Torsdag 9 mars 2017. Ett skönt vårväder passande nog då koltrasten hörts sjunga i ottan. Med den friska vårluften i näsan rullade Elitaren till Saxtorp. Där var Hillis och Samuel redan på plats. Allt efter hand så rullade det in fler träningssugna: Mini, White Lady, Tränar’n, Punkan, Daniel och någon till. Som vanligt så tog White Lady till sin kaserngårdsstämma och rättade upp leden. Mini blev beordrad att leda gruppen men han behövde inte hålla hundrafyrtio knyck utan kunde nöja sig med 139…
Så rullade man ut på rosa slingan i lite lagom takt. Genom dungen vid Fotbollsgolfen, ut på Stora Byvägen för att strax svänga in på röda slingan i Saxtorpsskogen. Allt efter hand så smygökade Mini takten. Punkan och Elitaren fick kämpa för att hänga på, vilket man gjorde. Ända tills man kom till backen upp mot grusvägen när man börjar närma sig dagiset. Här fick Elitaren sig en törn av lite sly och vinglade till för att slutligen sitta fast i ett annat sly som kilat in sig mellan framhjulet och ramen. Men med lite trixande s kom man loss och kunde fortsätta jakten på de snabbe. Men nu hade de ökat farten ytterligare och höll sig inte under hundratrettionio utan var uppe i hundratrettionio och en halv. Den där sista förargliga halvkilometern som gör att man inte riktigt hänger med utan tappar avstånd till tätklungan.
När man varit uppe och vänt hos Ulmestigs och kom ut på ängen så försvann precis de sista bakljusen in i bokskogen på andra sidan. Alltså 3-400 meter före sistaklungans två man. Det finns inget annat att göra än att rulla på för vad man kan. Ivrigt trampade de båda kämparna på, studsade och hoppade över hålor och rötter. Punkan gjorde dessa hopp och skutt med lätthet. Nyss hemkommen efter en månad ”Down under” och magen full av kängurukött. Så det var inte hopplöst även om man hamnat på efterkälken…
Lite längre fram så missade man en sväng till vänster och fortsatte istället rakt fram. Tunnelseendet hade börjat göra sig gällande. Man fortsatte och snart var man tillbaka på slingan och förväntade sig att de snabbe skulle komma ångande bakifrån. Men när slingan var avverkad så var där fortfarande ingen som syntes eller hördes. Det enda som hördes var en hoande uggla och hela skolen var kol mörk. Man väntade en stund där stigen går över Stora Byvägen när man kör mot Välandalen. Men ingen syntes till. Duon svängde åter benet över cykeln och rullade vidare mot Järavallen.
Väl där så syntes det bara till en bil. Inga andra ljus. Bilen var sannolikt Samuels pappa som väntade på ättelägget. Punkan och Elitaren åt sina Elitkakor och pratade lite om Punkans resa. Hur länge man än drog ut på det så dök det inte upp några fler. Man beslöt sig för att runda av så man gjorde ett lappkast med cyklarna och rullade tillbaka mot gångbron, förvissade om att man skulle möta de andra. Men den förvissningen kom på skam. Ingen mötande. Framme vid gattet mellan stora och lilla sjön så delade duon på sig. Punkan fortsatte mot Landskrona och Elitaren till Hofterup genom mossen.
Nästa träning på söndag kl 10.00. Samling vid Fotbollsgolfens parkering.
Mer info på: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb
