Snöstormen som uteblev!

De blev till att fota den egna MTB’n för att få med något på bild vid samlingen.

Torsdag 12 februari. Ja det var ett fasligt väder utlovat av ”mannen med läderveken”. Snöstorm och elände. En titt på DMI’s radarbild gav uppfattningen om att det inte var några mängder med snö. Nej, det fanns inga ursäkter, tänkte Elitaren. Det var bara att svida om och ge sig ut. Bokis hade meddelat att han stannade hemma på grund av hotet om snöstorm. Så klart ska man köra från kävlinge till Hänkelstorp och sedan tillbaka igen om det är snöstorm, det är ju kanske inte så klokt. Men Elitaren behövde inte köra någon stans utan bara ta ut cykeln från förrådet och trampa iväg. Dubbdäcken var ju på. Lite spännande att se hur stigarna var. Cykelvägen genom Hofterup var plogad och saltad. Svart asfalt hela vägen. Det var så lättrampat att Elitaren satt i andra tankar och missade stigen ut till skönadalsvägen. Så denna kväll blev det en sväng upp om Skönadalsskolans parkering. Men det var ju inte något problem. Stigarna genom silvergrasnplanteringen och vidare var upptrampade. Inga problem att ta sig fram. Det var bara att vara lite extra vaken och hålla sig på det upptrampade. Annars inga problem. Detta gällde egentligen för det mesta av denna tur. Framme vid mötesplatsen, parkeringen Hagensvägen, så mötte Elitaren ingen annan än sig själv. Jaha, tänkte han. Nu är det unkna spinninglokaler som drar istället för frisk luft och lite uteliv. Konstigt vad gubbar kan vara väderkänsliga.
Klockan var slagen och Elitaren rullade ut för att se hur det stod till i skogen. En rapport hade inkommit att det var svårt att hålla stig på det upptrampade och att det blev väldigt tungt om man kom utanför och fick köra i skaren. Elitaren upplevde inte detta. Visst var det till att hålla tungan i rätt mun för att hålla sig på det smala upptrampade. Men det var inte något större problem. En bra övning för att inte vingla så mycket. Hela rundan avverkades utan missöden. Enda som drog sig mot missöde var hoppet över den stora stocken efter att man passerat Ulmestigs. Där kom Elitaren lite väl långt till vänster efter stocken var överhoppad och fick sätta ner ena foten. Lite hider hade lagts upp i form av riset från en fälld gran när man ska in på stigen som sedan leder strax förbi skogshuggarnas timmertrave. Där var det till att hoppa av och gå genom riset. Men annars inget särskilt.Jo, ”pumptracken” missades också. Den hittades inte i snön och mörkret. Det var ingen som hade gått där och ”märkt upp” stigen.
Någon snöstorm visade sig inte på hela rundan. Egentligen kan man nog säga att det var bättre väder än på länge. Temperatur runt nollan och vinden var inte särskilt besvärlig. Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp. Elitkaka till alla deltagare!

Här ser vi granriset som blockerar stigen mot timmertravarna.

Kvällens runda.

Högintensiv träning!

Bokis anländer till parkeringen med pulsen i topp!

