Kicken snuvad på korven!

Bokis redo för att hänga på Elitaren till Saxtorp.

Söndag 17 mars. Tänka sig, blå himmel och sol! Visst var nordanvinden kall men inte alls lika hårde som utlovats. Härligt ljus, frisk vårluft, ekorre som hoppade kring, fåglar som kvittrade, och hackspetten slog sina trumvirvlar. Hela luften bara vibrerade av energirik vår. Det fick det till att rycka i benen på både Bokis och Elitaren när de rullade iväg till Saxtorp och samlingen där. På travbanan kom Kicken mötande och gjorde en etthundraåttiogradare för att hänga med till parkeringen vid Hagensvägen. Framme där såg man att det var tio minuter kvar till kl tio. Alltså hade vårenergin gjort avtryck redan. I så god tid brukar man inte hinna. Ändå tyckte man att man tagit det lite lugnt hela vägen. Efter en liten stund dök även Lövis upp. Alltså blev man en skara av fyra cyklofånar denna söndag. Iväg ut på lilla slingan i Saxtorpsskogen först. På väg dit mötte man en stolor häst och ryttare precis när man skulle ut på Stora Byvägen. Cyklofånekvartetten passerade lite lugnt för att inte skrämmas. Allt gick bra och det hejades på båda hållen.
Den lilla slingsträckan i Saxtorpsskogen avverkades ganska raskt och man tog sikte på Välandalen för att dra sig ut mot Järavallen. När man passerat 110:an blev det lite förvirring. Elitaren körde rakt fram medan de övriga tre svängde uppför vallen för att rulla mot stora sjön. Men strax trillade polletten ner för dem och de följde efter. Stigen vid sjön är ju väldigt blöt efter allt regnande. Att ta vägen öster om stora sjön är inte speciellt kul. Det går ju att cykla på en gammal grusväg rakt fram och då kommer man ut söder om stora sjön och ansluter till den stig som man annars har kört. En inte alls kletigt runda där och betydligt mycket trevligare än varvet öster om sjön. Tveksamheterna släppte på dem och Elitaren fick beröm (det händer inte ofta!).
Som vanligt ett kort stopp vid starten på slingan innan man gav sig iväg. Snabbe-Lövis först och de tre andra efter. Ofta kan det vara slirigt och blött på slingan så här års. Men trots att det har regnat mycket i vinter var stigen torr och fin. Inget att klaga på utan bara att trampa på. När man var framme och skulle köra ut på ”Jerkers ås” skymtades ett par andra MTB:are som nu var framme för att ta sig an ”rotbacken”. Skulle dessa månne komma ikapp? Det fick tiden utvisa. ”Jerkers ås” avverkades och så vidare mot ”Mördarbackarna”. De är ju lite att bita i. Speciellt den nya som lades till när man drog om slingan lite. Men de avverkades med en topp i pulskurvan. Vidare mot Boket och ut mot Lithorinavallen. Här kom det en MTB:are som fräste förbi. Men inte med samma fart och frenesi som förra söndagen. Strax kom Lövis mötande för att sällskapa tillbaka till starten.
Här låg det några vedklabbar i grillen och brann. På bordet låg ett par paket med korvar. Kicken spetsade in sig direkt på grillad korv. Men han fick svaret att det kanske inte räckte till alla. Han fick nöja sig med en Elitkaka. Jo korvgrillerskan bjöds på Elitkaka hon också. Att de var goda kände hon tydligen till sedan innan. Rykten sprider sig. Nästa träning på torsdag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på. Elitkakor utlovas till alla, fattas bara!

Bokis och Kicken vid samlingen.
Såhär mycket kraft och mod får man efter en Elitkaka!

Dagens runda.

Bländande felkörning!

Kicken släcker takgöken vid Elitakakspausen.

