Torsdag 11 januari. Efter någon dag med temperaturer runt nollan så började det att nypa till igen på eftermiddagen. När Bokis och Elitaren rullade iväg mot Saxtorp så var det ett par minusgrader. Rätt så skönt med minus. För när isen är blöt så är den hal. I i sig är ju inte har förrän den utsätt för friktion så att det bildas en vattenhinna. Att halka på is är alltså en form av vattenplaning! På sina ställen var snö och is helt borta från vägar och stigar. Allt rullade på bra mot Saxtorp. Men likt förra gången blev det stopp i kröken på travbanan och i Svanabacken. Där låg det några decimeter med ganska tung snö. Det var bara att stiga av och gå några meter tills man kommit igenom respektive driva. Framme vid samlingen var det tomt och öde. Kicken hade meddelat att han kört på eftermiddagen eftersom han hade någon vaj(er?)sing med sin framväxel.
Det var ju inte så mycket att prata om för Bokis och Elitaren utan bara rulla ut på slingan. Det var bra ”före” på stigen. All snö var tilltrampad och man kunde se Kickens däckspår. Det var kanske någon annan också. Men det var ganska nyligen som någon trampat runt där på MTB. Så började det låta lite konstigt från Elitaren cykel. Det visade sig att bakskärmen inte varit riktigt spänd utan den hade sjunkit ner lite så att dubbarna i däcket skrapade emot. Det blev ett kort stopp när man kommit upp på Kaninstigen för att justera detta och spänna skärmen hårdare.
Så var det bara att rulla iväg igen. Längs Kaninstigen för att sedan svänga ner mot crossbanan och vidare. De båda verkade vara totalt ensamma i skogen. Inte en levande kotte visade sig eller lät höra. Inte ens Ulmestigs hund. Ja då är det verkligen dött. Men allt flöt på. Det var bara Elitaren som fick en pinne i bakväxeln. Men som tur var stannade han direkt och fik dragit loss den utan att det blev något som helst haveri. Kvaddade bakväxlar har vi väl haft nog av…
Varvet avrundes som vanligt med en Elitkaka innan man vände söderut igen mot Hänkelstorp. En liten vurpa i Svanabacken för Elitaren som försökte trampa igenom snöhögen när det gick lite nerför. Men si, den gubben gick inte. Gubben vurpade… Men det är mjukt att ramla i en snödriva så upp igen med ett skratt för att fortsätta. Hemma igen så visade sig det att det nästan var fyra grader kallt, vilket man kunde ana för att det hade känts betydligt kallare på hemvägen. Hemma fick Bokis svar på varför det hade känts konstigt när han cyklade. Precis som Elitaren råkade ut för ett tag sedan så hade bakdäcket spruckit och slangen putade ut och tog i bakgaffeln en gång varje varv när bakhjulet gick runt. Som tur var höll det hela vägen. Nu står ett nytt bakdäck högst upp på Bokis inköpslista.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagenvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på!
Kvällens runda