Söndag 8 februari.
Det var spännande att se hur det skulle gå att cykla idag. Det har ju snöat och regnat, töat och varit frost. Elitaren kände det skönt att dubbdäcken var på. Bokis kom punktligt som vanligt. Dock hade han inte några dubbdäck på. Han är ju en envis ”gubbaj-v-l”. Dubbdäck går lite tyngre än vanliga däck. Därför väljer han gärna bort dubbarna. Men rullade iväg mot Saxtorp. Vägarna i Hänkelstorp, Hofterup och Ålstorp gick bra. Men när man kom ut på stigarna var det desto besvärligare. Skaren gjorde att det var svårt att kolla spåret. Man kastades än hit och än dit. Tungtrampat var det också oavsett om man hade dubbdäck eller inte. Men de båda gubbarna terampade på oförtrutet. Pulsen den höll sig hela tiden på hög nivå. Svettiga och lite sena kom man fram till Parkeringen, Hagensvägen. Så klart var det ingen där. Kicken hade ju aviserat att han inte hade tid att cykla ida utan skulle köra spinning istället(?). Där rök guldstjärnan han fick i torsdags…
Efter en kort överläggning bestämde man sig för att köra hem igen. Denna gången på vägen för att slippa de tunga besvärliga stigarna. Det fanns ju ingen anledning att ta död på Bokis. Den dryga halvtimmen till saxtorp hade varit väldigt intensiv. Så nu valde man lite mer lättrampat hem. Om det inte händer något radikalt med vädret så är det tveksamt att det är görligt att cykla i skogen på torsdag. Väderprognosen ser ut som att snötäcket och skaren kommer att ligga kvar…

Hemma igen efter en dryg timmes trampande.
Det här var ett intensivt pass, sa Bokis vid hemkomsten.

Dagens runda.

Guldstjärna till Kicken!

Kicken vid samlingen i Saxtorp.

Torsdag 5 februari
Jodå, mannen med ”läderveken” hade lovat snöstorm. Sent på eftermiddagen infriades den utfästelsen. Ett ymnigt snöfall kompletterat med det sedvanliga, eländiga blåsandet. På 112:appen kom det varning för hela Skåne att man inte skulle ge sig ut om det inte var alldeles nödvändigt. Hur skulle man göra, funderade Elitaren… Så ringde Bokis och berättade att han var inte sugen att ta ut bilen och köra för att komma till träningen. Nej, svarade Elitaren. Det har ju kommit varning för att ge sig ut i trafiken, så stanna hemma. Men så bestämde sig Elitaren för att rulla iväg i alla fall. Känna sig för hur det var. Skulle det vara alldeles ogörligt så gick det ju att vända hemåt. Så han gjorde sig klar och pulsade ut i snön. Pulsade, kanske en överdrift i sig, men när det ligger bortåt tio centimeter nysnö i Skåne, då pulsar man!
Iväg längs de snöiga gatorna och stigarna. Snön gjorde det lite tungtrampad. Det gick lite saktare än vanligt. Men Elitaren hade ju kommit iväg i god tid, så det skulle nog ordna sig. Bitvis var det lite marigt att hitta. Snöyra och utan spår efter vil eller fotgängare var det inte helt lätt att se vart vägen eller stigen gick där det inte fanns några gatlyktor som kunde ge en fingervisning om sträckningen.
När Elitaren kom fram strax innan parkeringen, Hagensvägen, så kunde han skymta ett lyse? Vadan detta? Det var ju helt otippat att någon skulle ge sig ut i detta snöovädret för att cykla. Men jo, det var sant. Kicken(!) stod där och väntade snällt. Vanligtvis flyr Kicken busväder och sätter sig i säkerhet i någon unken spinningsal. Men inte i kväll alltså. Guldstjärna till Kicken. Efter en kort överläggning blev man överens om att det var till att vända och köra hem igen. Det skulle nog vara i det närmaste omöjligt att hitta runt på slingan. Bara att orientera sig i dungen vid den tidigare Fotbollsgolfen var inte att leka med. Någon måtta på dårskaper får det ju vara. Det var inte vädret i sig som avskräckte, utan svårigheten att hitta. Att hitta hem var heller inte lika lätt som man kanske skulle kunna tro. Bara att följa sina spår…? Nej, bitvis var spåren bortsopade. Detta nått tiotal minuter/halvtimme. Där det föl, var snödrev, försvann spåren med en blinkning. Att hitta var jusvårt. Det kan man om inte annat se på kartan här nedan. Där kan man se en fyrkant. Detta för att Elitaren inte hittade gång/cykelstigen som man brukar ta ett par hundra meter hemifrån. Det blev at ta stora infarten till Rotundan.
Nästa träning på söndag kl 19:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp. Elitkaka till alla deltagare!

