Kategori: Träningsdagbok

Söndag 25 oktober. Ja, nu är alldeles strax även oktober avverkad även om det inte syns på träden. Även om löven skiftar i gult och rött så är det fortfarande ovanligt många löv kvar. Svaret på varför är väl att det fortfarande intet varit någon mer seriös köldknäpp. Temperaturen på 13-14 grader. Egentligen helt ok att cykla racer. Men sunnanvinden skulle bli ordentligt frisk idag så valet föll på MTB. Bokis kom rullande punktligt som vanligt. Lagom till han hade hängt av MTB’n och fått på hjälmen så var även Elitaren klar för avfärd. Det var ju nästan så att man skulle kunna tro att det var en tanke bakom det hela… Så iväg till Saxtorp där Anna stod och väntade. Strax rullade även Kicken in.
När klockan var tio slagen så var det dags att rulla iväg. Elitaren föreslog ”lilla varvet” i Saxtorpsskogen innan man rullade över till Järavallen. Anna tyckte att det var lite trögt med ”lilla varvet” i gubbatempo så hon pep direkt till Järavallen. Efter lilla varvet så rullade gubbarna planenligt över tull Järavallen via Välandalen, som delvis var uppbökad av grisar. Det måste vara ”spännande” att vara villaägare i dessa trakter nuförtiden. Grisarna kan dra fram som jordfräsar i både skogs- såväl som tomtmark… Det var många som var ute och luftade sig idag. Ovanligt många. Det är väl en kombination av Covid-19 och ”Pantofflalovet” kantänka.

En kort paus vid starten på slingan. Sedan dök man ut spänt nyfikna på hur dyngigt det skulle vara. Järavallen har en förmåga att bli kletig, dyngig och lerig när det regnat. Dess bättre så var det inte alls så farligt. Lite grand i början men sedan var det inte speciellt kletigt. Varvet avverkades utan några missöden eller incidenter. Tillbaka igen vid starten så hivades Elitkakorna fram och bjöds runt. Då kom Anna cyklande. Hon hade då avverkat två varv på banan. Efter uppäten Elitkaka så var det dags att ge sig ut på tredje varvet, otroligt!
Gubbarna däremot var nöjda med ett varv så de rullade hemåt. Lite gulligt var det på stigen mot bron över motorvägen. En liten flicka på en gåscykel kom mötande, körde ut till kanten vinkade och ropade hej-hej med ett stort leende. Sötchock så gulligt! Lite senare så råkade man på motsatsen. Efter att ha tagit sig över till Ålstorp via stigen genom mossen och var på väg tillbaka till Hänkelstorp. När man cyklade uppför en av Lupinvägens tvärgator så kom en familj gående. Mannen med barnvagn mitt i gatan. Cyklisterna drog sig till vänster och då följde mannen med barnvagnen efter för att minska utrymmet för de båda cyklande. Hej-hej hälsade de båda cyklisterna vänligt. Mannen med barnvagnen stirrade bara stint rakt fram och fortsatte att minska utrymmet för cyklisterna att passera. Vad är det för fel på vissa? Kan man inte vara vänliga, ta hänsyn, samarbeta och underlätta för varandra…?
Nästa träning på torsdag kl 18.00 i Saxtorp. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.

