Möte med Piruetten!

Bokis och Elitaren fick en liten pratstund med Piruetten vid mötet på Daavidslidsvägen.

Torsdag 3 oktober. Tänka sig att finvädret håller i sig. Fjorton grader och sol på kvällskvisten. Lite blåsande, men det märker man ju inte så mycket av i skogen. Bokis svängde in spot on time så att han och Elitaren kunde göra en gemensam tur till Saxtorp via småvägar och stigar. På Davidslidsvägen precis innan travbanan kom Piruetten på sin MTB. Han hade varit ute på en liten runda och var nu på väg hemåt. Vem vet han kanske återkommer till Cyklofånarna så att han inte behöver jaga runt ensam. Bokis och Elitaren fick fortsätta mot samlingen för att inte komma för sent. Vid infarten till stigen i dungen där parkeringen ligger stod två kvinnor med flera hundar var. De steg undan så att Cyklofånarna kunde rulla in där. Kvinnorna berättade också att en kompis hade varit och letat efter Bokis och Elitaren. När klockan visade arton noll noll var man framme vid parkeringen där Kicken stod och väntade.
Det var bara till att trampa iväg ut på slingan. Torra och fina stigar. Mycket mer lättrimmade än förra torsdagen då det hade regnat ordentligt. I lagom gubbatempo avverkade man bit för bit av slingan. Det fina vädret gjorde att ovanligt många var ute och rastade sina hundar. Konstigt, för hundväder brukar man ju inte kalla ett fint väder… Utan något mankemang eller incident klarades slingan av. Som vanligt vankades det Elitkaka efter fullbordat varv.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Då kör vi landsväg eftersom vädret verkar att fortsätta hålla sig fint. Samling som vanligt vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på.

Kicken och Bokis i skymningen. Kameran var inte tillräckligt ljusstark för att ta en skarp bild.
Här kalasas det på Elitkaka.

Kvällens runda.

Lövis, vindklyvaren!

Lövis ch Bokis anlände samtidigt till Saxtorp.

Söndag 29 september. Septembers sista träningsdag hälsade oss välkomna ut med en sol från den blå himlen. Smolket i bägaren var det ohemula blåsandet från nordväst. Det gällde att ha toupén välklistrad på skallen. Annars skulle den säkert ha blåst loss och lirkat sig ut från hjälmens försök att hålla den på plats. Det är alltid utmanande med frisk vind. Men som bekant är utmaningar till för att antas. Elitaren hoppade i de mindre smickrande trikåerna och stångade iväg mot vinden till Saxtorp. Där var det då öde och tomt. Men så var han också lit väl tidig där. När klockan var någon minut i tio kom tvenne cyklister rullande. Det var Lövis och Bokis som träffats på vägen och sedan gjort gemensam sak mot motvinden.
Så den eviga frågan; vilken runda skulle mana ta? Efter lite diskussion enade man sig om att köra en Spargodtare. Den unge, flinke Lövis lade sig främst för att ta vinden för att underlätta de gamla gubbarnas dag. Det var dock inte så lätt att hitta rullen i början… Som tur var fick man några sträckor med medvind också. Från 110:an till Annelöv och sedan från Annelöv ut mot Trää/Teckomatorp. Sedan var det sida/mot nästan hela vägen till Brödåkra. Det var bara den lilla sträckan från Heden till Sireköpinge gamla lanthandel man hade medvind. Från Brödåkra åkte man sedan på en rak motvind som verkligen kändes som en käftsmäll. Lyckosamt nog så stretade Lövis på oförtrutet och klöv vinden fint trots att han har en trubbig näsa. Snyggt och starkt jobbat, Lövis!
Framme vid spargodt blev det så klaart ett sedvanligt stopp för Elitkaka. Man fick leta lite för att hitta sitt lä. Men i en hörna bakom en mur som gick ut från ena längan hittade man det efterlängtade lätt. Skönt att vila öronen en stund från vindbruset som annars dånar i öronen. Efter Elitkakspausen rullade man iväg igen. Ut till 110:an för att ta den några hundra meter innan det var till att svänga höger mot Ottarp. Strax innan där kom en BMW (så klart…) och hängde sig förbi cyklister på c:a 25 cm avstånd. Detta torts det var skymd kurva, heldragen linje och mötande trafik! Givetvis fick denna omdömeslösa dåre smaka på Elitarens aerosolhorn. Det var en BMW 325D med reg nr: ESE426. Bilen ägs av en Carl Petter Styrbjörn Johnson som bor på Blygatan 10 i Helsingborg. Är det någon som vet vem han är så berätta gärna för honom att den som körde bilen på 110:an idag på förmiddagen mot Tågarp genast ska återbörda sitt körkort till Corlflakespaketet och aldrig mer sätta sig bakom en ratt. Det har inte vederbörande tillräckligt med omdöme för!
Det var skönt att vika av från 110:an även om man fick vinden rakt i näsan igen. Men trafiken blev betydligt glesare och mera harmonisk. Nu var det bara att stånka sig uppför Ottarpsbacken för att sedan ha medvind i princip hela vägen hem. I Asmundtorp splittrades man. Lövis mot Teckomatorp, Bokis mot Kävlinge och Elitaren mot Hänkelstorp.
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Då kör vi MTB så att vi slipper stångas med bilar i mörkret. Samling som vanligt vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Här har vi VindklyvarLövis in actiron!
Det var skönt att hitta lite lä bakom muren vid Spargodt.