Kvällens runda. Längst ner vid ettan kan man se att rundan gör en fyrkant. Detta för att Elitaren inte hittade stigen hem i snöyran…

H-lv-t-s j-la förbannade!

Bokis och Kicken vid samlingen.

Söndag 1 februari.
Då var januari månad avverkad och vi har hoppat in i februari. Det kändes nästan som vi hoppat ur askan och in i elden. Fast så mycket eld är det inte utan utan en h-lv-t-s, j-la, förbannad kyla. Inte nog med de fem minusgraderna, det var dessutom ett fasligt blåsande vilket gjorde kyleffekten betydligt högre än de där fem minusgraderna. Bokis kom punktligt som vanligt till Elitaren. Den tjocka vintermössan på huvudet och med en orakad haka. Han vill ha så mycket päls som möjligt i ansiktet för att skydda sig från kylan. Förståndigt! Oavsett hur mycket man har på sig så är det alltid kallt i början. Men all eftersom den ena kilometern efter den andra avverkas på vägen till Saxtorp så kommer värmen så sakteliga. Värst är det för händer och fötter. Elitaren hade ett par tunna stickade vantar förutom lobsterjandskarna från Void. Det funkade bra hela rundan. Elsulorna hade åter åkt i vinterskorna och fungerade hyfsat det också. Begreppet vinterskor är sådär. I alla fall om det inte är de fårskinnsfodrade cykelskorna. Är det minusgrader håller man inte tårna någorlunda varma utan elsulor.
I Saxtorp vände den förlorade festprissen/sonen. Idag var tydligen ursäkterna slut så att Kicken skulle delta i dagens träning. Någon Skidåkare dök inte upp. Var det månne för kallt för honom? Låter i och för sig lite konstigt om en Skidåkare skulle banga för en handfull minusgrader. Men hur som helst är osvuret bäst. Snabbt bestämde man sig för att stanna kvar i Saxtorpsskogen. Detta inte minst för att slippa bli exponerade för den friska sydostanvinden när man ska ta sig över ängarna och till Järavallen. Ut på slingan i den öde skogen. Ja, det var verkligen öde. Inte en kotte såg man. Inte förrän man avverkat nästan halva slingan. Sedan började det dyka upp folk. Folk både med och utan hund/hundar. Till sist så fick man en känsla av att det var ovanligt många ute denna dag. Efter att man rundat Ulmestigs så mötte man självaste Ulmestig själv på ängen bakom hans hus. Haj, haj, svarade han glatt på Cyklofånarnas glada hej-.hej.
Denna rundan hittade man faktiskt rätt hela tiden. Nästan… Bara något tramptag från fullbordad runda så missade Elitaren en vänstersväng. Men han kom på det i samma sekund och kunde snika sig igenom lite sly för att åter vara på rätt spår. Lite synd, tyckte Kicken. Det kunde ju varit kul att utforska den stigstumpen och menade att man skulle ta den nästa gång. Efter avverkat varv hivades Elitkakorna fram och bjöds runt. Under pausen kom även fru Tallinger med sin lilla glada hund som blev alldeles till sig när han såg Kicken. Då viftade han med svansen så att han nästan ramlade omkull! Efter en pratstunde med fru Talligner så rullade man hemåt, hem till en varm dusch. Nu började det bli kallt om både fingrar och tår. Men det hade hålet sig någorlunda varmt ända till Elitkakspausen. Men några minuter stillastående göt att man snabbt blir kall.
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp! Elitkaka till alla deltagare!

Elitkaks- & kisspaus.
Kicken pratar med fru Tallinger och Bokis övervakar.

Dagens runda.

Åh nej, inte nu igen!

Bokis vid ”samlingen”.