Torsdag 22 oktober. Hej hopp. Så var det plötsligt lite varmare igen. Nästan femton grader varmt när det var dags att rulla till Saxtorp, skönt. Bokis hade förvarnat om att om han inte var i tid så skulle han köra direkt till Saxtorp. Helt riktigt när Elitaren rullade ut på parkeringen vid Fotbollsgolfen så stod han där och meckade med lyset. Någon minut senare så rullade Bonneville in, följd av Kicken. Ögonen gick fortfarande runt i huvudet på Kicken. Han hade problem med ett flygplan från Kustbevakningen som hade cirkulerat över Landskrona och Öresund under eftermiddagen. Men nu fick han släppa de funderingarna och istället försöka hitta rätt på stigarna i Saxtorpsskogen.
När klockan var några minuter över sex så rullade man ut på stigarna. Det hade inte anslutit sig några fler. Med tända ljus rullade man ut på cerise slingan. Nu börjar björklöven falla så smått. Det ligger på sina ställen ett gult lager löv över marken. Då gäller det att ha bra syn och god fantasi för att se vart stigen går. Bitvis är det marigt. Så är det alltid i början på hösten. Men när alla löv har fallit och man sedan har rullat runt några gånger på regniga stigar, och löven blivit nertryckta i gyttjan, så blir det lättare igen att se vart stigen går. Så någon gång i slutet av november eller så är livet lättare med att finna vägen.

Det var väldigt tomt och öde i skogen denna kväll. De enda kottarna man såg var de som fallit från tallarna. Inte en levande kotte alltså. Som vanligt var rötterna lite hala. Det gäller att ha koll på vart man kör. Rötter som ligger tvärs är inte så farliga. Skumpigt, men inte mer än så. De rötter däremot som löper på snedden över stigen kan få för sig att skicka framhjulet i en helt annan riktning än dit cyklisten menat. Några sådana småincidenter blev det, men inget allvarligt. Varvet avverkades och avslutades i traditionsenligt stil med Elitkakspaus innan hemfärd. Det blev lite snack om cykelbelysningar, batterier och vilken spänning de hade. Batteripackarna innehåller fyra AA-batterier och säger att det är 5,2 Volt. Fyra gånger 1,3 Volt alltså. Det låter väl rimligt?
Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Blir det bra väder kör vi racer annars MTB. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.

Torsdag 15 oktober. Yes, nu börjar det bli svalt på allvar. Långa brallor och  tjockare jacka var det dags att rota fram. Glädjande nog så var det inte sådant väder som de hade på Giro d’Italia idag med hällregn och ordentligt blåsigt. Stilla och soligt i Skåne, men kvicksilvret hade svårt att nå upp på tio grader. Bokis ringde och berättade att han låg lite efter i schemat och skulle komma direkt till Saxtorp. Men Bonneville dök upp utanför Elitaren precis när han var på väg. Dock var det problem att klicka i pedalerna. Men efter några idoga försök så gick det upp en talgdank för Elitaren. Han hade satt på sig landsvägsskorna och de passar ju definitivt inte på MTB’ns pedaler… Ett snabbt byte till skorna med SPD och då gick det som smort att klicka i. Så var det till att rulla iväg mot Saxtorp via stigar och småvägar. Vid Paintballanläggningen så kom det ett rådjur farande i en hiskelig fart. Hade den månne bråttom till nattlegan? I Saxtorp så stod det två röd och granna herrar väntande. Det var Bokis & Kicken.
När klockan var aderton slagen så rullade man ut på slingan i Saxtorpsskogen. Nu var det bara någon minut till att solen gått ner och det började skymma. Men än ett tag så fans det lite ljus kvar så man kunde klara sig utan att tända belysningen på cyklar och hjälmar. Allt rullade på, torra fina stigar om än bemängda med en massa rötter. Så skumpigt är det. Men som Elitaren sa; det är bra för peristaltiken (tarmrörelserna). I lagom gubbatakt rullade man runt. Inga större skandaler eller händelser. Ett par harar råkade man på ja och så förstås herr Ulmestig som precis var på väg ut i sin BMW när kvartetten passerade.
Som vanligt så avslutades rundan med en Elitkaka och lite ljug. Sedan var det till att rulla hemåt. Kicken mot Landskrona, Bokis mot Fotbollsgolfen där han hade bilen och så de båda andra herrarna mot Hänkelstorp. Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Samling vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.