Dagens runda.

Agnarna skildes från vetet!

Bokis trampar på i duggregnet mot Saxtorp.

Torsdag 26 september. Det var ett fasligt regnande under dagen men radarbilden visade att regnet skulle dra bort lagom till det var dags att cykla. Men en sådan dag är det ju bara pågarna, som slår in skäggstubben med hammare och biter av på insidan, som kommer till träningen. Övriga ligger hemma på soffan och ojar sig över vädret. Bokis dök upp hos Elitaren pigg och glad spot on time som vanligt. Tillsammans rullade man mot Saxtorp. Precis när man rullade iväg kom det lite regn. Mest som ett lite starkare duggregn. Men fem tio minuter senare var det uppehåll igen. Vattnet man hade att göra med låg på marken. Stigar och grusvägar var ganska rikt belamrade av vattenpölar. Man anlände till parkeringen vid Hagensvägen, mötesplatsen, i god tid. När klockan var aderton slagen hade det inte kommit någon mer. Det är sådana här dagar som agnarna skiljs från vetet.
Det var bara att trampa på och söka sig ut på slingan. Den cerise slingan som numera är vit. Det var spännande att se om man kunde hitta runt utan darr på manschetten. Förra torsdagen blev där ju någon miss och tveksamhet. Det var ett jätteskönt väder. Visst blåste det så det ven i trädtopparna. Men förutom vinande var det inte något som man märkte av. Allt rullade på men det var en tung bana idag. Regnande hade gjort stigarna väldigt mjuka och sugande. Men pågarna trampade på oförtrutet och körde slalom mellan vattenpölarna. Det där med att plaska i vattenpölar är något som man vuxit från.
Man slingrade sig runt utan att darra på manschetten. Inte en enda avtagsstig missades. Allt flöt på, som man kan säga en sådan här regnig dag. Varvet avverkades utan vare sig missöden eller felkörningar. Så efter varvet fick man var sin välförtjänt Elitkaka innan man rullade till Hänkelstorp igen. Cyklarna fick spolas av så klart för de var ganska smutsiga och kletiga. Sedan lastade Bokis sin cykel på bilen igen för att köra hem till Kävlinge.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Landsväg för det ska vara skapligt väder. Vi samlas som vanligt på parkeringen vid Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på!

Elitkakorna var välförtjänta.
Bokis spolar av sin cykel.

Kvällens runda.

Bokis tog sista bergspriset!

Här jagar Barne och Kicken iväg för bergspris i Krutmöllebacken.