Torsdag 14 mars. Precis en månad efter alla hjärtans dag så begåvades vi med ett riktigt skönt cykelväder på kvällen. Väldigt stilla och åtta-nio plusgrader. Förvisso inte någon sol men heller inte något regn. Alltså inte något att klaga på. Det var bara för Bokis och Elitaren och hoppa upp i sadlarna och trampa norrut mot Saxtorp och parkeringen vid Hagensvägen. På travbanan kom det en skum figur mötande i den begynnande skymningen. Det var Kicken. Han hade huset fullt där hemma så han hade rullat iväg lite tidigare för att få lite lugn. Tillsammans rullade man sedan upp till mötesplatsen. Men inga fler kom denna kvällen heller. Så när klockan var några minuter över de aderton rullade man ut på slingan (eller före detta slingan…) i Saxtorpsskogen. En löpare kom på en stig från höger men slog av tempot så att de tre Cyklofånanrna fick passera först.
Elitaren hade tänt lyset direkt vid avfärd från parkeringen. Men strax slog även Kicken och Bokis på sina lysen. Även om det fortfarande fanns lite ljus kvar så blir det ganska skumt bland träden. När man var på väg mot att komma upp på Kaninstigen för första gången kom två andra MTB:are mötande och man blev lite bländade. Strax förstod man att man kommit fel då stocken, som nu murknat så där blivit ett mellanrum att köra på, dök upp igen. Man var alltså på väg tillbaka mot starten igen. I mörkret är det inte lätt att orientera. Man tog tjuren vid hornen och vände 180 badet för att börja om igen för att hitta rätt. Men man skippade ”loopen” och trampade rakt fram istället för att svänga vänster och sen ut i den. Jodå efter ett tag så var man tillbaka där man kört fel men var inte bländade utan man hittade stigen denna gång. Allt rullade på med god fart. Ja, det var ju till att trycka på lite extra för att köra in lite tid på de där två kilometrarna som denna turen blev längre. Ja, två kilometer och två kilometer. Inte riktigt kanske men vän en kilometer och niohundranitto meter…
Både farten och hittandet var var bra resterande del av rundan. Inga fler felkörningar eller andra incidenter. Efter avverkat varv vankades det så klart Elitkakor. Smaskande och lite allmänt ljug sedan var det dags att rulla hemåt. Det slogs av på takten för att Bokis hade fått jobba hårt, tyckte han. Elitaren såg lite nöjd ut och tänkte att han då kanske hade en chans att komma för Bokis i sista backen innan hemma. Det hade ju inte hänt dittills. Lite vilt blev det på hemvägen. På travbanan kom det en liten förskräckt mus pilande tvärs över. På grusstigen mellan Vildsvinsvägen och Affärsvägen hoppade det ut ett rådjur som tog några skull längs med och visade upp sin vita akterspegel innan det tog ett skutt u till höger i mörkret igen. Så kom man till sista backen som går upp till Lupinvägen. Som vanligt tryckte Bokis till i pedalerna så det knakade. Elitaren gjorde vad han kunde. Men, det gick inte att rå på ”gubbajevelen”!
Nästa träning på söndag kl 10:00. Samling på MTB vid parkeringen Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Bokis jobbar med att få luft i lungorna efter avverkat varv.
Gubbarmna blev nöjda när de fick Elitkakor.

Kvällens ”irrunda”.

Brakvurpa och swishomkörning!

Lövis håller på att packa ur bilen medan Kicken tittar på.