Söndag 11 oktober. Tänka sig. Regnet som varit förhärskande den senaste tiden gjorde plötsligt uppehåll. Blå himmel och svag vind. Visst, kvicksilvret visade på knappa tio grader. Faktiskt milt för att vara i mitten av oktober. Det var bara att hoppa i lycran och rulla till Saxtorp. Där mötte Bokis och Bosse Bus upp. En liten pratstund sedan hade man bestämt sig för att rulla söderut mot Habo Ljung i lite lätt gubbatempo. Bokis var lite sliten efter den senaste tidens relativa hårdkörningar och behövde lite återhämtningsrull.
Bosse Bus tog förningen och rullade ut på Barsebäcksvägen via Stora Byvägen. Ner till Barsebäckshamn och sedan vidare över Gillhög. Det var skönt när man kunde vända österut mot Gillhögsbacken. Hela vägen från Saxtorp och till barsebäck hade det varit sida/motvind och ett dånande vindbrus i öronen. Så när man vänder av och får vinden med så blir det plötsligt väldigt tyst och harmoniskt. En härlig upplevelse! Via Sandskogen till lödde oh så vidare ut på cykelvägen mot Borgeby slott. Där hände det oväntade. I god tid fällde Elitaren ut vänster arm för att visa att man skulle svänga vänster. Då kastar Bosse Bus plötsligt ut sin högerarm och visar på att svänga höger. Överraskningsmomentet var stort. Bokis och Elitaren blev både yra och omtumlade, men följde lydigt med rebellen, Bosse Bus. Tänk att bryta mönster på det viset. Helt utan förvarning! Så genom Borgeby och Bjärred för att sedan ta cykelvägen till Habo Ljung. Där bröts inte traditionen i alla fall. Det blev Elitkakspaus. En herre som cyklade förbi blev erbjuden Elitkaka, men han avböjde och tyckte att Cyklofånetrion var bättre värda kakan än han…
Hemfärd. När kakorna var uppätna så var det dags att rulla norrut igen. Mot Flädie-Borgeby slott. Kunde man tro, men så blev det inte. Rebell-Bosse Bus slog till igen. Höger mot Önnerup med förhoppning att komma till Krutmöllan. Han blev dock upplyst om att den vägen bar inte till Krutmöllan utan till Värpinge. Eller till Fjelie för den delen. Så blev det. En sväng mot Fjelie och sedan vidare över Stävie-Furulund till Kävlinge för att lämna av Bokis hemmavid. Bosse Bus och Elitaren fortsatte genom Kävlinge och upp mot rondellen för att svänga mot Dösjebro/Saxtorp. Där blev man omkörda av en vit Ford S-Max med reg nr LSF318 som var fullständigt befriad från vett och omdöme. På en dryg decimeters avstånd körde dåren om för att sedan svänga lite åt höger och tränga in framför cyklistduon och bromsa. Fanskapet skulle svänga vänster! Detta retarderade fanskap riskerade alltså liv och lem på två cyklister utan anledning eller ens tidsvinst. Tillbaka med körkortet i Corflakespaketet. Trafikverket kan knappast ha släppt igenom en sådan förare. Bilen ävs av Markus Joakim Lindén som bor på Riddarbacken 3 i Kävlinge. Någon som känner honom så berätta hur bilen hanterades idag och be honom att den föraren aldrig mer ska få sätta sig bakom ratten!

Som tur var så kunde resterande del av rundan avverkas utan incidenter. Mot Dösjebro men Elitaren svängde av i Västra Karaby medan Bosse Bus fortsatte mot Saxtorp-Landskrona. Nästa träning på torsdag kl 18.00 i Saxtorp. Då kör vi MTB och lyse på. Som vanligt samling vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.

