cyklofånarna

Torsdag 3 april. April månads första träning välkomnades med en riktig värmebölja. Oj, oj, oj, vilka snabba ryck. Äntligen lite värmen men, tjenamoss, hur ska man klä sig? Det var till att klura lite så att man inte fick för mycket på sig och heller inte för lite. MTB’n plockades fram och Bokis anlände. Tillsammans hade Bokis och Elitaren sällskap till Saxtorp där kicken satt på en stubbe och väntade. Efter en stund dök både Skidåkar’n och Barne upp. Skidåkar’n med hela ben torts att han hade varit i Åres isiga, puckliga backar. Barne hade återuppstått från de döda efter en rejäl omgång Covid -19. Man siktade på en lugn runda i Saxtorp.
I vanlig ordning tog Elitaren täten och vägledde gänget. Ja, vägledde och vägledde… Det tog inte många hundra meter innan Elitaren körde fel. Tog vänster istället för att följa stigen rakt fram. Det blev stora protestrop bak i klungan som fick Elitaren att vakna till och söka sig tillbaka till rätt stig. I ”loopen” så missade han svänga vänster vilket ledde till förnyade burop och väckte honom ur sina dagdrömmar. Nu fick det bli lite skärpning. Köra fel två gånger i rad och det i dagsljus!
På spåret igen och vidare. Det var ganska många som var ute denna kväll, hundrastare och ryttare. Som vanligt hade man minst två hundar som var olika uppfostrade och lydiga. Lit typiskt så skötte sig de stora hundarna exemplariskt medan om det var någon ilsken som ville gå till attack var det små ettriga saker. Förklaringen är nog enkel. En stor hund måste du ha pli på. En liten hund kan du ta under armen och gå undan, vilket du inte gör med en schäfer till exempel…
Rundan fortsatte. Men strax innan halvvägs märkte Elitaren att han hade fått en punka. Jaha, vad att göra. Ja inte mycket mer än att stanna och byta slang. Men Elitarens nyinskaffade Biltema-pump den fungerade inte. Kicken kom med sin Lidldito som fungerade mycket bättre. Det kom luft i slangen så att den gick att montera. Kränga på däcket igen och så fullt tryck på pumpen innan det blev tryck i pedalerna igen. Medan slangbytet pågick passerade en trio med andra MTB’are. Bl a en med Fix-tröja. Kicken blev lite förtörnad att den Fixaren inte uppmärksammade att Kicken var ”Årets Fixare”… Men det var bara att svälja förtreten och fortsätta rundan. Nu rullade allt på bättre, Inga fler felkörningar eller andra incidenter. Efter avverkat varv serverades Elitkakor som vanligt. Då kom MTB-trion igen för att ge sig ut på ytterligare ett varv. Elitkakor erbjöds, men det erbjudandet tackade man nej till.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Planerat är det att köra landsväg. Men man hotar med betydligt kallare väder. Så på lördag förmiddag meddelas det vilket det blir, racer eller MTB, på Cyklofånarnas Facebookgrupp. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på.

Kvällens runda.