Söndag 10 mars. Tänk vilken skillnad det kan vara. Från lördagens blå himmel och stilla väder och till söndagens friska till hårda vindar och helmulet. Snabba skiftningar alltså. Men det ger ju inte något alibi för att låta bli att cykla. I trikåerna och trampa iväg till Saxtorp i sällskap med Bokis. Där på parkeringen stod Kicken och Lövis. Lövis höll precis på att packa ur bilen och göra sig redo. Kicken hade cyklat från Landskrona. Han kunde berätta att när han skulle passera under motorvägsbron så kändes det som en smocka,
Men nu var man som tur var i skogen som ger lite lä. Ut på lilla rundan med Elitaren i spets tätt följd av Lövis, Kicken och Bokis. Det tog inte så lång stund innan det brakade till. Det var Lövis som bråkat med någon stubbe och förlorat… Tjong i backen alltså. Han var snabbt uppe igen, borstade av sig dammet och löven(!), riktade styret så upp i sadeln för att fortsätta. Lilla rundan i Saxtorp sedan över mot Järavallen via Välandalen. Precis som de tidigare veckorna undvek man stigen väster om sjön för att slippa dynghålet där. Istället fick man kämpa med motvinden. Tjenamors vilket blåsande. Men nu hade Lövis fått igång sina ben som hade mycket cykeloro i sina ben. Han tog lite extra lovar där han tryckte på. Gubbalunken var tydligen inte tillräcklig för pojkspolingen…
Framme vid MTB-slingans start stannade man till en kort stund, precis som vanligt. Men efter en minut eller två dundrade Lövis ut i spåret. Strax följde de andra tre efter, fast i lite lägre fart. Vd det var, det vet vi inte. Men både Bokis och Elitaren tyckte att det gick tungt att cykla idag. Det var kämpigt med lårmusklerna. Han det vara den kalla blåsten som orsakade det? Eller är det pollen? Är det någon som har en aning eller tips på vad det är som kunde orsaka detta för gubbarna. Kommentera gärna och dela med dig!
Trots det var tungt så avverkades alla backarna utan incidenter eller stopp. På väg genom boket uppe vid golfbanan så brakade plötsligt till samtidigt som Kicken hojtade. Vurpade Kicken? Den tanken for snabbt genom Elitarens huvud. Men något tiondels sekund senar förstod han att det var en flink pågaspoling som kom dundrande på stigen. Sekunden senare var han försvunnen bland träna och lugnet kunde åter lägra sig. Lugnet, ja me inte blåsandet alltså…
Sista biten av slingan avverkades. Lövis kom till möte precis innan man svängde av från Lithorinavallen. Tillbaka vid starten blev det en kort Elitkakspaus innan man sedan vände hemåt. Efter gångbron skildes man åt. Lövis och Kicken norrut medan Bokis och Elitaren rullade söderut. Ner till kohagen för att där banka motvind. Vinden var precis emot. tio-elva km/h var vad man lyckades komma upp i. Skönt var det när man åter kom in bland träd och fick lite lä. Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Bokis stretchar och äter Elitkaka efter avverkat varv.
Kicken är alltid moderator och ledare vid diskussionerna.

Dagens runda.

Bokis skrämde hund till tystnad!

Bokis trampar på längs Davidslidsvägen mot Saxtorp.

Torsdag 7 mars. Tänk vilken dag det blev idag. Kallt, men stilla och soligt. Bokis och Elitaren trampade gemensamt till Saxtorp för att möta upp om det var någon mer träniingssugen. Kicken hade ju anmält att han skulle på något obskyrt cykelmöte på Hanksville Farm. Ja, har han den minsta chans till ursäkt för att missa träningen så tar han den. Så är det bara… Det är fantastiskt vad det är ljust länge nu. Det fanns inget behov att tända lysena på hela vägen till Saxtorp. Inte förrän man rullade iväg ut på slingan behövdes det tändas några lyse. Härligt, på köpet kunde man cykla till koltrastens sång. Våren är en härlig tid.
Ut på slingan och iväg. Som vanligt i ett gubbatempo som sedan ökades lite allt efter hand. Precis innan ”loopen” blev Bokis och Elitaren omkörda av ett par unga pågar som hade gott om krut i benen. Swish så var det förbi och lugnet lade sig åter över skogen. Några fler cyklister, eller fotgängare heller för den delen, syntes till på resten av slingan. Det var tyst och lugnt sånär som på att Ulmestigs hund skäller och vaktar när man passerar där. Bokis skällde tillbaka, vov, vov. Då blev tydligen hunden alldeles paff och tystnade tvärt!
Stigarna var föredömligt torra denna kväll. Lättrampat och gött. När varvet var avverkat serverades Elitkakor som vanligt. Nu hade temperaturen fallit några grade och låg på nollan eller strax under. En kort paus för att sedan rulla hemåt till en varm dusch. Lite värme gjorde gott på tårna som nu blivit kalla på båda herrarna.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samlöong vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på.