Söndag 22 september. Höstdagjämning idag. Alltså från och med imorgon är natten längre än dagen. In i mörkret! Lyckosamt ändå är att sommaren fortfarande inte har släppt greppet. Sol, blå himmel och ostlig om inte ostnorddostlig vind. Temperaturen var runt femton grader när Elitaren rullade iväg till samlingen i Saxtorp. Där stod Asmundtorpskan och väntade. Som vanligt hade hon inte någon landsvägscykel utan sin MTB. Kantarellplockning stod så klart på schemat. Så rullade Kicken in i sin långärmade Vätterntröja som han hittat bland sina antikviteter. Efter hand anslöt även Barne och Bokis. Lövis lyste med sin frånvaro. Det var inte speciellt svårt att komma överens om en Ellingerunda. Motvind ut och medvind hem. Elitaren tog täten och trampade ut på 110:an för att i rondellen växla över till 104:an mot Dösjebro. De här större vägarna är inte något kul att cykla på. Men ibland får man ändå göra det för att sedan komma in på lite mindre vägar med en lättare trafik. Strax innan Dösjebro släppte Elitaren till förmån för Barne som nu fick dunka motvinden i spetsen.
In genom Dösjebro för att sedan fortsätta mot Dagstorp-Södervidinge-Stora Harrie. Vinden tilltog allt efter hand. Barne och Kicken avlöste varandra. De båda har ju piggare ben än Bokis och Elitaren. Efter Krutmöllan så var det dags för dagens första klättring. Barne och Kicken drog på om bergspriset medan Bokis och Elitaren stånkade på för vad de kunde, vilket inte säger mycket… När de båda bergsgetterna var uppe var de båda andra halvvägs ungefär… Men man samlades ihop igen och så fortsatte man till Håstad-Örtofta-Viderup där det var dags för dagens andra klättring. Resultat? Jo, som förra gången… Barne och Kicken snabbt uppe medan Bopkis och Elitaren stånkade på. Strax blev det lite paus då bommarna gått ner vid järnvägen så att två tåg skulle kunna passera riskfritt. Bommarna gick upp och det var bara ett fåtal tramptag innan man kunde vända hemåt och få den fina motvinden med sig som omväxling. Humöret steg direkt på samtliga.
Elitkakspaus blev det som vanligt vid första trädet på höger sida. Efter att kakorna var svalda och ljugandet var avklarat rullade man vidare igen. Ner till Örtofta och sedan samma väg tillbaka förutom att man fortsatte rakt fram mot Hoby stället för att svänga höger mot Krutmöllan. Medvind och lätt utförsåkning. Hastigheten ökade och passerade femtio knyck. Ostlig vid då hinner man knappt till Hoby innan man passerat denna lilla idyll. Det var lättrampat och skönt. I god fart närmade man sig bron över 108:an. Dagens sista klättring. Elitaren låg först och hade god fart och kände ett verkligt flyt i trampandet. Då kom Bokis som skjuten ur en kanon, hojtade till Elitaren att nu trampar vi på lite och så försvann han uppför backen med Barne jagande bakefter. Sista bergspriset gick alltså till Bokis, ”gubbaj-v-ln”!
I Kävlinge hoppade Bokis av medan de övriga tre fortsatte till Hög för att sedan pejla in Västra Karaby. Där tackade Barne för sig och tryckte på lite extra och försvann. Kicken och Elitarne hade sällskap ända till Hänkelstorp där Elitaren vände av hemåt och Kicken fortsatte mot Landskorna.
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Då kör vi MTB och glöm inte lyse, det blir mörkt allt tidigare nu! Alla cykelsugna är välkomna att hänga på!

Elitkakspaus vid första trädet på höger sida.
Här ser vi Bokis ta bergspriset medan Barne försöker jaga ikapp och om…

Dagens runda.

MTB-premiär!

Barne och Kicken stod och väntade när Bokis och Elitaren anlände tillsammans med Lövis.