Söndag 30 mars. Så var det dags för mars månads sista träning. Det var inte samma flyt med vädret som innan. Regn var utlovat och lite hade även levererats. Men en koll på DMI’s radarbild visade att det skulle nog inte bli så fasligt med regnet. Utan vid tiodraget såg det ut som att det skulle ha dragit bort. Bokis och Elitaren rullade iväg mot Saxtorp. Men visst var det lite kallt om fingrarna. Hade man månne tagit på sig för tunna handskar. Men det var så dags att tänka på det nu. Bara trampa på och försök få upp värmen i kroppen. Framme vid samlingen i god tid. Det blev alltså ett litet extravarv i dungen. Ett bra sätt att fördriva fem minuter på utan att stå och bli kall. Tillbaka till parkeringen igen så stod Kicken där och förbannade att han kört hemifrån. Det var torrt och inget regn där men han hade mött regnet på vägen. Men regnet har nog dragit undan nu, berättade Elitaren och refererade till radarbilden. Men de tröstande orden bet inte på kicken som fortsatte torka sina glasögon lite buttert muttrande. Det blev en omröstning om hur man skulle köra. Med två tredjedels majoritet vann Kicken och Bokis som ville stanna i Saxtorp. Så fick det bli.
Man rullade iväg ut på Saxtorpsslingan. Det hade kommit kanske en millimeter regn så det vr inte speciellt blött eller dyngigt. Allt rullade på bra. En iakttagelse man gjorde var att det var ovanligt många som var ute och rastade sina fyrfotingar. Detta med betoning på sina fyrfotingar. Alla hade minst två med sig. Det är inte lika ofta man ser någon med bara en jycke. Det kanske är ett sätt att visa sitt välstånd att man har råd att ha mer än bara en hund. Vem vet? Hur som helst rullade allt på utan mankemang, med eller utan hundar. Man kunde avsluta rundan med Elitkaka innan man vände hemåt.
Nästa träning på Torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Vi kör MTB även då men sedan är det tänkt att vi ska gå över till landsväg. Solen går ner vi åttadraget så det kan bli lite skumt eller mörkt innan man är hemma. Men vi ser ju ljuset i tunneln nu!

Dagens runda.

Torsdag 27 mars. Så var det dags igen, som tur var. Dags att cykla. Elitaren hade gått och ojat sig för att han varit ute och arbetat i trädgården och blivit både öm och stel i kroppen. Det verkar som att det där med kroppsarbete är något som ligger i det förgångna. En god runda på MTB’n skulle sitta fint för att få kroppen i balans igen. Bokis dök upp punktligt som vanligt och de båda kunde rulla iväg mot Saxtorp. Men vad hände där? Bokis tjoade och protesterade när Elitaren svängde vänster. Vänster, med vad i glödheta h-e gör du, vi ska ju rakt fram! Med skammens rodnad på kinderna gjorde Elitaren en etthundraåttiogradare för att åter komma in på rätt spår. Hu detta kunde hända det står skrivet i stjärnorna… Efter man sedan avverkat travbanan så kom Skidåkar’n och Kicken mötande på 110:an och gjorde sällskap till Hagensvägens parkering, Ingen fler dök upp. Elitaren tyckte sig ha sett Barne komma rullande från Borgbey mot Stävie under eftermiddagen på landsväg. Då skulle han knappast dyka upp.
Iväg ut på slingan. Håll tummarna för att Elitaren hittar runt. Det var som sagt illavarslande med hittande i början… Som vanligt, skulle man väl kunna säga, så var stigna torra och fina. Lättrullade och förhållandevis lättrampade. Bit för bit avverkades slingan. Konstigt nog så höll sig Elitaren på rätt spår hela tiden. Allt fungerade utan mankemang. Bokis spände bågen lite extra denna kväll. Han tog det svåra spåret vid ”crossbanan” och lika så efter Ulmestig. Snyggt jobbat. Det är bara de tuffaste som gör de spårvalen!
En liten incident inträffade på sluttampen. När man passerat ”pumptracken” och sedan gör den skarpa vänstersvängen så ska man igenom ett smalt gatt med en kraftig tall och ett mindre träd. Här missbedömde Bokis avståndet och styret tog i trädet med en oundviklig vurpa som följd. Somna tur var hände inte något mer än att han låg på marken och sprattlade. Upp i gen och borsta av sig lite innan han kunde rulla sista biten av slingan och där få njuta av en Elitkaka.
Efte denna paus var det sedan bara att rulla hemåt. När man kom ut på asfalten kände Elitaren något konstigt dunsande från bakhjulet. Vad fasiken var det. Man stannade och rullade runt hjulet för att se om där var något konstigt. Jodå, där var en reva på vänster sida av däcket där det bildats en bula. Den bula touchade bakgaffeln en gång per varv. Som tur var höll däcket hela vägen hem. Det blir till att besöka Cykelhandlar’n imorgon…
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Även om landsväg börjar bli aktuellt så kör vi MTB både på söndag och följande torsdag. Sedan hoppas vi på landsväg. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp. Elitkaka utlovas till alla fullföljande.