Dags att tända lysena innan man rullade ut på slingan.
Elitkakspaus i mörkret.

Kvällens runda.

Äcklig hundbajspåse på grillgallret!

Kicken & Bokis vid samlingen i Saxtorp.

Söndag 3 mars. Visst var det lite grått ute. Snudd på lite duggregn. Men temperaturen var vänlig med sina sju-åtta grader. Lite vind, men inte speciellt mycket. Inte i början i alla fall. I sedvanlig ordning gjorde Bokis och Elitaren sällskap till Saxtorp. Där på parkeringen stod Kicken och väntade. Han hade från början sagt att han inte skulle komma utan istället köra Vasaloppsspinningen i stället. Så råkade han titta på sitt träningskort där han fann att det hade gått ut. Att förnya det ville han inte då det varmare vädret är i antågande. Alltså fick han göra ett mentalt lappkast och köra MTB i stället. Ett klokt val!
Inga fler dök upp. Det var inte något att gråta över utan bara rulla ut på spåret. Lilla rundan i Saxtorp innan svängde över mot Järavallen via Välandalen. Allt rullade på bra. Eftersom det fortfarande är blött i markerna valde man att runda stora sjön och köra öster om den för att slippa ”simma” i vatten och dynga på den västra stigen. Det var inte speciellt många ute idag. Endast ett fåtal bilar. Bl a pick-upen som tillhör huliganen med det stora vita skägget. Gubben som brukar gå till attack mot cyklister. Lyckligtvis så råkade man inte på eländet. Att se hans bil räcker långt.
Framme vid starten för Järavallsslingan så gjorde man en väldigt äcklig iakttagelse. Någon intelligensbefriad varelse hade placerat en påse med hundskit på grillens galler! Hur i helvete kan man bara komma på att göra det. 75 m norrut fanns det soptunnor att lägga påsen i. Ibland kan man sakna spöstraffet i straffskalan. Detta är ett sådant tillfälle! Efter rundan var avslutad så förpassades hundskitpåsen till soptunnorna med Cyklofånarnas hjälp.
Ut på slingan i lite vanligt gubbatempo vilket man sedan ärade lite efter hand. Strax innan dödsstupet fick man ett stopp för att Elitarens bakskärm hade lossnat och ramlat ner på bakhjulet. Det gick ganska snabbt att fixa så att man kunde rulla vidare. Precis efter dödsstupet blev det stopp igen. Åter igen var det Elitaren som ”klyddade”. Hjälmen ville inte sitta riktigt på huvudet. Nu hade den kanat fram så mycket att den hängde på glasögon och skärmen gjorde att han hade i princip ingen sikt framåt alls. Lite pill så satt hjälmen lite bättre. En sak till att hjälmen krånglar är nog ”takgöken”, lampan som sitter uppe på hjälmen. Den är ganska stor och förhållandevis tung. Det blir nog till att prova med någon lite lättare lampa för att se om hjälmen sitter bättre sedan.
Efter denna lilla incident så rullade det på bra sedan. Inget ”klydd” bara cykling. Alla backar avverkades utan stopp. Pulsen gick upp på rött men ingen fick något stopp. Precis efter boket vid golfbanan satt det en radda damer och fikade. Efter en påstötning från Kicken började de även att heja på gubbatrion. Trevligt! Tillbaka vid starten plockade Elitkakorna fram och bjöds runt så att man fick in lite extra energi inför hemfärden. Kicken norrut mot Landskrona och de båda andra söderut mot Hänkelstorp.
Nästa träning på torsdag kl 18:00. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Hur i helvete är den människa funtad som dumpa sin välfyllda hundbajspåse på ett grillgaller?
Kicken och Bokis diskuterar hur någon bara kan tänka sig att lägga hundskit på ett grillgaller.