Torsdag 29 januari.
Då var vintern tillbaka. Några centimeter snö och en temperatur precis under nollan. Dett ackompanjerat med en ostlig vind av något slag. Alltså en kall, torr vind direkt från ryska tundran vilket gjorde att man väl näst intill fick multiplicera gradantalet med tio för att få fram vilken kyleffekt som den gav. Kyleffekten var alltså 10-15 grader. Men som vanligt hjälper det inte att klaga eller gnälla. Klä sig vettigt och jobba på för att hålla värmen. Bokis kom punktligt som vanligt. När han fick veta att Kicken inte skulle komma utan vara iväg på festligheter istället utbrast han; Åh nej, inte nu igen!!! Tonfallet var både förvånat och man kunde ana en viss förargning också. Det var alltså tredje träningen på raken som han väljer fest och glam istället för frisk luft och träning. Det är nog dags att ha ett ordentligt utvecklingssamtal med huntingen…
Bokis och Elitaren rullade så iväg spot Saxtorp. Elitaren hade fegat och satt på ”gubbadäcken” medans ”gubbaj-v-l-n” körde på ”ogubbat”! Det visade sig att det gick bra vilket som. Skillnaden var att Elitaren fick det lite mer tungtrampat. Framme i Saxtorp så var det helt öde. Va fn…? Ingen Skidåkare? Vadan detta? Var det för mycket snö eller för mycket jobb? Hur som helst så blev alltså Bokis och Elitaren ensamma på träningen idag. Man rullade ut på slingan. Men det dröjde inte länge innan man kände att det var något som inte stämde. Någon stans hade man kört fel. Detta var inte den vanliga stigen. Men det kan ju inte vara så svårt att hitta rätt igen i dungen där Fotbollsgolfen tidigare låg. Man fortsatt på känsla och hade en klar bild att man skulle komma ut på Stora Byvägen. Det var inte helt lätt att se stigarna. Snön som kommit gjorde det ganska marigt att hitta. Man cyklade och cyklade. Till sist kunde man ana ”ljuset i tunneln”. Lite ljusslingor som visade att man nu skulle komma ut på Stora Byvägen. Trodde man… I verkligheten var det Hagensvägen man kom ut på strax öster om parkeringen där man samlas. Alltså 180 grader fel mot vad man trodde! Nu tog man det säkra före det osäkra och följde Hagensvägen till Torpvägen som ledde till Stora Byvägen. Strax var man på spåret igen.
In på slingan och orientera sig runt. Men strax efter att man avverkat ”loopen” så var man vilse igen. Ja, det var verkligen inte lätt att hitta denna mörka kväll. Man fortsatte rakt fram för att komma till något ställe där man kunde orientera sig. Efter ett tag så kom man förbi reflexhandsken som höger i en buske. Jaha, då är vi är, förstod man. Några tramptag senare så var man uppe på Kaninstigen för att direkt vända ner ingen och rulla mot granet som man passerar innan man rullar bort mot dagiset och Ulmestigs. Väl på slingan igen lyckades man hitta hela rundan runt. En kort Elitkakspaus innan man rullade söderut och hem igen.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp. Elitkaka till alla deltagare!

Elitaren och Bokis efter avverkat varv och irrvägar.
Bokis stretchar efter hemkomsten.

Kvällens runda.

Den förlorade sonens återkomst!

Bokis & Skidåkar’n vid samlingen. Skidåkar’ns första tur på över en månad!