Söndag 4 oktober. Jodå, väderrapporten stämde bra. Där hade man lovat bra med regn på förmiddagen. Regnade gjorde det. Det stod som spön i backen. Nio millimeter på en timme, det är ganska mycket. Men radarbilden visade att regnet skulle lätta dra bort under förmiddagen- Kicken SMS:ade att han skulle stå över pga regnet. Han hade tydligen inte en minsta tanke på att kroppen består till 70% av vatten och att några droppar till på utsidan knappast gör någon skillnad. Bokis kom punktligt till Elitaren med cykeln hängande där bak på Seaten. Detta förevigades på en filmsnutt som genast skickades till Kicken för att visa att det fanns folk av lite hårdare virke i omgivningarna. Så rullade Bokis & Elitaren iväg mot Saxtorp. Vattnet hade inte hunnit att sjunka undan så det var många och stora vattenpölar på vägen.
I Saxtorp var det tomt och öde. Men så var man där i god tid. Istället för att bara stå och vänta så tog man ett varv runt på stigarna runt Fotbollsgolfen. Tillbaka efter avverkat varv så stod Kicken där, i civila kläder och med uppspänt paraply.  Nej han skulle inte cykla idag. Han skulle fixa och trixa med husvagnen inför vinterförvaringen. Detta så han fick ett alibi och slapp bli kommenderad till hushållssysslor…
När klockan var några minuter över tio så rullade de båda gubbarna ut för att ta en runda i Saxtorpsskogen. Järavallen torde vara alldeles för kletig efter ett sådant regn. I Saxtorpsskogen hade heller inte regnet hunnit att sjunka undan. Det var många och tora pölar längs hela rundan. Men eftersom inte vattnet hunnit tränga undan så var det heller inte lerigt och gyttjigt. Visst stänkte det upp frus och jord. Men det var inte så att man kanade runt i dyngan. Lite mer tungtrampat än torsdagen, men helt ok. Det var inte så många som var ute i skogen denna dag. De gick att räkna på ena handens fingrar. Lite småstänk & dugg, någon liten skur med något högre intensitet. Det blev dock aldrig tal om att sätta på sig regnjackan. Det är det fina med att cykla i skogen när det är regnigt och annat busväder. Det märks inte så mycket. Nu när temperaturen dessutom låg runt 16 grader så var det inte några problem att hålla värmen även om kläderna var genomvåta.

Efter avverkat varv så blev det sedvanligt stopp för intag av Elitkaka innan man tänkte på refrängen och rullade hemåt. Såklart blev det till att ta fram vattenslangen och spola av cyklarna ordentligt vid hemkomsten. Lite WD40 på kedjan innan cykeln stallades in så att man slipper roströd kedja. Sedan var det bara tvättmaskinen och duschen som återstod innan träningen var till sin ända denna dag.

Torsdag 1 oktober. Sedär, första riktiga höstmånaden. Vackert väder för årstiden och nog runt 15 grader varmt. Torr och i skogen märktes det inte speciellt mycket av blåsten. Bokis kom rullande i tid med Seaten. MTB’n väl surrad där bak på cykelhållaren. Elitaren var redo så snart var man igång med trampet och rullade mot Saxtorp. Precis när man kom ut på Vidsvinsvägen så såg man två betande rådjur på fältet. Lite längre fram när man vänt av på Björnvägen så såg man hur dikena var uppbökade av vildsvin. Där var även White Lady och Johnny va Geöur du som rullade runt i en cirkel. Väntande på någon? Jodå, dött i skogarna är det inte. Det kändes som vanligt ovant och konstigt att sitta på MTB’n. Men efter en stund så har man funnit sig i det också. Vid Fotbollsgolfen stod Kicken och väntade. Ingen Anna idag. Hon hade iakttagits tidigare under eftermiddagen då hon var ute och tjyvtränade på asfalt. Så rullade det in en volvo med en MTB där bak. Det var Gullponken, men han hade inte guldcykeln idag. Man fick veta att han tagit den cykel som stod lättast till. Ja, i det garaget eller förrådet så finns det ju gott om cyklar. Det är nog inte så svårt att gå vilse där.
Så rullade man ut på cerise slingan i Saxtorpsskogen. Torra fina stigar. Visst är där rötter som gör det skumpigt, men inte värre än förra säsongen. Någon hade varit och bättrat på markeringarna lite här och var, vilket var behövligt. Trots att en del märkningar var påbättrade så blev det ett par missar. Precis när Gullponken sa till Elitaren att han hittade runt utan markeringar så körde Elitaren fel. (Felet som bekräftar undantaget?).
Några hästekipage råkade man på annars var det öde i skogen. Ja, så klart, öde förutom alla orienteringsskärmarna som man körde förbi. Det var nog dussintalet eller så.
Varvet avverkades och avslutades traditionsenligt med Elitkaka. Mumsande på godsakerna och lite vanligt cykelljug avslutade träningen. Sedan rullade man tillsammans de sista metrarna ut till Stora Byvägen där man strax tog farväl av varandra. Gullpoinken mot bilen, Kicken mot Landskrona så Bokis och Elitaren mot Hänkelstorp.

Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Då kör vi racer om vädret håller sig. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen. Välkomna alla glada cykelsugna!

Söndag 27 september.  Efter fredagens ymniga regnande så hade vädret återhämtat sig. Varmt, soligt men blåsigt. En frisk nordostan.. Hej hopp upp på springaren och iväg mot Saxtorp. Precis när Elitaren skulle glida ut på Grand Prixvägen så kom Silverpilen ångande norrut. Han hade lite åtagande senare under dagen så han hade startat tidigare under morgonen för att hinna med en runda innan plikterna kallade honom från cykeln. Strax innan Saxtorp så kom Kicken mötande. I Saxtorp vid Fotbollsgolfen stod Anna och väntade tålmodigt och Gullponken var på plats också, sittande som en skräddare på marken. Bokis, Bosse Bus och Wasa kom också. Det var länge sedan vi såg dig, sa Elitaren till Wasa. Å, ja, jag är med regelbundet två gånger om året blev svaret…
Eftersom vinden var nordostlig så rullade man österut via Dösjebro-Södervidinge-Stora Harrie där svängde Silverpilen hemåt till sina plikter som kallade. Klungan fortsatte mot Krutmöllan. I backen upp från ån mot Stångby till så blev man omkörda av en blå Volvo V70 som betedde sig väldigt illa. Han näst intill trängde både Bokis och Elitaren av vägen. Båda låg lngst till höger på vägen som i övrigt var helt fri. Helt j-la idiotiskt att riskera människoliv på det sättet. Men med tanke på att bilen var avställd, trots att den var ute och körde(!) så är den någon oansvarig retarderad person som satt bakom ratten. Bilen är registrerad på AN Bil i Göteborg, Föraren om den personen nu över huvud taget har ett körkort så ska det omedelbart återbördas till Cornflakespaketet eller om det verkligen är Transportstyrelsen som utfärdat det, återbördas dit, Basta!