Dagens runda.

Reflexjacka i skogen!

Bokis lastar av hojen och gör sig redo för cyklingen.

Torsdag 29 februari. Tack vare att det är skottår i år så hann vi alltså med en träning till i februari! 29:e februari som skjuts in vart fjärde år för att kalendern ska gå rätt så att vi inte får fira midsommar till jul och tvärt om. Dagen begåvades också med sol och klart väder. Dock ett friskt blåsande från söder. Men det var inte några varma förvildar. Nej, vinden bet ganska bra i all bar hud. Men som ni kära läsare säker är införstådda med så är det inte något som hindrar Cyklofånarna från att cykla. Bokis och Elitaren rullade tillsammans mot Saxtorp. Tänka sig att det är ljust. Lysena tändes inte förrän man hade passerat travbanan och skulle korsa 110:an. Det var inte så väldigt mörkt men man vet ju av erfarenhet att det är svårare som bilist att se cyklister än vad det är för cyklister att se bilister. Tänt lyse gör stor skillnad! På parkeringen, Hagensvägen, stod Kicken och väntade. När klockan var aderton slagen rullade man iväg. Ja skulle det komma någon till så fick de väl pinna på lite extra för att komma ikapp.
Nu var det verkligen behov av ljus. När Bokis och Elitaren rullade genom dungen på väg till samlingen hade det inte varit några problem med att cykla utan lyse. Men nu, en tio minuter senare, så var det nödvändigt med lyse. Ut på stigen som man lätt och vant hittade från Stora Byvägen. Men sedan dröjde det inte så länge innan man körde fel. Kicken hade en lång utläggning om ST1’s och Aimoparks appar. Fokuset var då inge hundraprocentigt på stigen. Till detta var även att det var torrt en försvårande omständighet. Torrheten gör att man inte ser stigen lika tydligt. När det är lite blött är stigarna betydligt mörkare än resterande. Distrationen tillsammans med torkan gjorde att man missade en högerböj och kom istället fram till en trädstam som blockerade stigen. Den stigen kommer man på när man ska trampa de sista metrarna till Elitkakspausen. Men nu kom man alltså på motsatt håll… Ett snabbt lappkast och tillbaka några meter för att sedan komma rätt på det igen.
En som var ute och rastade sin hund var det enda levande som syntes till. Inte nog med att hon hade reflexer på sina hundar, hon bar även en reflexjacka. Reflexjackorna är kanon. De syns hur bra som helst. En bra livförsäkring. Jämför med de flesta som gå omkring i svarta eller väldigt mörka kläder. Bär inte några reflexer. Det är inte utan att det ganska ofta kan bli incidenter där man är nära på att cykla över dem. Så använd reflexer. Om man inte gör det så borde det vara lag på att ha registrerat sig i donationsregistret!
Varvet avverkades utan några mankemang, Som vanligt avnjöt man Elitkaka efter varvets fullbordande innan man sedan vände hemåt. Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen.

Elitkaksmumsande.
Ännu mer Elitkaksmumsande…

Kvällens runda.

Koltrast, hackspett & talgoxe!

Bokis lastar av sin MTB hos Elitaren.