Torsdag 19 september. Då var det dags för höstens första MTB-runda. Såhär års blir det ju mörkt tidigt och att ligga på landsväg i mörker är inte det mest sexiga man kan tänka sig. Därför var det bestämt att det var MTB som gällde idag. Bokis var punktlig som vanligt och anlände till Elitaren precis när han gick ut genom dörren för att hämta cykeln i förrådet. Efter lite språkande om hur man skulle klä sig fegade Elitaren lite och gick in för att även ta på armvärmarna. Att köra helt i kort kostym var kanske lite djärvt. Det skulle sedan visa sig att det var ett klokt beslut. Iväg mot Saxtorp på slingrande vägar och stigar. Efter ett ta så märkte Elitaren att han hade lite väl lite luft i bakdäcket. Det blev ett litet stopp för att pumpa i ett hekto eller två. Sedan rullade det på bra utan genomslag. Precis när man skulle svänga in på stigen i dungen mellan Stora Byvägen och Hagensvägen kom Lövis mötande. Han hade rullat iväg för eftersök av Bokis och Elitaren. Tillsammans körde de tre de resterande några hundra metrarna till samlingen. Där stor Barne och Kicken väntande. Elitaren påpekade att man kommit ”spot on time”. Med stora ögon kollade Kicken på sin GPS, ja, klockan är arton noll noll…
Nu var det inte4 så mycket att dividera om vilken runda det skulle bli. Ut på MTB-slingan i Saxtorpsskogen. Det var lite spännande att se hur den var nu. I vintras målade ju kommunen över alla markeringarna. Men nu hade det ryktats om att det fanns nya, vita markeringar. Det skulle vara spännande att se hur det var. Iväg ut på slingan. Det dröjde inte länge innan Elitaren, som låg först, missade en sväng. Ja han satt där och filosoferade och var inte riktigt närvarande. Jodå, där var vita pilar och även lite vita prickar. Inte lika tätt och tydligt som innan, men väl så det var görligt att ta sig runt.
Det trampades på i lagom ”gubbatakt” och man hittade runt ganska bra. Några fler missar blev det. Men ett lappkast så var man tillbaka igen på spåret. Efter avverkat varv blev det Elitkakspaus som vanligt innan man rullade hemåt. Ja inte Barne förstås. Han hade inte fått tillräcklig träning och skulle ta ett varv till medan de övriga rullade hemåt.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Då är det ju ljust och bra väder har utlovats så då kör vi racer/landsväg. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Såhär glad blev Lövis när han fick syn på Bokis och Elitaren.
Elitkakspaus efter avverkat varv.

Kvällens runda.

Möte med monster!

Här jagas det på i motvinden med en ivrig Kick i spets.

