cyklofånarna

Söndag 29 december. Tjugohundranitton års sista cykelträning. Stilla väder med en temperatur precis över nollan. Torrt underlag för det hade ju inte regnat de senaste dagarna. Så bra cykelväder som man kan önska sig såhär års. Bokis dök upp i tid som vanligt utanför Elitaren. Tillsammans så rullade de båda iväg till samlingen vid Fotbollsgolfen i Saxtorp via stigar och smågator, När man trampade uppför Svanabacken så kom Kicken trampande mötande på Välanvägen. Framme vid Fotbollsgolfen så stod där en röd Audi med en cykel lutad mot sig. Det var Teckomatorpssonen Baggesen som vågat sig ut efter några månades cykeluppehåll. Ganska precis 10.00 så kom även Bosse Bus rullande.
Järavallen var målet efter att först tagit det ”lilla varvet” i Saxtorpsskogen.  Via Välandalen ställdes kosan till Rosa slingan. På ängen efter stora sjön så trampade Bosse Bus på med sina otåliga ben och drog ifrån de övriga. Det var tusan vad han trampar på, sa Baggesen och ökade tempot för att jaga ikapp den bortflyende Bosse Bus. Vid rosa slingans start så samlades man igen en kort stund innan det var dags att jaga ut i spåret.
Bosse Bus och Baggesen först så kunde de tre gubbarna trampa på i sin gubbatakt utan att sinka dom med de otåliga benen… Det behövdes inte många tramptag innan det var dags att kliva av cykeln. Ett stort gammalt dött träd låg tvärs över stigen. De hårda vindarna som härjat tidigare i höst/vinter hade kräv sin tribut. Här i form av ett dött träd. Fler exempel på blåsandets härjningar visades sig senare. Men inte något som var i paritet med detta.

När någonstan en tredjedel eller så av slingan var avverkad så tappade man bort Bokis. Kicken och Elitaren vände om och hittade Bokis. Han hade problem med att kedjan föll ner mellan klingorna fram och så blev det tvärstopp. Vid närmare undersökning så visade det sig att en av fyra klingbultar lossnat och fallit av. Detta orsakade att klingorna flexade lite så att kedjan inte ville ligga kvar, förutom på stora klingan. Man kämpade vidare. Dock så valde man ”lätt spår” för att kämpa sig uppför backarna på stora klingan kan vara lite väl mastigt. Utan några fler malörer eller incidenter så avverkades sista biten fram till rosa slingans start där Baggesen och Bosse Bus väntade.

Kicken vankade otåligt av och an. Otåligheten berodde på att Elitkakorna dröjde. Men Elitaren förklarade: Eftersom Kicken har ätit fyra julbord så hade Elitaren och Bokis beslutat att han var fed nock (fet nog, svensk översättning) så kakorna hade lämnats hemma. Åh, då har vi väntat i onödan, sa Bosse Bus och Baggesen lite besviket. De kunde dock berätta att Johnny va Geöur du, Hillis och White Lade hade kommit cyklande förbi, dock utan att stanna.
Efter en liten pratstund så rullade man hemåt. Kicken, Baggesen och Bosse Bus norrut medan Bokis och Elitaren rullade på andra hållet mot Hänkelstorp via kohagen. Väl tillbaka igen så kunde Elitaren låsa upp dörren och bjuda Bokis på en av de Elitkakor som han tidigare glömt att ta med. Det var tredje gången under en tjugoårsperiod som det inträffat. Det är nästan så att man skulle kunna kalla det en ovana…

Nästa träning på torsdag kl 18.00. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen, Saxtorp.

Söndag 15 december. Tredje advent men inte speciell julstämning. Regnigt, blött och blaskigt. Men någon försyn såg till att det inte regnade nu på förmiddagen, utan det var riktigt skapligt cykelväder för att vara i december. Bokis dök upp med sin MTB på hållaren där bak. Tillsammans med Elitaren så drog de genom stigarna till mötesplatsen i Saxtorp. Framme där i väldigt god tid så man tog ett varv runt i den dungen. Varvet tar c:a fem minuter och fungerar bra som en uppvärmning. Precis innan man var tillbaka igen så kom Kicken vinglandes. Kul då var man tre träningssugna i alla fall. Efter några minuter så kom även Bosse Bus och han hade andan i halsen. Pratstunden fortsatte en stund till sedan rullade man iväg för en runda i Saxtorpsskogen. Järavallen hade man slagit ur hågen då det säkerligen var riktigt kletigt och geggigt där. Saxtorpsskogen klarar ihållande regn bättre, även om det blir geggigt på sina ställen här också.  Några meter på väg så kom Hillis mötande. Han gjorde en 180-gradare och hängde på, i kanske hundratalet meter innan han vinkade hej då och gav sig ut på okända äventyr.

Man hann inte så långt på cerise slingan innan en lite äldre orienterande dam kom mötandes. Trots cyklisterna lmnade stigen och rullade vid sidan så fräste hon och tyckte inte att man skulle cykla nu när dom hade orientering. Ett lika befängt uttalande som det omvända. Om vi skulle säga att de inte fick orientera för att vi ska cykla. Nej, ett leende på läpparna och en ömsesidig hänsyn så fixar det sig. Alla andra orienterare som man mötte svarade glatt tillbaka på ”hej-hej:et”. Det är fantastiskt vad ett leende och vänligt bemötande kan skapa en god anda. Det var ganska många orienterare som sprang kors och tvärs i skogen. Men efter den första surkarten var det bara trevliga och glada människor som man mötte.
Bit för bit avverkades slingan. Bosse Bus fångades av ett sly som fick cykeln att rulla på ett håll och Bosse Bus på ett annat. Detta fick till följd att han även fick ikull Bokis. Som tur var så hände inte något allvarligt. Det var bra upp igen och borsta av sig det värsta.

Nu var det bara den sista biten kvar fram till Elitkakpausen. Mumsande på godsakerna och lite vanligt ljug. Sedan återstod bara hemfärden. Precis när den anträddes så började det regna och blåsa. En bitande kall vind. Tur att det inte var så långt hem.

Torsdag 12 december. Detta skulle ju kunna kallas för lusse-jakten. Många är på lussevaka ikväll. Men trenne gentlemän hoppade det och satte ljus på huvudet och jagade ut i skogen. Regnet hade ju dragit förbi så både Kicken och Bonneville vågade sig ut att göra Elitaren sällskap.  Bonneville & Elitaren hade sällskap från Hänkelstorp medan Kicken anslöt i Saxtorp vid Fotbollsgolfen. Bokis hade förhinder liksom alla andra tydligen…
När klockan passerat aderton noll så rullade trion iväg ut på stigarna i Saxtorpsskoge. Något dyngiga var de bitvis. Både Bonneville och Kicken drog paralleller till Gotland Grand National. Men ett neutralt öga skulle lätt se att där är det betydligt dyngigare. Men visst var det ett sugande underlag som ibland ville skicka cyklisterna på lite olika håll.
I övrigt var det alldeles dött i skogen. Inte en levande kotte syntes till, förutom en liten förskrämd mus som snabbt sprang in i skogen för att lämna cyklisternas ljuskäglor bakom sig och finna tryggheten i mörkret. Ja Bonneville skaffade ju lite mer mörker när hans ena lampa la av. Batteriet var tydligen urladdat. Men som tur var hade Elitaren ett reservbatteri med sig som han fick låna. Så blev det mycket ljusare fört Bonneville igen!
Detta var egentligen enda incidenten förutom att Elitaren fick lite ris i bakväxel när man var på väg igen. Men det skatboet rensades snabb undan så man kunde rulla sista biten till Elitkakspausen och sedan vidare hem.

Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen. Välkommen alla glada som gillar att cykla!