Söndag 25 februari. Tänk att vakna till koltrastens sång. Vippa på persiennerna och se en blå himmel på andra sidan glasrutan. Det är väl sådana upplevelser som får livslusten att flöda. Det var bara att hoppa i trikåerna efter frukosten och göra sig redo för en förmiddag i skogen. Bokis kom punktligt som vanligt. Iväg mot samlingen i Saxtorp. På Davidslidsvägen kom Kicken mötande! Han har försökt göra det förr men inte riktigt hittat rätt. Men idag föll alltså pusselbitarna på rätt plats. Tillsammans fortsatte man sedan över travbanan, Svanabacken och till parkeringen vid Hagensvägen. Där väntade man i ett tiotal minuter men inga fler dök upp. Vad har det hänt med Ekebyar’n? Han var ju så på innan, men nu har det varit helt tyst och dött från hans håll de senaste veckorna…?
det var ju inte någon mer att vänta på, utan lappkast och ut på lilla slingan i Saxtorp för att sedan ta sig vidare mot Järavallen. När man passerat över Stora byvägen så hördes det plötsligt fler röster, inte bara Kicken…? Jo det var ett par MTB:are till som anslutet sig till klungan, jättetrevligt. Istället för att köra den dyngiga stigen väster om stora sjön så tog man vägen runt på andra sidan. Lite längre väg men inte alls så blöt och dyngig som den andra stigen. Över bron och vidare mot MTB-slingans start. Någon stans här försvann de båda som hade anslutit. Varför detta då? Var gubbatrion inte tillräckligt bra för att man skulle cykla tillsammans. Men skit samma, det går ju inte åt lika många elitkakor då.
Ett kort stopp sedan tog man sig an slingan i detta härliga vårväder. Man kunde höra hackspetten slå sina trumvirvlar och talgoxens; si-tu, si-tu… Mycket inspirerande. Denna inspiration bidrog nog också till att man trampade på lite extra. Det kändes på hemvägen att man trampat på bra. Det behövdes inte så mycket motlut för att mjölksyran skulle vissla i låren. Men det var då det. Det var alltså en god fart man höll hela slingan. Backe upp och backe ner. dagen till ära var det heller inte några incidenter utan allt bara rullade på. Det blev heller inte några luckor utan man höll ihop klungan hela vägen. Kicken har tuffat till sig ordentligt och bromsar inte in så mycket vid knixigheter längre. Nej, han har fått ett så mycket bättre flyt. Jättetrevligt!
Efter avverkat varv vankades det så klart Elitkakor inan man vände kosan hemåt. Kicken norrut mot metropolen Landskrona medan de båda andra drog söderut via kohagen till Hänkelstorp. Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Hur länge man än väntade i Saxtorp så dök det inte upp fler träningssugna.
Elitkakspaus efter avverkat varv på Järavallen.

Dagens runda.

Duggregn i avspärrad skog!

Bokis fipplar med handskarna för att få på dem så att fodret ligger rätt.

Torsdag 22 februari. Nu har till och med mannen med läderveken sagt att det är vår! Inte nog med det utan i går kväll så sjöng koltrasten så fint. Milt väder men ett duggregnande. Prognosen var ju att det skulle ha klarnat upp till kvällen. Men det stämde definitivt inte. Men det var inte något som avskräckte varesig Bokis eller Elitaren. Man rullade iväg med gott humör mot Saxtorp. På parkeringen vid Hagensvägen stod Kicken och väntade. Ja, han hade ju lovat förra torsdagen att han skulle komma. Men när det är blött ute vet man inte riktigt hur han gör. Lite känslig för regn brukar han vara. Men idag hade alltså då tagit tjuren vid hornen och vågat sig ut! Strax kom det ytterligare ljus cyklande. Det var Kålle. Ja, det var tur att jag bestämde mig igår för att cykla idag, sa han och fortsatte: Hade jag dragit på beslutet då så hade jag nog inte kommit idag…
Klockan var slagen så man rullade ut på slingan, eller före detta slingan i Saxtorpsskogen. Det ändrar sig hela tiden. Än så faller det ner tid eller stora grenar och man får ibland göra en ny stig runt om. Men nu var det faktiskt tvärt om. Stammen som ligger i början efter man svängt vid ”varggropen” den hade nu murknat så mycket att man inte behövde hoppa över den längre. Det gick alldeles utmärkt att bara trampa på och sikta på rätt ställe. När man gör den lilla svängen ner om vid dagiset och man är på väg tillbaka igen så var det avspärrat. En tallgren hängde elöst en bit upp i trädet. Men lustigt nog var där ingen avspärrning precis under grenen. Bara framför och till grenen från det hål Cyklofånarna kom. Lite spännande. Dessutom hängde grenen så långt ner att man skulle kunnat få tag i den och dra ner den. Men det stod väl inte i arbetsbeskrivningen för den som satt upp avspärrningen… En annan avspärrning när man kom genom boket efter att ha rundat Ulmestigs hade Kicken haft pejl på. Där var det lätt att bara runda några träd och fortsätta med god fart. Trots duggregnet och mörkret så flöt orienterandet på bra. Farten var också god vilket gjorde att Elitkakspausen efter avverkat varv blev några minuter tidigare än annars.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling som vanligt vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Kicken och Bokis vid Elitkakspausen.
Kålle sköljde ner Elitkakan med några rejäla klunkar vatten.