Söndag 15 september. Då var första halvan av september snart avverkad. Soligt med blå himmel. Men en kick på kvicksilvret fick Elitaren att bleka. Nio grader! Oj, oj, oj, vojne, vojne. Hur skulle man klä sig till denna temperatur? Sannolikt kommer det att bli lite varmare uppåt förmiddagen. Det var att satsa på ben- & armvärmare kompletterat med en vindjacka och hela handskar. Iväg norrut mot samlingen i Saxtorp. Det var kyligt, men det blir nog bra när man blivit lite varm, tänkte Elitaren. I Saxtorp stod Kicken, kock Rynke och Silverräven och väntade. En stund senare kom även Bokis inrullande. Då vinden var nordlig var det inte svårt att få igenom en Spargodtrunda.
Ut på 110:an och dunka motvind upp till vägen mot Kvärlöv-Annelöv.Gubbadödaren, Kock Rynke, hade påtalat att han hade tempostrumporna på. För säkerhets skull skulle han visa det också med att sätta hög fart på 110:an. Gubbarna, Bokis & Elitaren, fick bita i ordentligt för att kunna hänga på. Det blev bättre när man svängde mot Kvärlöv/Annelöv. Där fick man medvind och gubbaduon blev alltså räddade av gong-gongen skulle man kunna säga. När dessa små byar var avverkade fortsatte man mot Trää för att svänga mot den stora metropolen Billeberga där Tareq Taylors brorsa bor. (Helt överflödig information, men ganska kul, eller hur?). Vidare mot Heden. Så klart skulle Gubbadödaren satsa i den sega backen upp mot väg 17. Han försvann som en måsskit i middagen. Men stannade till vid stoppet för att hålla koll om det var fritt när de övriga anlände dit. Jodå han vinkade fram klungan så att han själv kunde trampa på och satsa i backen på andra sidan.
Vid möllan strax innan Sireköpinge så spreds en stank av bränd plast i luften. Det var väl någon idiot som skulle elda upp plastsäckar eller något istället för att lämna eländet gratis till återvinningen. Pucko… Efter Sireköpinge så vidare mot Brödåkra för att vända mot Norraby. Nu hade Gubbadödaren lugnat sig medan Kicken och Silverräven trampade på och låg långt före de övriga. I höjd med Loarps gård mötte man ett veritabelt monster. En John Deerevärsting. En sådandär manick med larvband dragandes på en ringvält som även den var av gigantiskt format. Ekipaget tog hela vägen så Cyklofånarna fick stanna och ställa sig så närs diket man kunde för att monsterekipaget skulle kunna komma förbi utan att någon skulle bli tillplattad. Allt gick bra.
Framme vid Spargodt blev det fikapaus som vanligt. Dessutom uppstod en diskussion om vem det var som ägde godset. Weibullsläktingar? Hushållningssällskapet? Spekulationerna var många men här kan vi meddela det rätta svaret: William Nordén. Så var det utrett. Efter pausen rullade man hemåt. Ut en liten bit på 110:an innan man vände mot Ottarp. På 110:an var det medvind, härligt, men den byttes sedan mot kantvind när man svängde mot Ottarp. Som tur var fick man vinden lite med när man skulle tröska uppför den beryktade Ottarpsbacken där Bokis och Elitaren hamnade på efterkälken som vanligt. Men framme i Härslöv samlades man igen för att vinka hej då till varandra. Kicken, Silverräven och Kock Rynke mot Landskrona medan Bokis och Elitaren siktade på Asmundtorp via Rönneberga. I Asmundtorp rullade så Bokis hemåt via cykelvägen mot Billeberga medan Elitaren siktade på Hänkelstorp via Häljarp-Saxtorp.
Nästa träning på torsdag då vi börjar med MTB. Det blir ju mörkt ganska tidigt nu och då är det skönt att cykla där det är bilfritt. Glöm inte lyset! Samling som vanligt vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Detta monsterekipage tvingade ut Cyklofånarna i diket!
Fyra lättade cyklofånar med vinden i ryggen mot Ottarpsbacken.

Dagens runda.

Elittempo nästan hela rundan!

Kicken och Kermit vid samlingen.

