En flock joggande vildsvin!

Bokis redo att rulla ut på söndagens träningsrunda!

Söndag 3 november. Första träningen i november. Denna månad som brukar vara en av de mest fasansfulla, vädermässigt. Men idag så visade sig denna fruktade månad från ett helt annat håll. Bortåt tio grader varmt och stilla. Inget regn. Förvisso blött på marken, men det var igår som det regnade. Solen var nästan på väg att spricka igenom allt emellanåt. Rena våren i luften. Fantastiskt! Bokis kom punktligt med cykeln hängande på hållaren där bak. Strax kunde han och Elitaren rulla iväg på stigar och småvägar till Saxtorp. När man passerade travbanan så var den bitvis upptrampad. Men inte av hästar. Det var spår efter en flock vildsvin som hade dundrat fram. Spåren var ganska färska så det måste ha varit nu på morgonen som nöffarna joggat förbi där. Som vanligt så var det uppbökat i hästhagen sidan om. Där fanns antagligen godsaker att äta där.
Framme vid Fotbollsgolfen så var det inte någon där. Klockan var en kvart i tio så man bestämde sig för att rulla ett varv i dungen där för att hålla värmen. Tillbaka igen en fyra – fem minuter senare så stod Kicken där. Nej han hade inte ätit gås i torsdags. Han hade däremot turat och druckit brännvin, så det var därför han inte dök upp till torsdagens träning. Så rullade det in en Passat med en MTB hängande där bak. Det var Nesor som tydligen skulle göra ett av sina sällsynta besök. Precis när man var på väg att rulla så kom Bosse Bus flämtande. Ja pulsen var riktigt hög. Det märktes på att att han inte kunde prata, ett halvt ord i stöten kunde han pressa fram. Han hade varit lite sen och fått stå på ordentligt på slutet. Men han hann i alla fall!

Då det hade regnat en hel del under lördagen så bestämde man sig för att stanna i Saxtorpsskogen och ta ett varv på cerise slingan. Så iväg ut på slingan. Eftersom det var fint väder så var det också många som var ute och promenerade och rastade hundar. Glatt hej, hej och lika glada rop tillbaka. Ett undantag fanns förstås. En kvinna som var väldigt avog. Trots att cyklisterna lämnade stigen så hon kunde gå kvar så skulle det gnällas. Att det var dyngigt på sina ställen var cyklisternas fel, menade hon. Hon kunde inte i sin vildaste fantasi föreställa sig att det kletiga uppstod för att det hade regnat. Nej menade hon, hästar och cyklister var orsaken. Att argumentera var meningslöst. Hästar kan trampa upp marken. Men cyklar gör det inte. Var det någon stans som det var uppsprätt så var det i så fall en motorcykel som varit framme. En cykel sliter inte mer på stigarna än vad en fotgängare gör, snarast mindre.

Efter fullbordat varv så var det traditionsenligt Elitkakspaus innan man gick in för avrundningen. Lilla varvet på slingan innan Bokis, Nesor och Elitaren vände av mot Välandalen för att rulla hemåt. Kicken och Bosse Bus rullade då norrut mot Landskrona. Nesor följde med hela vägen ner till Skönadalsvägen innan han vände norrut igen mot sin bil som stod parkerad i Saxtorp.

Kicken berättadee lyriskt om torsdagens turaupplevelse.
Elitkakspaus i skogen. Fr v: Bosse Bus, Bokis & Nesor.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 + 12 =