Kvällens runda.

Söndag 23 mars. Det fina vädret fortsätter. Sol och runt tio grader varmt. Men fy för hondans vilket blåsande. Det behövdes extra klister till tupén, trots att man hade hjälp på. Ostliga vindar direkt från Putinland. Alltså var vinden kylig även om temperaturen låg på tvåsiffrigt plus. Men som vanligt är det inte något att gnälla över. Nej bara sätt igång och trampa, vilket Bokis och Elitaren gjorde för att ta sig till Saxtorp. Framme där i god tid, men ingen annan. Snabbt beslutade man att ta ett litet varv runt i dungen. Tillbaka igen så hade Kicken anlänt liksom Skidåkar’n. Ett litet snack för att fördriva tiden innan man rullade iväg. Kicken var lite bekymrad för han viste inte om Kålle skulle komma. Men han hittar ju och kommer i så fall ikapp, menade Elitaren och rullade iväg med de andra i ett pärlband bakefter.
Som vanligt lilla varvet i Saxtorp innan drog över till Järavallen via Välandalen. Ute på det öppna märkets verkligen vinden. Det blåste så mycket att det till och med började gå vita gäss på sjöarna. Detta trots att de ligger i lite lä. Men det var ju bara att kämpa på oavsett om vinden var med eller emot eller från något annat håll för den delen. Över bron till västra delen av Järavallen med ett kort stopp vid MTB-slingans start innan man rullade ut där.
Kicken kände sig som Duplantis, alltså lite trött och sliten, Ok, sa Elitaren. Då kör vie en runda i lite lagom gubbatempo. Man behövde ju inte nödvändigtvis jaga några stravatider, I lagom gunnalunk rullade man då ut på slingan. Bit för bit avverkades utan några incidenter. Alla klarade allbbbackarna, även Mördarbackarna. Efter att även de var avverkade så var det bara till att defilera till mål.
Nu var bordet ockuperat av ett par korvgrillande familjer. Småknattarna såg ut att vara intresserade av gubbarnas åkdon. Men de små var lite försynta och höll sig på avstånd. Elitkakorna plockades fram och inmundigades. Sedan var det bara till att rulla hemåt. Precis i innan bron kom en gammal bekanting mötande, Fondri med sin fru/sambo/flickvän hack i häl. Det blev en kort men glad pratstund. Det måste vara en sju-åtta år sedan eller något sådant sedan han var med och cyklade. Nu hade han köpt en ny cykel för att motivera sig till att träna. Vem vet, han kanske dyker upp framöver?
Så rullade man vidare över bron. Kicken och Skidåkar’n mot Landskrona medan de båda andra siktade på kohagen. Strax innan man var framme vid färisten kom det en el-mc och körde om så det stänkte om det. Elitaren hann inte få fram kameran innan knarråkaren bara var en liten prick… Det var eb kamouflageklädd kille på knarren som och såg var i någon grön(?) och vit färg. Sedan kunde man följa hans spår mot Hofterup.
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Samling på parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Elitkakor utlovas till alla fullföljande.

Dagens runda.