Söndag 25 januari
Grått, kallt och blåsigt. Även om det är någon enstaka plusgrad så går vinden genom märg och ben. Men det är ju inte något som avskräcker de riktigt hängivna. Bokis och Elitaren gjorde sällskap till Saxtorp på torra, fina och hårda stigar. Visst är det skumpigt ibland, speciellt där det har gått hästar. Men underlaget suger i alla fall inte. Framme vid parkeringen så skymtade man något flurocerande gröngult. Jodå, goissningen var rätt, Skidåkar’n. Ha fick ju någon elakartad förkylning innan jul som sedan har suttit i. Men han var enligt egen utsago på gång att hänga på i torsdags. Men jobb satte köppar i hjulet för det. Men idag var det alltså dags. Första rundan på en dryg månad!
En liten koll runt gav att det var Saxtorpsskogen som gällde. Med Elitaren i spets rullade man ut på slingan. Här var föret lika bra som stigarna tal Saxtorp. Skogshuggarna var ute och häll på att skota björk vid loopen. Slit och släp, undrade Elitaren när passerade den ena skogshuggaren som kom mötande med motorsåg i hand. Jo, det var slit och släp konfirmerade han, Allt rullade på bra.
Det enda stoppet man gjorde var på hemvägen efter a ha rundat Ulmestigs så stannade man till efter att ha passerat Scoutvägen. Elitaren hade en kvist som slingrat sig runt vid bromsskivan bak. Kvisteländet plockade raskt bort och man kunde fortsätta des nista knappa halvan.
Elitkakspaus blev det så klart efter at varvet var fullbordat. Sedan återstod det bara att rulla hemåt. Skidåkar’n mot Landskrona och de båda andra mot Hänkelstorp.
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan. det är bara att dyka upp. Elitkaka till alla deltagare!

Elitkakspaus!
Bokis har lite stretching på g!

Dagens runda.

Fel så det blev nära Ögat!

Bokis vid samlingen i Saxtorp,

Torsdag 22 januari. Kallt och blåsigt denna dag. En sådan där dag då det aldrigt blivit ljust. De tjocka molnen hade effektivt minskat solens strålar hela dagen. Nu på kvällen så fick man heller inte något sken från månen. Vinden var på 8-9 m(s och körde man näsan i den så bet det ordentligt i skinnet. Men det är ju inte något som stoppar de ihärdiga. Bokis rullade in punktligt för att göra Elitaren sällskap till Saxtorp. Kicken hade meddelat att han skulle äta en fettdrypande gratispizza och skulle därför hoppa över träningen. Pizza istället för frisk luft och motion, ett konstigt val… I Saxtorp så var det tomt och öde. Det fanns ju en förhoppning att Skidåkar’n skulle komma eftersom han nu har frisknat från sin man-cold. Men icke as Nicke. Var det månne för mycket snö för honom. Snölagret var ungefär som florsockret på semlans lock…?
Bokis och Elitaren rullade iväg. Det tog inte många tramptag innan det verkade konstigt. Har vi kört fel, undrade Elitaren. Jodå visade det sig. Det var inte bara nära ögat att man kör
rt fel utan fels å man kom vid Ögat. Stigen bakom Ögat alltså. Men det var ju inte några större konstigheter att hitta tillbaka till vanliga spåret via den gamla ledningsgatan. Det var betydligt mer lättrampat idag än i söndags. Det finns två skäl till detta. Dels var dubbdäcken avlagda till förmån för de vanliga däcken. Sedan var marken frusen och hård. Då blir det en stor skillnad mot när det är blött och mjukt. Halt var det int förutom på någon liten tillfrusen vattenpöl. Men inget som ställde till det för de båda Cyklofånarna.
Varvet avverkades utan några egentliga missöden. Några kvistar som fick rensas från bakväxeln, annars rullade det bara på. På de partier där man fick motvind så var det bister. Men då är det ju bara till att lägga i en högre växel och trampa på så man så snabbt som möjligt kommer i någon form av lä!
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp. Elitkaka till alla deltagare!

Bokis och Elitaren vid den obligatoriska Elitkakspausen.
”OLYMPUS DIGITAL CAMERA”Snötäcket” var ungefär lika tjockt som florsockerlagret på en semla…

Kvällens runda.

Bristningar i gäddhänget!

Bokis och Kicken vid samlingen.