Söndag 8 december. Bara fem darrande dagar kvar till Lucia. Det Skånska vädret visade sig från sin sanna sida. Blåst och regn, såklart… Men det är ju bara de yttre omständigheterna. Så hopp i trikåerna. Medan trikåerna hoppades i så hördes knastret från singeln när Bokis kom och parkerade. Tillsammans rullade de båda iväg till Saxtorp för att möta upp andra träningssugna. Det kändes intuitivt att det nog skulle bli klent med fler deltagare. Denna intuition stämde på pricken. Elitaren och så Bokis som inte har mycket mer än fjorton år kvar till sin hundraårsdag rullar ut över stock och sten. Detta medan betydligt yngre träningskompisar drar en extra filt över sig i soffan när de slötittar på idrott, istället för att ut och sporta lite själv. Men årgångarna 1934 och 1956 är ju bara de bästa. Så alla andra får väl förbanna sin otur att de blivit födda fel år!
När klockan var slagen så rullade de båda ut på en runda i Saxtorpsskogen. Det var ju ganska blött i markerna och då är Järavallen väl lerig och klistrig. Detta medan slingan i Saxtorp brukar vara helt okej, om än lite kletig på några ställen. Gubbarna brakade ut på stigarna och avverkade varvet utan några större incidenter än att Bokis fick lite ris i bakväxeln och Elitaren fick en liten sladd på framhjulet i ett kletigt parti. Ett antal människor var ute och rastade sina fyrbenta vänner. Annars var det väldigt tyst och öde i skogen.
Efter varvet avverkats så åkte påsen med Elitkakor fram och det mumsades. En kvinna som rastade sin fyrfoting stannade och gick in till kanten. Men Elitaren berättade att man skulle pausa och erbjöd henne en kaka, vilket hon avböjde med ett skratt. Hon hade säker fått förmaningen med bröstmjölken att man inte ska ta emot godis från gubbar. Att dessa båda var ju dressade som utomjordingar gjorde det säkert inte bättre.
Nästa träning på torsdag kl 18.00. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen, Saxtorp.

Söndag 1 december. Första advent och sol. Denna dag genererade nästan lika mycket sol som hela november. Någon plusgrad och i stort sett vindstilla. Fin-fina förutsättningar för en lyckad decembercykelrunda. Bokis kurerar fortfarande sin förkylning och höll därmed näsan inomhus idag. I Saxtorp så väntade Schnurrbart, Kicken, Bosse Bus och Lövis. Bosse Bus deklamerade att han skulle vara tvungen att avvika kl 11. Kicken vra inte sen att fylla i att han skulle avvika innan elva. Schnurrbart var inte sämre han. Han sa att han också kulle avvika efter en stund. Han hade väl inte hämtat sig riktigt efter förra söndagens nypremiär på MTB…
Elitaren tog täten och så rullade man ut på ”lilla varvet” i Saxtorpsskogen. I slutet på detta så anslöt sig Fredrik med en praktvurpa. En förarglig, lömsk rot såg till att ekipaget gick omkull. Lyckligtvis så klarade sig både man och maskin oskadda. När leran borstats av och man kunde sitta upp i sadeln igen så fortsatte turen ut mot och över Stora Byvägen. Här pep Kicken iväg, snabbt som en avlöning en fredagskväll. De fem kvarvarande trampade dock vidare mot Järavallen via Välandalen. Vid stora sjön så var det en brokig tax som ville vara med i klungan. De små benen gick som trumpinnar och öronen flaxade Dumbolikt när den lille gynnaren tog täten på klungan. Matte försökte förgäves ropa tillbaka illbattingen. Men det gick sådär… Efter ett tag så var väl de små benen trötta och hunden ställde sig vid sidan och tittade storögt på när cyklisterna passerade.
Idag var det betydligt lugnare på Järavallen än förra söndagen. Då kryllade det av orienterare och livlig aktivitet. Idag var det lugnt och stilla. Efter en liten kisspaus så rullade man iväg ut. Lövis först följd av Fredrik och sedan Elitaren, Bosse Bus och Schnurrbart. De två första drog iväg snabbt och den kvarvarande trion rullade på i sin takt. Efter dödsstupet så vek Schnurrbart av medan Elitaren och Bosse Bus fortsatte. När klockan var elva slagen så vek även Bosse Bus av och tog gula slingan mot bron medan Elitaren oförtrutet fortsatte över gula slingan och vidare mot stigens ringlande över åsen.

