och Kicken lätt uppför den medan Bokis och Elitaren stånkade sig upp. I Härslöv delades vägarna. Kicken och Bosse Bus mot Landskrona medan Bokis och Elitaren rullade mot Ålstorp/Hänkelstorp via Vadensjö-Asmundtorp-Häljarp-Saxtorp.

Nästa träning på torsdag kl 18.00. Då kör vi med Örestadcyklisterna och samlas vid Veidekke, Lamellgatan, i Landskrona.

Torsdag 16 april. Hela veckan har det varit ett fasligt blåsande. Så även idag men DMI hade lovat att vinden skulle börja avta vid tretiden. Vilket faktiskt stämde. Det var dags nu att köra torsdagsträningarna med Örestadcyklisterna. Alltså att samla vid Veidekke på Lamellgatan i Landskrona. In i lycrakostymen och upp på springaren och trampa på. Även om vinden avtagit så var det ändå motigt att trampa norrut mot Landskrona. Nordvästanvinden gjorde vad den kunde för att hålla emot.

Framme på Lamellgatan så stod Kicken där liksom två andra cykelsugna, Helen och Jocke. Men några fler dök inte upp. Var höll Nestorn Bengeten, Bagman och alla de andra hus? Var de skrämda av blåsten och hellre satt i garaget på trainern och trampade. Aldrig är ett garage bättre än frisk luft! Kicken hade i förväg klurat ut en runda. Den kanske var lite lång för Helen hade bara cyklat ett par gånger innan. Ja, men då kan vi köra en bit och sedan vika av.

Så rullade man iväg mot cykelbanan som går mot Bilprovningen och sedan vidare över motorvägen. Den långa, sega backen mot Vadensjö i motvind såg till att lårmusklerna fick upp värmen. Hela rundan avverkades i ett ”snacketempo” eftersom några inte hade hunnit cykla så mycket ännu i år. Så under lite trevligt snack och lite ljug allt emellanåt tog man sig vidare mot Härslöv och sedan mot Tomatens Hus. En bit därefter stannade Kicken och tyckte det var dags för en Elitkaka. Han hade ju hittat en plats med både sol och lä. Jodå, Elitaren tog fram kakorna och bjöd runt. – Vad är detta? Undrade Helen förvånat. Det är Elitkakor upplyste Elitaren. Oh, de har jag hört talas om, men jag visste inte att de fanns på riktigt! Utbrast hon medan hon glatt smaskade i sig godsaken.

Via Gantofta – Rya-Glumslöv gick sedan hemfärden. I Glumslöv så svängde Helen och Jocke mot Kvistofta igen, Helen gillade inte att köra utför. Men Kicken och Elitaren gillade det så de fortsatte rakt fram utför Hillesborgsbacken mot Landskrona. Sedan hade inte Kicken många tramptag kvar innan han var hemma medan Elitaren hade halvannan mil innan han kunde hoppa in i duschen.

Nästa träning på söndag kl 10.00. Då är det samling i Saxtorp vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.

Söndag 12 april. Självaste påskdagen. Mannen med läderveken hade utlovat att det skulle kunna bli riktigt varmt idag. Någon skur kanske. Men den hade nog redan kommit i natt med sina tvenne millimetrar av denna rinnande nederbörd. Klädvalet är inte lätt i denna tid. Det är inte kul att vare sig vara för varmt eller kallt klädd. Men hellre lite för varm än att frysa. Sedan var det till att grensla springaren och rulla upp till Saxtorp och Fotbollsgolfen där Kicken väntade. Bokis hade förhinder och Kicken berättade att Bosse Bus varit ute på ett hästpass där han gjort allt för att hänga av någon som hakat på. Träningsdatorn hade sedan rekommenderat 72 timmars vila. När klockan var 10.00 slagen så förstod de båda att den annars lite olydiga Bosse Bus lytt rekommendationen.

Man började med att rulla norrut för att vika av mot Kärlöv/Annelöv och sedan söderut genom Dösjebro denna världskända metropol där biskop Absalon drog ut och slog ner en bondehär 1181. Slaget vid Dysiebro! Men idag behövde man inte kämpa mot biskop Absalon utan bara sydvästanvinden. Men så är det i Skåne. Det blåser alltid och det finns inte så många träd som läar på de vidsträckta åkrarna. Det är bara till att spetsa näsan, inta aeroställning och borra sig igenom vinden.
Efter Dösjebro så blev det Västra Karaby-Hög-Kävlinge och via Vikenbadet till Furulund/Stävie. Vid korset Stävie Hage så konstaterade Kicken att där brukade man ta Elitkakspaus och menade att den traditionen fick inte brytas. Alltså blev det stopp för inmundigande av detta energitillskott innan man sedan fortsatte mot Borgeby där det antika Börjes Torn finns beläget. Aktuellt nu för att Stiftelsen har lagt ut det till försäljning, Börjes torn är från början av 1100 talet. Var alltså på plats när Absalon drog ut mot de ilskna bönderna i Dysiebro.
Nu bar det av norrut igen. Medvind! Så det var med lätta fjät som man trampade vidare. Ett par cyklister längre fram knappade man in på. Ända tills Kicken hojtade till och stannade. Han hade tappat halva sin pump i diket. Ja inte fyrtioniokronorspumpen från Lidl utan en ”Rasren” sak från fina gatan med en betydligt högre prislapp. Efter en stund hade han samlat hop alla delarna och kunde rulla på igen. Uppför åbacken och vidare norrut förbi Björkenäs Golfklubb. Där är en av de allra sämsta cykelvägarna som finns. Det ser man tydligt på kartbilden nedan. Pulsklockan registrerar mellantid varje gång det skumpar till ordentligt (egentligen när man knackar på klockan). Hela femton mellantider blev det på den lilla biten… Här skulle det behövas ett lager asfalt istället för den hårt slitna oljegrusen.

Nästa träning på torsdag. Då kör vi med Örestadcyklisterna och startar från Lamellgatan Veidekke/Saxtorps Trading i Landskrona kl 18.00!