Kvällens runda.

Elitaren var isbrytare!

Lövis och Kålle vid samlingen i Saxtorp,

Söndag 18 februari. Mannen med läderveken hade varnat för att det skulle dra in ett regnväder vid lunchtid. Men här på förmiddagen var det ganska fint. Nattfrosten höll på att töa bort men det låg tunna isskikt på vattenpölarna. En sydlig vind som inte var allt för kraftig. Det gick lätt och enkelt för Bokis och Elitaren att rulla till Saxtorp. Dit kom man i god tid så där var inte någon som väntade. Kicken hade meddelat att han skulle ha ett endags sportlov så han skulle inte komma. Men strax kom det inrullande en vit Passat med en MTB där bak. Lövis! Skönt att han fått tillbaka sin bil som varit borta ett tag på grund av en havererad växellåda. Strax efter kom det en smurfblå cyklist rullande på Hagensvägen. Det var Kålle som vågat sig ut. Då blev man i alla fall fyra stycken som rullade ut.
Med Elitaren som guide svängde man in på Saxtorpsslingan som tag början på och gick sedan över direkt på sluttampen istället för att snurra runt i ”loopen”. Så över Stora Byvägen med sikte på Välandalen för att fortsätta vidare över 110:an till Järavallen. Förr i tiden kallades stigen vid stora sjöns västra kant för U-båten. Det epitetet passar bra nu också. Det står säkert tio-femton centimeter vatten påbörjat av den stigen. Dyngigt är det också. Det gäller att ha en så lätt växel att man orkar dra runt pedalerna. Ett stopp och man får kalla fötter. Ja vattnet i pölarna ligger nog runt nollan för Elitaren fungerade som isbrytare åt de efterföljande cyklisterna. Men allt fungerade bra och alla kom igenom torrskodda.
Som vanligt var det ett kort stopp vid starten på slingan. När sedan Lövis stukat om bandanan till svettrem så rullade han iväg och därefter trampade Kålle. När de två som har mest bråttom kommit iväg så rullade även åldermännen, Bokis och Elitaren. Åldermän, ja deras sammanlagda ålder uppgår till 158 år!
Det var torrt och fint på slingan idag. Inte något speciellt kletigt. Det fick räcka med kletet vid sjön. Allt rullade på bra. Kanske lite bättre än annars för vid tre tillfällen var Bokis och Elitaren så nära Kålle att man kunde se honom. Normalt brukar han inte synas till förrän man är tillbaka igen. Det visade sig sedan att man faktiskt kört lite snabbare ä vanligt. Var det månne därför man tyckte att det var lite tungcyklat idag? Man hade kanske legat en kugge eller två högre än annars. Då blir det ju så klart lite tyngre också. Lövis kom mötande i slutet på slingan. Men inte alls lika tidigt som annars. Det var inte så många hundra meter kvar till parkeringen. Ännu ett tecken på att det gått lite fortare idag.
Allt avrundades så klar med en Elitakaka. Då dök det även upp en annan cyklist som först inte ville ha någon Elitkaka. Men när man berättat för honom att de var goda så ändrade han sig, och det ångrade han inte. Efter Elitkakan var det till att börja rulla hemåt. Lite stänkande hade det börjat levereras. Det var bara att satsa på att man skulle vara hemma innan det blev mer regn. Det lyckades man också med. Det var inte så många droppar man fick på sig innan dagens träning var avslutad.
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Här har vi Lövis tillsammans med Elitkaksgästen.
Cykeltvätt för första gången i år!