När alla jobbiga partier var avverkade och Elitaren kommit in i boket vid Masters sjuttonde hål så kom Lövis mötande. Efter en liten stund så hördes en röst: ”Jag är här bak” som ett svar på vart Fredrik tagit vägen. Han hade cyklat en annan stig tillbaka och sedan svängt in på slingan när han såg de båda andra. Tillbaka igen så var det så klart dags för Elitkaka innan man rundade av och fortsatte hemåt. Lövis och Fredrik mot Saxtorp medan Elitaren tog stigen genom kohagen för att ta sig till Hänkelstorp.

Torsdag 28 november. November månads sista träning. Lite regnigt. Det hade regnat mest hela dan om än inte i någon större omfattning. Bokis var lite bättre från sin förkylning men inte tillräckligt bra för att träna. Elitaren drog på sig munderingen och rullade iväg till Saxtorp för att möta upp fler träningssugna.
Men ingen där, vare sig innan klockan arton eller efter… Kicken, Schnurrbart, Bonneville, Bosse Bus, tål ni inte vatten?
I ensamt majestät rullade Elitaren ut på cerise slingan. Lagom till starten så avtog/slutade det lätta duggregnet. Inte något märktes av regnet under hela rundan. Det var inte förrän under hemfärden som duggregnandet gjorde sig påmint. En i övrigt väldigt skön cykeltur i åtta-nio graders värme. Några gubbar som rastade hundar var de enda som råkades i skogen. I övrigt väldigt tyst och lugnt. Men berättas kan att man lagat vägen som går förbi dagiset. Där har en vänlig skäl även skyfflat i makadam i gropen där man passerar vägen och därmed helt eliminerat risken för att stå på huvudet över styret, vilket har hänt för några under hösten.

Efter avverkad runda så bar det hemåt igen för att spola av cykeln. Både hoj och hojjare blev dyngiga idag. Men det hör ju till.
Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Samling vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.

Söndag 24 november. Härligt att vakna upp till en regnfri söndag. Lite grått väder, men vad kan man förvänta sig av november? Ingen Bokis dök upp. Ganska självklart för var och en som hört honom i torsdags. Rejält förkyld var han. Ingenting som skulle kunna gå över på ett par dagar. Så i ensamt majestät rullade Elitaren iväg till Saxtorp. Framme där så var det nästan trängsel. Förutom Kicken och Bosse Bus så hade även den förlorade sonen kommit tillrätta igen. Schnurrbart visade åter igen sitt glada nylle. Återigen så var Cyklofånarna garanterat fria från pinsamma tystnader. Schnurrbart pratar gärna på både ut- och inandningen. Detta med kul aspekter på både stora såväl som små ting och företeelser. Jättekul, välkommen tillbaka!

Eftersom det varit uppehåll ett par dagar så sattes kosan mot Järavallen efter att ha kört lilla varvet i Saxtorpsskogen så över mot Järavallen via Välandalen.  På vägen mellan de båda sjöarna så kom man ikapp en storväxt gubbe med en mindre person i sitt sällskap. Kvartetten svängde av på en stig till höger när jätten vände sig om och visade sitt stora vita skägg och sin runda knottriga potatisnäsa. Roliga gubben” Tjena kompis, ropade Elitaren. Fjåne, blev svaret från den storväxte stämningshöjaren från Hurulundavägen…
Ju närmre rosa slingans start man kom desto fler orienterare dök upp. Svaret på varför detta fenomen fick man när man kom fram till parkeringen. Fullsmockat med bilar och OK Silva hade sin stora röda vagn där. Alltså någon stor orienteringstävling som var på gång.