Söndag 18 januari
Då var det spännande att få se hur underlaget såg ut idag. Under gårdagen hade både Kicken och Elitaren rekat på var sitt håll. Slutsaten båda hade dragit var: på med dubbdäcken. Detta hade även Bokis anammat. Det var nog första gången någonsin Bokis dykt upp med dubbar. Vägen utanför Elitaren, där var det i alla fall inte helt onödigt med gubbar. Där finns ingen snöröjning och därför så är det ett tjockt istäcke som skata smälter bort. Visst han man se lite asfalt här och där. Men vallarna med is är förrädiska. Skönt med dubbar. När man då kom vidare genom Ålstorp och vidare till Saxtorp, då var det inte någon is precis. Det skulle ju bli spännande att se hur det skulle vara på t ex Kaninstigen. Igår så hade det legat ett ordentligt istäcke på den vägen. Framme vid parkeringen så stod Kicken där och väntade. Inga granar att hämta idag inte, för mannen med de många undanflykterna och ursäkterna för att inte cykla. Men på torsdag meddelade han, då kunde han inte cykla för då skulle han äta pizza. Pizzan är ju rund som ett hjul, så det fick räcka alltså…
Så rullade man ut på Saxtorpsslingan i ett lätt tempo. Bokis hade ju precis varit opasslig och med dubbdäck på så går det ju lite tyngre. I skogen var det inte någon is precis. Det hade töat undan väldigt mycket sedan gårdagen. Mer än vad man kunde föreställa sig. Detta var kans ke det som gjorde att det var många hundrastare flanörer ute. I torsdag var ju skogen helt öde. Men då behövdes såklart dubbar ock man skulle gå.
Allt rullade på, många glada hej-hej som besvarades. På hemväg efter att ha rundat Ulmestigs så kommer man ju fram till en stock som blockerar stigen. Elitaren hoppade över med lätthet, men Kicken stannade och gick över kånkandes på sin cykel. Det är lätt att hoppa över, bara över med framhjulet så följer bakhjulet med snällt med, sa Elitaren. Det kan jag inte då får jag bristningar i gäddhänget svarade Kicken. Gäddhäng låter ju inte som fina fisken precis…
När Kicken väl gränslade sin cykel igen kunde man fortsätta. Lite längre fram så hoppade han över en annan gren/stock. Den kalare jag, utbrast han då stolt. Ja, klarar du den så klarar du även den andra replikerade Elitaren. Vi får väl se vad framtiden visar med Kicken förmåga att forcera stockar. Efter en kort Elitkakspaus vände man sedan hemåt. Kicken norrut mot Landskrona medan de båda andra gubbarna fortsatte söderut till Hänkelstorp. I kröken på den gamla travbanan mötte man två hästekipage. Man stannade till för att ryttarna skulle kunna komma förbi utan att man skulle skrämma pållarna i sken eller så. Jo då, de kom förbi även om den sista, den bruna hästen, var väldigt misstänksam. Hemma igen blev det till att spola av cyklarna. Det hade lagts på en hel del dynga…
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp. Elitkaka till alla deltagare!

Elitkakspaus efter avverkat varv..
Ryttarna som man mötte på den gamla travbanan. Den bruna hästen var väldigt rädd och osäker.

Dagens runda.

Soloisrunda!