Torsdag 12 september. Som tur var hade de senaste dagarnas regn dragit förbi. Temperaturen hade halverats gentemot söndagens. Runt 15 grader låg det och en måttlig västsydvästlig vind. I sådana här mellanperioder är det svårt att klä sig. Elitaren garderade arm- & benvärmarna med att trycka ner en vindjacka i ryggfickan innan han rullade iväg till samlingen i Saxtorp. I Saxtorp stod Kermit och Kicken. Kicken på MTB… Samtidigt med Elitaren rullade även Barne in. En stund senare kom även Bokis. Förstås skulle Kicken köra i skogen medan övriga fyra herrar hade för avsikt att köra landsväg. Det fick ju inte bli någon längre runda då solen skulle gå ner tjugo i åtta. Så det passade fint med en klassisk Habo Ljungrunda.
Ut till Barsebäcksvägen via Stora Byvägen. Man hade kommit överens om att hålla ett lugnt tempo och skickade därför fram Elitaren att ligga i spets för han orkar aldrig att köra för fort. Så var den saken klar. Efter några kilometrar på Barsebäcksvägen kom Barne upp och erbjöd sig dra. Tempot ökade något. Efter en stund kom Bokis upp och signalerade att sänka tempot. Kermit hade tappat och låg en bit bakom. Tempot sänktes så att Kermit kom ikapp och så rullade man vidare. Barne stannade för att försöka få igång sin Garmin men sa att han kunde köra ikapp. Klungan rullade på i motvinden till Barsebäckshamn där man äntligen fick medvind när man skulle ta itu med Gillhögsbacken.
Vidare fortsatte man som vanligt in genom sandskogen och sedan Lödde för att ta cykelvägen mot Borgeby slott. Allt rullade på bra och inga incidenter. Jo, så klart när man passerade Pontus Perssons hus på asavägarna så fick det ju bli en liten tutning som hälsning. Allt rullade på bra trots motvind. Flädie och så vidare till Habo Ljung där det blev sedvanlig Eltikakspaus. Ja inte så lång paus ikväll. Nu var det bara 20-25 minuter till att solen skulle gå ner och man var måna om att försöka komma hem innan det blev för mörkt. Iväg norrut på cykelbanan som denna kväll var fri från vinglande, förvirrade tanter. Inga incidenter alltså. Genom Bjärred där Kermit hoppade av för att han var nära hemma. De tre kvarvarande fortsatte mala mot Borgeby och Lödde, lit förundrade över att vinden kantrat lite och var lite mot även på hemvägen…
Efter att backen var avklarad så blev det ett kort stopp till för att vinka av Bokis som nu körde hem mot Kävlinge med ljusen tända. Även Barne och Eltaren tände strålkastarna nu innan de rullade väg norrut. Framme vid Björnstorpsvägen vek Barne av hemåt mot Södervidinge medan Elitaren avverkade den knappa kilometern hem till honom.
Från och med nu kör vi MTB om torsdagskvällarna. Det blir mörkt väldigt tidigt. Men vi fortsätter med landsväg på söndagarna så länge vädret är ok, det vill säga är minst en tio grader och inte blåser och regnar för djävligt.Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Barne och Bokis, ivriga att få komma iväg.
Elitkakspaus i Habo Ljung.

Kvällens runda.

Två gubbar dödades!

Lövis, Kock Rynke, Bokis och Barne vid samlingen i Saxtorp.

Söndag 8 september. Jodå, vägen håller i sig precis som den ostliga vinden. Elitaren rullade iväg till Saxtorp och på väg dit träffade han Ögat som numera lag cyklingen åt sidan för att helhjärtat satsa på löpning. Hon var lite stel i benen idag efter att ha avverkat en halvmara igår. Men en runda med hunden hjälpte till att leda till benen igen. Barne, Kock rynke, Lövis och Bokis anslöt sig till träningen. Det gick lätt att betsämma att man skulle ta en Getingerunda idag. Ja, inte Getinge i Halland utan Getinge i Skåne som ligger vid Gårdstånga. Vinden var ju ostlig så det passade ju alldeles utmärkt. Precis när man rullat ut på 110:an kom det en ljusblå cyklist mötande som gjorde en u-sväng och hängde på. Det var Aussi från down under. Han var på besök i Sverige och hade fått nys på Cyklofånarna/Cyclomaniacs och ville hänga på, vilket han naturligtvis var välkommen till.
Lövis och Kock Rynke gick fram i spets och agerade vindplogar så att övriga kunde slinka in på rulle. Hyggligt! Sm vanligt så ökade tempot lite gran d efter hand vilket Elitaren påpekade så att de unga pågarna där framme slog av lite på tempot för att snart igen öka på… Bokis och Elitaren gjorde vad de kunde för att hänga på. För det mesta gick det även om det kostade på. När Dösjebro-Södervidinge och Stora Harrie avverkat blev det Krutmöllan nästa. Klungan sprack så klart i backen men Bokis, gubbaj-v-ln han kunde hänga på täten. Det kan undras vilken skruv han har tappat för det är inte normalt. På vägen mot Örtofta samlades man igen och kunde fortsätta dunka motvind. Efter järnvägsviadukten vid Örtofta var det höger uppför backen för att sedan svänga vänster mot Igelösa. Nu började man nalkas vändpunkten där man sedan skulle få lite medvind. Efterlängtat. De unga fålarna trampade på så att Bokis och Elitaren fick bita samman riktigt för att hänga på. Men strax kom nerförsbacken till Getinge, äntligen framme vid vändpunkten. Elitaren stannade som vanligt vid busskylten med det blev reklamation direkt, bort mot häcken vid Odarslövsbaacken istället menade man. Där fick man skugga. OK, då gör vi så…Visst var det skönt att komma in i lite skugga. Stor skillnad mot solen. Elitkakor delades ut och avnjöts innan man tog sig an just Odarslövsbacken.
Upp i Östra Odarslöv vidare mot Odarslöv-Stångby- Vallkärra. Nu var det mestadels medvind, så det var lättrampat. Stävie och så Furulund. Där visade Bokis hej då för att han skulle rulla på lätta växlar de sista kilometrarna för att vädra ut mjölksyran ur benen. Det hadde ju varit ett ganska tufft tempo idag, trots värmen. I Kävlinge vinkade Elitaren hej då också. Benen var slut och fötterna brände som eld. Där fanns inte mer att trycka till med utan nu gällde det bara överlevnad och att komma hem. De fyra andra försvann nu i horisonten medan Elitaren avverkade de sista tretton kilometrarna hem i sitt vingel tempo.Alltså hade ungtupparna lyckats med att ”döda” de båda äldsta gubbarna. Nu skulle de bara hem och spika upp troféerna på väggen. Elitarweens pulsklocka visade att han gjort 376% av dagens mål…
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på.