Dagens runda.

Den dimhöljda skogens cyklister skrämde upp uggla!

Bokis och Kicken vid samlingen på parkeringen, Hagensvägen i Saxtorp.

Torsdag 15 februari. Härligt, äntligen dags igen för cykling. Mannen med läderveken hade lovat en massa regn. Menfram till seneftermiddagen hade det bara kommit strax under en millimeter. Men diset övergick allt mer till dimma. När Bokis och Elitaren rullade iväg så kunde man se ett väldigt lätt duggregn i ljuskäglorna. Men det var inte något som man kunde känna. Skönt. Det var bara att trampa på. På Vildsvinsvägen såg man att ungarna varit ute med kritor på asfalten. Ritat hopphagar och annat. Det är ju ett vårtecken om något. Denna kvällen gick det inte att tveka på om det var vår eller inte. Runt nio plusgrader och stilla. Ett riktigt skönt väder trots dimman. Det som var otäckt var att det var en hel del ute med sina fyrbenta loppcirkusar utan att ha reflexer på vare sig hund eller sig själv. Tänk om de förstod hur dåligt de syns. Elitaren höll på att cykla över en gubbe som inte såg förrän på ett par tre meters håll. En snabb knix på styret och krocken undveks. Det borde vara lag på att alla som är ute när det är mörkt utan att bära reflex skulle vara anmälda till donationsregistret!
Precis när man tagit sig uppför Svanabacken hördes en bekant röst. Kicken. Han hade varit en sväng runt vid sjöarna och var nu på väg till samlingsplatsen, parkeringen Hagensvägen. Framme där var man i god tid. Man väntade så klart och under tiden berättade Kicken om problemet han hade haft med framhjulet. Nu var det i alla fall löst så att han kunde cykla igen på sin 29:a. Även om man väntade så dök det inte upp fler. Det var bara att göra ett lappkast på cyklarna och rulla ut för att leta sig in på slingan, eller man ska kanske säga före detta slingan nu när den är övermålad. Det var lite extra spännande att hitta ikväll. Det är ju lite marigare när det är mörkt. Och nu när det var både mörkt och dimmigt fick man vara extra alert. Men det gick bra. Visst var det några tillfällen där man nästan missade slingan, men man lyckades rätta till det i sista stund varje gång.
På hemvägen, efter man rundat Ulmestigs och var på väg in i boket efter ängen så skrämde man upp en uggla som ljudlöst flög iväg in i mörkret. Det är en fantastisk upplevelse att se hur denna pampiga fågel helt ljudlöst kan flyga in i mörka skogen utan att kollidera med några kvistar eller grenar. En väldig skillnad mot den duvan som man hade skrämt tidigare. Ja det var inte någon duva man såg, men det typiska klappandet/fladdrandet brukar tyda på duva. Det är ju inte någon ljudlös fågel precis…
Rundan avverkades utan något speciellt mankemang. Kicken fick en gren i bakhjulet, men i övrigt inte något speciellt. Självklart avrundades det hela med Elitkaka innan man rullade hemåt. Nu lättade dimman och duggregnet tilltog så att man även kunde känna det. Men strax var man hemma efter att ha avverkat en riktigt skön runda. Dock var man lite väl svettiga då man haft lite för mycket kläder på sig. Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

I väntan på att Elitkakorna ska serveras pustar Bokis lite.
Se som Kicken lyser nu när han fått Elitkaka!

Kvällens runda.