Inte överfolkat med cykelsugna…

Torsdag 15 januari
Äntligen dags för lite cykling igen. Lite spännande och se hur underlaget var. Det har ju töat de senaste dagarna men det ligger fortfarande is på vägar som inte är så trafikerade. Elitaren beslöt sig för att ha dubbdäcken kvar, inte minst på tanke hur gatan utan för hans hus såg ut. Tjockt med is och så lite smältvatten ovanpå. Alltså noll friktion utan dubbar. Bokis ringde och berättade att han var lite krasslig. Stanna hemma och kurera dig, du är inte tjugo längre, menade Elitaren. Nej, tjugo var Bokis i början på femtiotalet. Bäst att ta det försiktigt och kurera sig först! Elitaren fick alltså rulla iväg själv till Saxtorp denna kväll. Dubbdäck var rätt val, ändå var det nära en vurpa precis utanför huset. En isvall skickade iväg framhjulet åt sidan en till två sekunder efter start. Men situationen klarades av utan vurpa. Bäst att cykla riktigt försiktigt denna kväll. Framme i Saxtorp utan några fler tillbud så kunde Elitaren konstatera att det var ingen där. Men va f-n, är man kry och har dubbdäck så finns det ju inga legala skäl att låta bli att cykla.
Elitaren fick alltså rulla iväg själv på stigarna. Det var inte många meter under rundan som isen inte krasade under dubbdäcken. Det var egentligen bara efter man passerat Ulmestigs och kommer ut på ängen där solen har fritt spelrum. I övrigt var det inte många meter som var isfritt. Dubbarna gav ett bra grepp så det var inte några problem att ta sig runt. Ovanligt nog så sågs det inte till någon annan i skogen. Ingen hundrstare eller annat… Elitaren var alltså mol allena i skogen. Rundan avslutade som vanligt med en Elitkakspaus innan det var dags att återvända hem.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bra att dyka upp. Elitkaka till alla deltagare!

Det blev till att käka Elitkaka ensam denna kväll för Elitaren.
Hemma igen efter genomförd träning.

Kvällens runda.

Minus sju, inte bar(r)skt nog!

Elitaren och Bokis vid Elitkakspausen.

Söndag 11 januari.
Tjo ho, vad kallt. Sju minus är ju rena istiden för en skåning. Men himmeln var blå och solen luste. Dubbla strumpor tillsammans med elsulor i skorna skulle förhoppningsvis göra jobbet och hålla fötterna varma. Tillsammans med Bokis rullade så Elitaren iväg mot Saxtorp och samlingen. Det var ju lite spännande och se om man skulle få något ytterligare sällskap idag. Kylan var ju inte bar(r)sk nog för Kicken som hade meddelat frånvaro idag för att han skull hjälpa Lions med lite bar® skare saker. Nämligen att hämta in uttjänta julgranar.
Det var något konstigt med Elitaren cykel. Nästan ingen broms bak och den kändes trögtrampad. Framme vid den öde parkeringen blev det till att vända upp och ner på cykeln. Lossa hjulet och kolla om något hade hamnat fel. Med hjulet av var det två par skarpa ögon som kritiskt kikade ner i bromsoket. Allt sig hel ok ut. Konstigt… Tillbaka med hjulet igen och då rullade hjulet plötligt mycket lättare! Som grädde på moset kom även bromsverkan tillbaka. Är det någon där ute som kan förklara detta? Det kunde nju inte berott på att hjulet skulle suttit snett. Den genomgående axeln gängas in och kan bara sitta på ett sätt. Teorin var att bromsskivan skulle ha hamnat på fel sida ena belägget. Men det var ju inte något man kunde se. Någon där ute som har en bra förklaring?
Med en mer lättrampad cykel rullade Elitaren iväg med Bokis bakefter. Inga fler hade ju dykt upp. Ut på slingan i Saxtorp. I snön och kylan så räcker det med den slingan. Det blir relativt tungt och jobbigt ändå. skogshuggarna var ute även idag. De fällde ett träd när duon avverkade ”loopen”. Nu vrakar det som att de slutat att fälla tallar och gått över till björk. Man koll väl se till att man har ett stort vedförråd till nästa år?
Som sagt var det lite tungtrampat trots att Elitarens hjul ni rullade utan inre motstånd. Trots det fina vädret var det int speciellt många som var ute i skogen. Att hitta runt var inte helt enkelt. Skugga och diffusera ljus utan kontraster gjorde det svårt att se var stigarna gick. Men man lyckades ändån ta sig runt utan felkörningar. Som värst var det några tveksamheter, men inga felkörningar.
Elitkaka serverades som brukligt efter avverkat varv innan man rullade tillbaka till Hänkelstorp. Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp!

Gubbaj-v-ln som bara har åtta år kvar till sin 100-årsdag!
Cykeln upphängd och Bokis klar för att köra hem till Kävlinge igen.

Dagens runda.