Torsdag 20 mars. Äntligen dags att cykla igen, tyckte Elitaren. Ja, i söndags var han ju i Stockolm med en massa ”petrolheads” och satsade mer på att dika bira (så säger ju lokalbefolkningen) än att träna. Men nu skulle det alltså bli bot och bättring och åter in på ett mer hälsosamt leverne! Vädret var det svårt att klaga på. Sol och dryga tio grader samtidigt som det var i stort sett vindstilla. Tillsammans med Bokis bar det iväg mot Saxtorp. När man kom trampande på travbanan ut mot 110:an såg man två filurer som trampade där. Det var Jimmy och Kicken som varit tidiga och trampat till mötes. Tillsammans trampade man då till parkeringen på Hagensvägen. Strax kom där en cyklist i hög fart förbi. Det var nog Barne, menade Jimmy. Han hade ju en sådan cykel. Och mycket riktigt snart kom Barne cyklande på stigen genom dungen för att ansluta.
Det är ju fantastiskt skönt nu när det blir varmare allt efter hand. Likaså är det ljust länge. Inga lysen behövde tändas från start. Nej faktiskt inte förrän halva rundan var avverkad började det att bli lite skumt. Vilken annorlunda upplevelse! Men det är ju inte något att gnälla över, tvärt om. Hela rundan höll man en skapligt god fart. Inga incidenter eller ättiksyrekärringar. Allt rullade på utan mankemang och detta till koltrastens sång. Kan det bli så mycket mer vår än så?
Efter avverkat varv blev det så klart Elitkakspaus, nu när Elitaren var med. Fattas annat. Det mumsades Elitkakor och snackades skidor. Skidor? Ja, Jimmy aviserade att han skulle åka iväg igen för att åka utför på det där lappmöglet i bästa Stenmarkstil. Är Jimmy en reinkarnation av Stenmark tro?
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling på parkeringen, Hagensvägen. Vi börjar som vanligt med en kort uppvärmning i Saxtorpsskogen innan vi rullar över för att utmana Järavallen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på. Elitkakor utlovas till alla fullföljande.

Kvällens vindlande runda.

Torsdag 13 mars. Tänk som det kan bli. Så snabbt som förutsättningarna kan ändras. Ett fint väder nästan hela den. Men så på eftermiddagen ett regnväder. Först en skaplig skur, sedan lite lättare regn. Men det är ju inte något som hindrar en från att cykla. Bokis som nu är återställd från förkylningseländet kom punktligt till Elitaren. Han berättade att under färden från Kävlinge hade temperaturen sjunkit från fem till en grad. Det var ju ett trevligt välkomnande menade han nu när han var tillbaka igen. Nog gnällt. Nu var det bara att trampa iväg mot Saxtorp. När de båda kom ut på Davidslidsvägen så var Kicken där. Tillsammans trampade man då de sista kilometrarna till samlingen i Saxtorp. Där stod Jimmy och väntade.
Regnet började allt mer gå över i snöslask. Det var lite vitt på sina ställen där på parkeringen. Men det var inte precis något att skriva hem om. Bara upp i sadlarna och trampa ut på slingan. Slaskflingorna blev allt större och blev liggande på marken. Detta gjorde att det var allt emellanåt svårt att hitta stigen. Men trots svårigheterna gick det ganska bra. Ett par felkörningar som direkt uppdagades blev det annars rullade det på. Konstigt not, tvärt emot allagissningar så var det nog fler människor ute i det allt mer tilltagande skitvädret. Snön började lägga sig även på gubbarna och deras cyklar. När man var uppe på Kaninstigen meddelade Kicken attt han inte skulle svänga av utan köra hemåt. Han frös om sina fingrar. Ja, han hade ju köpt GripGrabhandskar. Då tyckte Elitaren att han fick skylla sig själv… Jimmy meddelade då att även han skulle vika av och rulla mot Landskrona.
Jaha, då hade ömfotingarna hoppat av. En kort check med Bokis som nyss legat sjuk. Allt var bra, bara trampa på. Inga ömma fötter där inte. Så Elitaren och Bokis trampade på. Ner mot ”crossbanan” och vidare. Man rundade Ulmestigs. För första gången vurpade Elitaren när han skulle upp för den lilla rotbacken. Han kom lite snett och bakhjulet slirade på en rot och vips låg han där och sprattlade. Men det gick lugnt till så det var bara att resa sig igen och trampa vidare. Ute på ängen i snögloppet mötte man två kvinnor som joggade. Det såg ganska tungt ut för den ena.
Resten av inrundan gick fint. Man fick även njuta av kattugglans hoande, Hoooo, ho, ho, hoooo. Härligt! Efter avverkat varv fick man Elitkakor så klart (vilket ömfotingarna inte fick). Sedan svar det bara hemfärd i det allt mer tilltagande snögloppet. Inte utan att det var skönt att komma hem till en varm dusch. Men visst känns det bra nä man fått vädrat ur lungorna med fick luft och man vet att man genomförde hela träningen trots skitvädret. Det var det sämsta väder som man någonsin tränat i, menade Bokis. Det har han säkert alldeles rätt i.
Nästa träning på söndag. Då är Elitaren borta så att Kicken samordnar den träningen.