Vid starten var ett par med el-MTB som gjorde sig färdiga och rullade iväg ut i spåret. Ett par minuter senare så rullade även Cyklofånekvartetten iväg ut. Efter en liten stund så passerade man de båda på elcyklarna. Lite senare så hördes en orienterare heja på cyklisterna. Det var Pia och Viggo som stod för detta hejande! Bit för bit avverkades slingan. Ju länger söderut man kom desto färre orienterare. Efter Mördarbacken så kroknade Schnurrbart och tog en genare väg tillbaka. Detta medan de andra tre fullföljde varvet. Schnurrbart stod och väntade vid ankomsten. Tillsammans rullade man de sista hundra metrarna bort till starten för att bli utspisade med Elitkakor.

Nästa träning på torsdag kl 18.00. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen, Saxtorp.

Torsdag 21 november. Fortfarande är vi lyckligtvis förskonade från vinterkylan. 9-10 grader varmt på dagen. Inte speciellt blåsigt men et fint, fint duggregn, Detta regn har förhärskat de senaste dagarna. Men det är ju bara utomhus som det regnar, så vadå? I paltorna och hämta ut MTB’n från förrådet och så rulla iväg mot Saxtorp. Bokis hade hört av sig tidigare idag. Han behövde inte berätta sitt ärende. Det hördes direkt när han sa hej. Riktigt förkyld och hes. Enda alternativet för honom var att ta det lugnt och dricka äggtoddy eller något.

Elitaren var framme i Saxtorp i god tid och ingen där. Jaha, tänkte han. Det blir nog en solorunda ikväll för inte sticker väl Kicken ut sin näsa i detta vädret. Istället för att stå och bli kall så tog han sig en runda på stigarna i omgivningarna. Tillbaka en fem minuter senare så syntes ett ljus mellan träden. Se på f-n. En dyblöt Kicken stod där och försökte torka bort vattendropparna på glasögonen. – Hade jag vetat att det var sådant här väder när jag körde hemifrån hade jag aldrig kört ut. Han var inte på bra humör idag. Tidigare under dagen hade han fightats med en trilskande julbelysning där han försökt byta ut en trasig lampa. Men när detta gjordes så slocknade allt. Satte tillbaka den trasiga lampan så tändes allt, utom den trasiga…

Nu var han ute i duggregnet, den dedicerade solskenscyklisten. Det var alltså inte hans dag idag. När klockan passerat sex med några minuter så rullade man ut på cerise slingan. I lugnat gubbatempo rullade man runt. Efter ett tag så ville Kicken stanna. Hans ena lampa på cykeln hade slocknat. Den hade inte visat rött men ändå bara dött. En test med Elitarens batteri visade att lampan funkade. Men när man kopplade Kickens batteri till Elitarens lampa så var de det eviga mörkret som härskade… Snacka om att Kicken kom ur stöt! Som tur var så hade han två lampor på cykeln och en på huvudet. Så två lampor istället för tre är helt ok.

Man fortsatte varvet runt. I detta väder så förväntade man sig inte att råka på någo mänskligt liv. Folk brukar sitta och kora hemma framför brasan. Men faktist så siktade man en annan cyklist i skogen. Lyset syntes ett par gånger, men det var inte något som man kom i närkontakt med. När varvet var fullbordat så hivades Elitkakorna fram. Detta ögonblick så tändes åter livets låga i Kickens ögon. Kroppen reste på sig och var inte längre så deprimerat hopkrymt. Gött!

Nästa träning på söndag kl 10.00. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen, Saxtorp. En gammal bekant har lovat att åter dyka upp då. Missa inte detta!

Söndag 17 november. Tänk att vakna, vippa upp persiennerna och de senaste dagarnas regn och blåst som bortblåst. En riktigt fin och stilla novemberdag. Bokis kom som vanligt punktligt. Det var lite värre för Elitaren, han som hade närmst. Anledningen till att han dröjde var att skoskydden var näst intill omöjliga att kränga på. De nya cykelskorna är nog lite större än de gamla. Detta medförde att det skiftades från att vara svårt att kränga på dem till att vara hart när omöjligt… Men skam den som ger sig. Till sist satt rackarna på!