Här ser vi hur Bokis hänger på tätklungan i Krutmöllebacken!
Elitkakspaus i Getinge vid häckskuggan.

Dagens runda.

Han blev inte blå i nyllet!

Lövis anländer till träningen.

Torsdag 5 september. Tänka sig att sommarens varmaste dagar kom i första höstmånaden. Temperaturer runt trettio grader! Denna torsdag var inte något undantag. Blå himmel och sol men ett fasligt blåsande från ost. Bokis meddelade att han avstod träningen på grund av värmen, vilket nog var klokt med tanke på hans ålder. Men Elitaren klämde sig i trikåerna och rullade iväg till Saxtorp för att se om det kom någon mer som var träningssugen. Strax innan han var framme vid samlingen kom Tuborg & A-sson mötande. De var säkert på väg till Lödde för att träna med WEE. Elitaren var i god tid vid parkeringen på Hagensvägen så han satte sig på en sten i skuggan och väntade. Väntan var inte förgäves. Lövis dök upp med sitt vanliga leende i hela ansiktet.
Efter en stunds överläggningar kom man fram till att köra österut, ungefär som en Ellingerunda men vända efter Krutmöllan. Detta så man kom hem i tid. Solen gick ner redan tio i åtta. Så lite efter åtta blir det alltså mörkt. Iväg ut på 110:an till rondellen där man tog höger ut på 104:an mot Dösjebro. Lövis är ju ung och stark så han låg i spets hela tiden i motvinden. Elitaren erbjöd sig att ta lite vind, men det behövdes inte menade Lövis. Egentligen var det ganska bra. Lövis fick lite mer träning och Elitaren behövde inte bli blå i fejset. Som vanligt avverkades Dösjebro-Dagstorp-Södervidinge-Stora Harrie. Precis när man kom in på vägstumpen mot 104:an/Krutmöllan stod det en annan cyklist där som erbjöds att hänga på. Han såg väldigt snabb ut. Men han hängde inte på. När man svängde av mot Krutmöllan från 104:an så kom WEE-gänget med Tuborg & A-sson och stod vid stoppet där. De hade nog tänkt samma bana ungefär men körde den i andra riktningen då de utgått från Lödde.
Uppe för backen svängde man höger mot Västra Hoby. Men som vanligt blev det stopp vid den stora kastanjen för att inmundiga Elitkaka innan man fortsatte. Nu var det medvind hemåt. Men som brukligt hade vinden då avtagit lite. Men hur som helst var det lättrampat hela vägen till Kävlinge och vidare till Hög där man svängde mot Västra Karaby och fick kantvind. I Västra Karaby skildes man åt. Lövis ville hitta närmsta vägen till Teckomatorp så att han hann hem innan det började mörkna. Elitaren hade bara lite drygt tre kilometer kvar tills han var hemma.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Lövis tuggade motvinden hela tiden för sig och sin skuggande kompis.
Elitkakspaus i solnedgången.