Kvällens runda!

Söndag 9 mars. Vi är fortfarande begåvade med ett fantastiskt fint väder. Nästa helt blå himmel och sol. Temperaturen är runt fyra grader vid avfärd mot Saxtorp. Här har vi det eviga problemet, hur man ska klä sig? Lite längre fram på dagen så når temperaturen tio – tolv grader. Som vanligt fegar man på morgonen för att inte frysa. Detta medför så klart att man efter en stund är genomblöt av svett för att man har för mycket på sig… Ja, ja, hur som helst är det ju ett I-landsproblem. Bokis är fortfarande krasslig om än bättre. Alltså var det en solotur för Elitaren till Saxtorp. Där stod Asmundtorpskan, Jimmy och Kicken väntande. STrax kom även Kålle ångande.
Asmundtorpskan är inte så mycket för att värma upp i Saxtorpsskogen utan pep direkt ut till Järavallen medan gubbarna körde sin vanliga uppvärmning i Saxtorpsskogen. Dagen till ära så slapp man Kickens kompis, ”Ättikssyrekärringen”. Alltså kunde man trampa på utan att bli åthutade och utskällda. Över till Järavallen via Välandalen. Stigarna är så klart fortfarande väldigt torra och fina, för det har ju inte kommit någon nederbörd på länge. Trots detta är det fortfarande dyngigt på stigen förbi stora sjön. Men det är ju inte något att gnälla över. Bara växla ner och trampa lite hårdare så är strax den sträckan avverkad och man kunde fokusera på att ta sig till och över gångbron. En kort paus innan man rullade ut på spåret. Som vanligt släppte man iväg Kålle först så att gubtatrion sedan kunde köra i sitt gubbatempo.
Ut och iväg. Det rullade på bra i det lättrampade spåret. Bit för bit avverkades banan. Inga incidenter över huvud taget. Nej, allt gick som en dans. Strax innan halvvägs började Jimmy och Kicken att prata om att det gick fort. Elitaren förstod inte någon ting. Han bara trampade på i ett tempo som inte var plågsamt. Men Kicken undrade om han inte skulle får ett personligt Stravarekord. Hur det blev me det vet vi inte i skrivande stund. Men vid ett par tillfällen siktade man Kålle. Han hade tydligen inte kommit iväg så väldigt mycket längre.
Tillbaka vid starten igen var det så klart dags för Elitkakspaus. Medan man mumsade och kalasade på dessa energirika godsaker kom en pappa cyklande på sin MTB där han monterat en barnsits fram. I den barnsitsen satt en lite rosaklädd flicka. Hon älskade att åka MTB. När hon fick frågan om vilket hon gillade bäst, Järavallen eller Vallåsen, kom svaret rappt och precist: Vallåsen. Då är det ju mer fart och fläng när man kör downhill! Givetvis fick detta ekipaget också Elitkakor. Flickan tackade och påpekade att de hade egen mellis med också! Ett mycket kul och uppskattat möte!
Sedan var det bara att rulla hemåt. De tre Landskroniterna till Landskrona och Elitaren till Hänkelstorp med burande lår. Allt gick bra ända till ridstigen från Sköndalsvägen och till cykelbanan var avverkad. Där på asfalten märkes det direkt att det var dåligt med luft i framdäcket. Punka alltså… Ett kort stopp för att pumpa lite mer luft i framdäcket. Sedan var det bara att hoppas att luften skulle räcka den sista dryga kilometern hem. Det gjorde den också, bara man inte tog skarpa kurvor snabbt för styrningen var väldigt labil. Men hem kom Elitaren utan fler missöden. Om det blev stravarekord eller inte vet vi inte. Men slingan avverkades fem minuter snabbare är förra söndagen.
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. samling på parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp. Elitkaka utlovas till alla fullföljande.

Dagens runda.