Som vanligt tog man stigar och bakgator till Saxtorp. Framme där så var där inte någon. Men klockan var lite drygt tio i tio så man tog en liten tur på stigarna i omgivningen. Tillbaka igen så stod där en vit VW Passat med cykel där bak. Det var Lövis som vågat sig från Teckomatorp och till Saxtorp för att cykla. Kicken hade berättat att han inte skulle dyka upp idag. Han hade något obskyrt möte i något hemligt ordenssällskap. När klockan passerat tio så sågs det inte till någon mer träningssugen. Trion rullade ut för att ta en runda på Cerise slingan i Saxtorpsskogen. Järavallen avfärdade man då det säkert var väl dyngigt där efter senaste tidens regn. Man hade känt hur kletigt det var på de klassiska ställena på vägen till Saxtorp. Så ett varv i Saxtorp var det som lockade mest. Efter lite drygt halva varvet var avverkat så tjoade det till bak i klungan. Det var Bosse Bus som anslutit! Jättekul. Nu blev alltså trion en kvartett. Man fortsatte att jaga runt i skogen. Det fina vädret lockade ut ovanligt många i skogen. Med vanligt novemberväder är det inte säkert att man ens ser någon. Men idag var det hundrastare, joggare, ryttare, ja till och med ett gäng som filmade. Är det månne så att Cyklofånarna nu får något fett kontrakt från Hollywood?

Efter avverkat varv så var det dags för Elitkakor. ”Eftersom du bara varit med på halva varvet så ska du väl bara ha halv Elitkaka” sa Elitaren till Bosse Bus. ”Nähä”, sa Bosse Bus och fortsatte. ”Jag har fått köra ett-och-ett-halvt varf för att komma ikapp, så jag borde ha en och en halv”. Har Bosse Bus månne varit facklig förhandlare i sitt förra liv? Hur som helst så fick han nöja sig med en Elitkaka. Efter pausen så rullade Lövis ut på ett varv till medan de andra tre började dra sig hemåt.

Nästa träning på torsdag kl 18.00. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen, Saxtorp. Lyse på så kör vi!

Torsdag 14 november. Nu börjar det kännas en liten föraning om vintern. Tre plusgrader var vad termometern hade lyckats skrämmas upp i när det var dags att rulla iväg. Bokis var punktlig som vanligt. Men Elitaren var lite segare. Detta berodde på att hans klocka är på reparation och den gamla mekaniska klockan han satt på sig så var det bara sekundvisaren som rörde sig. Alltså stod tiden stilla. Men det gick snabbt att komma i paltorna. Nu hade varmare träningskläder letats fram ur garderoben. Så var det dags för första träningen på över en vecka. Det hade varit flera evenemang av olika karaktär som tagit Elitarens tid. Allt från att dricka pilsner till att åka iväg och besikta en nyfödd.
Som vanligt så var det småvägar och dito stigar som man tog till Saxtorp. Där stod Kicken och väntade med takgöken tänd. Någon minut senare så kom det ytterligare en cyklist rullande. Det var Bonneville som var ute för att testa sin nyinköpta Orbea 29” i skogen. Hittills hade han bara trampat asfalt med den. Så gav man sig ut på en runda på cerise slingan i Saxtorpsskogen. Uppi-guppi över rötterna som bitvis var hala. De blir ju det när det regnat och är blött. Det var ovanligt många som var ute och rörde sig idag. Trevlift nog så hade alla reflexvästar och syntes bra. Ett flickebarn med en stor häst mötte man på grusvägen vid Scoutstugan precis när man svängde ner mot den lilla ”cossbanan”.

Varvet avverkades utan några större incidenter och avslutades som vanligt med att man kalasade på Elitkakor eller kraftfor som Bonneville uttryckte det. Efter den pausen så vände man hemåt. Kicken mot Landskrona och de andra tre via Svanabacken-Travbanan-Davidslidsvägen och så till Hofterup/Hänkelstorp via Paintballbanan.

Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Samling som vanligt på parkeringen vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.