Som tur är så är mer än 99% av bilförarna duktiga på att ta hänsyn. Men det räcker ju med någon ynka procentdel dårar för att något fatalt ska ske. Men lyckligtvis så var det inte fler incidenter på denna runda. Uppe för backen så vände man mot sockerfabriksmeckat, Örtofta. Här är betkampanjen i full gång. Snabbt passerade man för att fortsätta till Viderup för att sedan anta utmaningen att klättra uppför Ellingebacken. Lyckligtvis är där lite träd som ger lä så att det inte var fullt ös på sida-motvinden. Uppe för backen så är det inte så långt kvar innan Elitkakspaus. Men Bosse Bus hade bråttom. Han tryckte på, slet sig loss och började en soloåkning. Kanske var han inspirerad av damernas tempolopp där Holländskan gott loss och kom i mål över minuten innan resterande.
Vid första trädet till höger efter att man passerat järnvägen och sedan svängt vänster så var det stopp för Elitkakspaus och då samlades klungan igen. Så var det dags att rulla hemåt. Nu var det tyst, inte något dånande vindbrus i öronen och dessutom väldigt lättrampat, medvind! Ner till Örtofta igen sedan Håstad och vidare mot Västra Hoby. Här var det ett mopedrally. Gubbar på gamla moppar kom körande, visa med blå rök efter sig. Snabbt gick det. En av de första som kom förbi hängde Elitaren efter på rulle. Gubben lutade sig förtvivlat ner över styret för att minska luftmotståndet samtidigt som han ideligen kollade bakåt om han hade hängt av den oförskämda cyklisten. Elitaren släppte och så samlades klungan hop igen. Efter Västra Hoby så hängde Wasa, Bosse Bus, Kicken och Gullponken på en moppe och försvann i fjärran. Det gick betydligt snabbare är de lagstadgade 30 som gäller för mopparna. Elitaren hängde efter ett par andra. Men trots 55 knyck på hastighetsmätaren drog de ifrån. Gubbarna förnekar sig inte alltså. Lika trimmat som i tonåren…
I Kävlinge så stod Kicken och väntade in. Bokis svängde av hemåt medan Kicken och Anna fortsatte rakt igenom Kävlinge och sedan till Häljarp & Landskrona via Saxtorp. Elitaren vek av och körde till Hänkelstorp via Hög-Västra Karaby.

Nästa träning på torsdag kl 18.00 i Saxtorp. Eftersom det blir mörkt så snabbt nu så kör vi MTB om torsdagar. Så på med lyset och kom till Fotbollsgolfen, Hagensvägen i Saxtorp så sparkar vi igång MTB-säsongen så smått!

Torsdag 24 september. Nu blir det mörkt allt tidigare. Enligt klart.se så skulle solen gå ner kl 19.00. Höstdagjämningen var ju i tisdags, så nu är nätterna längre än dagarna. Mer mörker att vänta framöver. Kvällens runda är den sista racerrundan för säsongen. Från och med nu kommer vi att köra MTB om torsdagarna. Racer fortsätter vi med om söndagarna ännu ett tag, så länge vädret är någorlunda och att det inte är för kallt.
Bokis meddelade att han inte kom idag. Han var inte riktigt kurant och skulle avvakta till söndagens träning. Så Elitaren rullade i ensamt majestät till Landskrona. Det var lättrampat dit då vinden var sydvästligt. Precis efter Ålstorp så kom Anna mötande. Några tramptag till så kom Johnny va Geöur du och White Lady mötande också. I medvinden gick det i bra fart med lätta tramptag så Landskrona erövrades i god tid. Silverpilen satt och väntade utanför Bodbörsen. I övrigt var det tomt och öde. Men då blir vi två i alla fall, tänkte Elitaren, då kan vi ju köra partempo. Men efter en liten stund kom även Bosse Bus rullande och strax därefter kom även Punkan(!) som varit osynlig länge. Jag har varit ute och cyklat hela tiden, meddelade han när det påpekades att det var längesedan han synts till. Jovisst, svarade Elitaren, det förstår vi, men vi menade mer fysiskt att vara ute och cykla…