Torsdag 6 mars. Men oj, hur ska man klä sig? Tio grader varmt och sol från en blå himmel. Det blir väl till att lätta lite på klädseln, tänkte Elitaren. Men hur mycket? Det är alltid svårt att klä sig både när temperaturen stiger för säsongen. Likaså på hösten när den sjunker. Man får chansa helt enket och höfta till med något. Eftersom Bokis fortfarande är krasslig, även om han är bättre, så var det åter en solotur till Saxtorp. Strax innan stigen till parkeringen kom Kicken mötande. Tillsammans rullade man till mötesplatsen. En kik på klockan visade att man var i god tid. Elitaren föreslog en liten runda runt i dungen vilket tar ungefär fem minuter om man inte jagar på för mycket. Så blev det. Strax efter den rundan var avverkad och man var på plats igen kom ett starkt lyse i skogen. Barne! Ja, när det är så fint väder fick alltså trailern klara sig själv och han valde naturen istället!
När det var dags rullade man ut på ett varv i Saxtorpsskogen. Slingan var som den senaste tiden torr och fin. Lättrampad alltså. Elitaren satt till sitt gubbatempo och hoppades på att Kicken skulle få upp värmen denna gången. Förra gången han var med fick han ju aldrig det. Bit för bit avverkades slingan. Det var öde i skogen. Men i ”loopen” hopade ett rådjur över stigen någon meter framför Elitaren. En naturupplevelse alltså! Det är fantastiskt att se hur gracilt och ljudlöst de tar sig fram genom buskar och snår.
Vidare ut på slingan utan några incidenter eller annat. När man närmade sig Ulmestigs såg man några vid den plats där det tidigare stod ett vindskydd vilket någon pyroman satt eld på för något år sedan. Nu var där någon som eldade i grillen/cementröret. Stora orange lågor slog upp därifrån. Ganska modigt kan man tycka när det är så torrt i markerna. När man rundat Ulemstigs och kom förbi igen men på andra sidan hade lågorna minskat så att det brann inte lika intensivt. Skönt.
Resten av slingan avverkades även den utan några incidenter. Avslutningsvis blev det så klart Elitkakspaus. Kakorna var extra goda, tyckte man. Det kan bero på att de var nybakade och där var nog lite mer honung i dem än vanligt. Hur det gick med Kicken och värmen. Jodå, han hade blivit varm och både han och Barne tyckte att det gått undan denna kväll. Kul att gubbatempo kan vara till belåtenhet!
Nästa träning på söndag kl 10:00. Samling på parkeringen, Hagensvägen Saxtorp. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp. Elitkakor utlovas till alla fullföljande!

Kvällens runda.