Kvällens runda.

Oj, oj, oj, aj, aj, aj!

Kock Rynke och Silverräven i spets genom Dösjebro.

Söndag 1 september. Alltså första höstmånaden och första träning denna höstmånad. Frågan var hur man skulle klä sig. Lagom till att det vardags att rulla iväg till samlingen så orkade temperaturen upp till 14,0 grader. Armvärmarna kom på och vindjackan stuvades ner i ena ryggfickan. Det krävdes inte så mycket fartvind för att kylan skulle skära som skalpeller genom märg och ben. Fy vad kallt, tyckte Elitaren men tänkte vänta med vindjackan tills han var framme i Saxtorp. D-är stod Asmundtorpskan och det i kortärmat! Hon som alltid brukar vara påpälsad. Nej, då fick nog vindjackan ligga kvar orörd i ryggfickan, annars skulle han kanske få ett dåligt rykte. Efter hand rullade Kock Rynke (”Gubbadödaren”), Silverräven och Barne in. Strax även Bokis som passade på att ta av sin vindväst. Asmundtorpskan kom på MTB för hon skulle ut på Järavallen och leta efter kantareller som vanligt. Men den övriga kvintetten skulle alltså rulla på asfalten. Efter en kortöverläggniong kom man överens om att det var en Ellingerunda som gällde idag.
Iväg ut på 110:an för att i rondellen ta höger mot Dösjebro och motvind. Kock Rynke kom upp jämsides med Elitaren och höll den positionen till strax innan Dösjan där Elitaren släppte för att leta reda på lite rulle längre bak i klungan. Onödigt att bränna allt krutet i början speciellt eftersom han nu var ute och hade motvind framför sig någon mil till. Fram med ungfålarna så att Elitaren och Bokis fick lite draghjälp. Genom Dösjebro och vidare till Södervidinge-Stora Harrie och så Krutmöllan där man fick tampas med dagens första backe. Såklart tappade Bokis och Elitaren i den backen men man kunde återförenas strax med de andra när man väl var upp för den. Måt Håstad och Örtofta för att sedan vika av mot Viderup och där svänga mot Ellinge. I den backen så piggnade Bokis till ordentligt. Ja inte så att han kunde hålla ungfåletrion men väl hänga av Elitaren.
Uppe för backen samlades man igen för gemensamt rullande den sista kilometern eller så till stamträdet där man stannar för att få Elitkaka. Jotack, det satt fint med lite extra energi denna dag. Mjölksyran gjorde att benen vibrerade. Paus för att äta kaka och att få pulsen att lägga sig lite innan man sedan åter igen grenslade springarna och börja hemfärden. Nu var det i alla fall lite medvind om än inte så mycket. Ner genom Örtofta för att sedan fortsätta mot Västra Hoby. Här spratt det till igen i ”Gubbaj-v-ln”. Boks satte en väldig rulle och låg först hela vägen till korset innan Västra Hoby. Ja nu var han ju snart hemma. Han hade bara att sig över bron som gör att man slipper ha en plankorsning på 108:an. Mjölksyran började bli tung i låren, oj, oj, oj, aj, aj, aj…
Efter att ha vinkat av Bokis fortsatte färden mot Hög för att där klämma dagens sista backe mot Västra Karaby. I Västra Karaby fortsatte Barne mot Södervidinge medan övriga tre rullade vidare mot Hänkelstorp där ’Elitaren vek av. Kock Rynke och Silverräven fortsatte mot Landskrona.
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Här spratt det till i ”gubbaj-v-eln” och Bokis satte en farlig rulle hemåt!
Ett kort stopp i Västra Karby för att vinka av Barne.

Dagens runda.