Efter lite överläggning så kom man överens om att rulla ut mot Vadensjö och sedan Rönneberga-Tågarp för att ta sikte på Billeberga. Bosse Bus tog täten och rullade iväg med de andra tre i bakhasorna. När man svängde mot Bilprovningen så gick alla utom Silverpilen in på cykelvägen. Trädens rötter har spräckt asfalten och gjort den väldigt guppig och ojämn. Men vissa tål mer än andra och tar den hårda vägen. Det är de pojkarna som inte rakar sig utan slår in skäggstubben med hammare och biter av på insidan…
Att solen var på väg ner syntes på skuggorna. Skuggorna är som lutfisken, sa Elitaren,  långa… Över cykelbron och vidare förbi Örja skola och upp till Vadensjö och så över Rönneberga och ner mot Tågarp. Då fick Punkan snilleblixten att inte svänga i Tågarp utan fortsätta en bit till och cykla över Spargodt-Norraby. Så blev det. Därifrån vidare till Brödåkra-Sireköpinge-Heden-Billeberga. Här skulle Landskronaiterna ta cykelbanan tillbaka till Landskrona medan Elitaren skulle fortsätta mot Hänkelstorp. Så dags för Elitkakspaus. Pausen är lagstadgad att man måste cykla minst en timme innan påsen med godsaker kommer fram. I Billeberga var man precis kl 19.00, alltså en timme efter att man rullat från Landskrona. Efter att kakorna avnjutits i takt med att solen försvann så var det dags att rulla igen. Trion på cykelbanan västerut och Elitaren till Hänkelstorp via Annelöv-Dösjebro-Furuhill.
Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.

Söndag 20 september. Detta är ju något alldeles unikt. Vindstilla. Det är inte ofta som något sådant kan upplevas. Vindstilla, eller bleke som sjöbjörnar uttrycker sig. Fantastiskt! Men temperaturen den försökte sega sig upp mog femton grader. Men det gick trögt. Så det var bara att sätta på sig långa ärmar och ben. Stomma ner vindjacka och ett par långa handskar i ryggfickan. Vindjacka, kanske någon undrar. Det var ju vindstilla. Absolut, men när man trampar iväg så skapas det ju en fartvind. Är det då kylig så kan det bli väl kallt om revbenen. Därför är det en bra resurs att ha med sig en vindjacka. I Saxtorp så stod Anna och väntade. Men vad var det för en konstig cykel? En järngruva från Skeppshult? Vadan detta??? Då kröp det fram att Pia inte ville låna ut sin cross för det var lite blött ute. Konstigt. Crosscyklar ser vi ju oftast i riktigt dyngiga miljöer!
Bokis & Lövis rullade in nästan samtidigt. Klockan blev tio och till och med någon minut över. Men ingen Bosse Bus och ingen Kick heller. Bosse Bus var konstigt. Men Kicken skulle väl sitta hemma för att plugga på väderstrecken lite, så att han inte dök upp var kanske inte lika konstigt. Hur som så var det dags att rulla iväg. Ekebyrunda stod på önskelistan. Första etappen ut mot Annelöv. I Kvärlöv så mötte man Gullponken som kom mötande. Han såg lika snopen ut som alla de andra. Men en snabb 180-gradare så var han med i klungan. Kul, det var länge sedan han var med. Förklaringen till detta var någon vurpa med knäckta revben, en skruvmejsel som fick för sig att penetrera hans ena handflata och några andra missöden. Men nu var han hel och fit for fight igen!
Anna som nu fick tampas med en 25-kilos damcykeljärngruva hade det lite tungt i backarna. Men på platten så kunde hon elda på bra. Allt emellanåt när det inte bar uppför så gick hon fram i spets.

Så kom man överens om att Gullponken och Lövis skulle köra upp över Ekeby medan de andra tre vek av i Halmstad och körde till Kingelstad via Halmstad By. Så skulle man mötas i Kingelstad och käka Elitkaka. Sagt och gjort. Gullponken tryckte på och drog iväg med Lövis på rullen medan Bokis, Anna och Elitaren rullade i ett lugnare tempo. Vid Kingelstad skola så stannade man och njöt av Elitkakor. Det tog inte mer än en eller två minuter så kom en hel hög med cyklister och stannade till. Det var Örestadarna som fångat upp Lövis och Gullponken. Nu vädrade de Elitkakor så därför stannade de till. Bosse Bus var med i klungan. Han hade varit på väg till Saxtorp när han träffat på detta gänget och så hade han hängt på dem. När de svalt sista smulorna av Elitkakan så drog de iväg igen. Gullponken hade redan dragit iväg. Han hade lite bråttom hem så han stannade inte för Elitkakspaus.
Ottarpsbacken var den sista riktiga stigningen som avverkades. Visst är det sedan en liten bit på Rönneberga också, men det är försumbart i sammanhanget. Lövis drog iväg hemåt vid Rönneberga och Bokis drog i väg hemåt när man var nere i Asmundtorp. Sista biten så var det Anna och Elitaren som själv fick trampa. I Häljarp så vände Anna av medan Elitaren fortsatte till Hänkelstorp.
Nästa träning på torsdag kl 18.00. Då kör vi med Örestadcyklisterna och startar 18.00 från Lamellgatan i Landskrona.