Söndag 2 mars. Men vilken härlig dag. Utlovat var att solen skulle kunna spricka fram och temperaturen skulle bli uppåt tvåsiffrigt. Och se, det stämde ju faktiskt ganska bra. Då bokis fortfarande är lite krasslig fick Elitaren rulla själv till Saxtorp. Där var han i god tid så han bestämde sig för att ta en runda runt i dungen vid parkeringen. Där mötte han Jimmy som var på väg till samlingen. Tillsammans drog de då varvet runt i dungen för att vara i lite mer lagom tid vid samlingen. Men inga fler dök upp. Kicken, ni vet han som brukar ta underliga beslut, han hade idag bokat in sig på et Vasaspinningpass i en svettig spinningsal istället för att vara ute i sol och friskluft, lyssna på fågelkvitter och annat livsbejakande. Men det är ju inte olagligt att vara annorlunda…
Som vanligt en liten uppvärmning i Saxtorp innan man rullade över till Järavallen. I början på slingan. Precis där man svänger upp till höger förbi den grävda gropen råkade man på den sura tanten som Kicken brukar gulla med. Frågan var om hon inte var surare än någonsin denna dag. Varför kunde man inte cykla någon annan stans än just på den stigen hon gick? Frågade hon vresigt. Att tänka tanken att på den utmärkta slingan brukar det komma cyklister och då istället välja annan stig, den tanken förelåg nog inte henne. Men med ömsesidig hänsyn så finns det ju plats för alla, även ”Ättiksyrekärringar”.
När man kom ner för att passera Välanbäcken kom det en MTB:are till som hängde med bort till sjön. Sedan tyckte han att det gick för sakta och tog vänster för att passera öster om stora sjön medan de båda Cyklofånarna tog den västra dyngstigen som vanligt. Allt rullade på och man kom fram till MTB-slingans start. En kort paus innan man rullade iväg ut. Efter att man passerat ”Dödsstupet” och passerat gångstigen för att ta sig an den första lilla vallen man ska köra upp och ner för. Då kom det en klunga på tre cyklister som var på väg hem där på gångstigen. Den förste ropade och tjoade på Cyklofånarna. Det var ju Hillis! Han och de andra hade tydligen varit tidigt igång. Men sedan å andra sidan kör han två varv på samma tid som Cyklofånarna kör ett…
Bit för bit avverkades slingan utan några problem eller incidenter. Stigarna var torra och fina och därmed lättrampade. ”Jerkers ås” avverkades och sedan var det bara att ta sig an ”Mördarbackarna” innan man kunde avverka sista biten av slingan. Framme vid starten igen var det så klart dags för Elitkaka innan man vände hemåt. Jimmy mot Landskrona och Elitaren mot Hänkelstorp via Kohagen där han mötte en el-mc som körde slirande över färisten som leder ut i mossen. Ett lagom legalt ekipage in naturen…
Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Samling som vanligt på parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp. Elitkakor utlovas till alla fullföljande.

Dagens runda.

Torsdag 27 februari. Men tänk vilken dag. Stilla och sex-sju plusgrader. Inte illa för att vara i februari. Då bokis fortfarande inte har blivit av med sin förkylning fick Elitaren rulla själv till Saxtorp. Då han var i lit väl god tid tog han en runda runt i dungen och när han kom tillbaka till parkeringen stod Jimmy där. Han var väl laddad för lite cykling efter en vecka i fjällen. Hans MTB var dessutom nyservad och genomgången. Det var nästan bara ramen som var kvar sedan innan. Storservice alltså! Medan man väntade in om det skulle komma fler bjöd koltrasten på sin härliga sång. Någon mer dök inte upp. Kicken hade ju hojtat ett årsmöte att gå på så att han fick ett skäl att hoppa träningen.
Jimmy och Elitaren rullade ut för att ta ett varv i Saxtorpsskogen. Det var tyst och stilla. Man såg ett par andra cyklister på avstånd vid några tillfällen. Men annars var det öde i skogen förutom kattugglornas karaktäristiska ho- ho, ho, hoooo. Jodå våren är på gång på riktigt nu. Härligt. Bit för bit avverkades slingan. Lustigt nog var det inte en enda som var ute med sin hund, konstigt…? När stigarna var helt lediga var det ju bara att trampa på. Bit för bit avverkades slingan utan några missöden eller incidenter.
Efter fullbordat varv blev det så klart Elitkakspaus. Då kom de båda andra cyklisterna och skulle ge sig ut på ännu ett varv. Kan vi få bjuda på en Elitkaka? Kaka? Ja tack. Jag har missbedömt min energireserv idag sa den ena cyklisten och stannade. Elitkaka har jag hört talas om! De båda fick kaka så klart. Medan kakorna avnjöts fick man en trevlig pratstund. En incident hade de varit ute för. Han med energibristen hade fått in en pinne i det hålet där kabeln till den elektriska bakväxeln gick ut. Detta medförde att kabeln slets av och att han därmed hade single speed. Detta utnyttjade kompisen som trampade på och använde sina växlar friskt. Ni vet, som kompisar beter sig mot varandra.
Nästa träning på söndag kl 10:00. Samling på parkeringen, Hagensvägen Saxtorp. Vi börjar med lite uppvärmning i Saxtorpsskogen innan vi rullar över för att ta oss an Järavallen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på. Ingen föranmälan det är bara att dyka upp. Elitkaka utlovas till alla fullföljande!

Kvällens runda.