Torsdag 17 september. Mannen med ”läderveken” hade stillat sig lite. Tidigare i veckan hade han lovat ett oherrans blåsande. Men nu var det annat ljud i skällan. Nordlig vind men inta alls så hård dock väl kylig. Även om det kommit på långärmat och knävärmare/cykelstay-ups så slogs Elitaren av att det kanske varit klokt att ta på handskar med långa fingrar. Men det var för sent. Det var bara att fortsätta trampa mot Saxtorp för att möta upp Bokis. Reservtiden som brukar finnas annars hade gåt åt för att kunna se målgången i Tour de France. Bokis om som vanligt punktligt till mötesplatsen vid kyrkan och de båda kunde fortsätta till Landskrona och Lamellgatan. Där var det redan fem träningssugna samlade. Bl a Sliverpilen, Hasse och Kicken.

Kicken hade en lägre profil denna torsdagen än han haft te senaste torsdagarna. Han ville inte bestämma någon runda för att slippa få kritik. Det hade nog blivit varmt om öronen för senaste torsdagsrundan där han drog ner gänget till Ålabodarna för att ta Sundviksbacken upp. Den rundan hade kanske varit passande idag med tanke på etappen som avgjorts i Tour de France. Där var det ordentliga stigningar som som väl matchar ockerräntor. Ja fy hålingen för att trampa uppför dem. När farten uppför ligger på 10-12 km/h under en etapp, då är det brant. De rackarna håller annars samma fart uppför som de flesta vanliga håller på platten…

Någon brast ut att vinden skulle avta, så varför inte cykla söderut med vinden. Ingen opponerade sig och Kicken morskade till sig igen och tog på sig ledarrollen för att visa vägen mot Häljarp och sedan vidare till Barsebäckshamn. Ute på Barsebäcksvägen efter Häljarp så rullade det på bra. Vinden i ryggen gjorde det riktigt lättrampat. Testosteronet flödade på unghingstarna som trampade på för vad tygen höll. Hasse och Bokis orkade inte riktigt hänga på så Kicken och Elitaren släppte också kontakten med sprakfålarna som meddelat att de skulle vänta vid Sjöbo skola och så försvann de i horisonten.
Mycket riktigt så sto de tre och väntade vid den före detta skolan (som faktiskt Elitaren gått på en gång i förhistorisk tid). Nu valde man att gå in på cykelbanan för att bestiga ”Col de Gillhög”, vilket var i princip den stigningen man fick idag. Jo en liten stigning till från Hög mot Västra Karaby blev det också. Men först fick man avverka Sandskogen och Löddeköpinge och ta sig till metropolen Hög. Här stannade man för att kalasa på Elitkakor och prata lite cykel. Nu valde Bokis att rulla direkt mot Kävlinge och hem medan de kvarvarande sex rullade till Västra Karaby längs Örestadcyklisternas tempobana. Väl där så över Lyckorna mot Hänkelstorp där Elitaren svängde hav hem till en varm dusch medan Landskronakvintetten fortsatte längs Grand Prixvägen mot Saxtorp för att ta sig hem till just Landskrona.
Nästa träning på söndag kl 10.00. Då samlas vi i Saxtorp vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.