En ny och en gammal bekantskap!

Nils dök upp på träningen för första gången. En nybiten cyklist.

Söndag 5 mars 2017. Ja, det är ju tur att man har hakrem på cykelhjälmen. Det var ett oherrans blåsande. Men som bekant är det inget som stoppar en Cyklofåne. Jo, Piruetten hade SMS:at att han skulle ta sig en kopp kaffe till innan han vände sig om på soffan. Men Elitaren grenslade sin MTB och trampade upp till Saxtorp. Där stod en röd VW Passat med en MTB baktill. Det var Nils som varit på titt för ett par veckor sedan som ville prova att vara med och cykla. Medan han gjorde sig i ordning så anlände även Schnurr(bart). Det var god tid kvar till klockan slog tio, så man rullade ut på ett litet nätt varv i Fotbollsgolfsdungen. Tillbaka igen så hade även Samuel droppat in och Bokis kom rullande tätt följd av Röde Baronen! Det var väldigt länge sedan den sistnämnde hade synts till. Hade han landat sin trippeldäckare och åter igen fått terra firma under fötterna?

Så kom det en trio med hög ansiktsfärg rullande. Det var Hillis, White Lady och Tränar’n. Nu har ni varit ute en timme, undrade Elitaren. Nä, svarade White Lady, vi har varit ute i två timmar. Vi stack ut klockan åtta. Det är torrt och fint ute på rosa slingan. Nu skall vi hem och duscha, sedan drar vi till Göteborg och Cykelmässan. Stollar, tänkte alla de andra…

Stollarna drog iväg och så rullade de andra ut i Saxtorpsskogen. Elitaren först följd av Nils och de andra. Man tog ett lugnt tempo för att ta hänsyn till Nils som inte cyklat så länge. Man avverkade del efter del på röda slingan. Strax halvvägs så stötte man på ”kompisen”, mannen med det stora vita skägget med sin lilla hund av någon sådan skokrämsras eller liknande. Som vanligt så visar han med all tydlig handling att skogen är hans och ingen annans. Inte att man tar hänsyn till varandra och hjälps åt för att det skall bli trevligt för alla. Mitt på stigen och gärna ut med armbågarna för att ta så mycket plats som man bara kan. Tur att Cyklofånarna är så mycket trevligare och flexibla som tar en bra sväng ut i terrängen för att surskanken skall få plats med sina breda, vassa armbågar. På så sätt undviks kontroverser.

Resterande av rundan gick utan att man råkade på fler surskankar. De flesta som möts eller körs förbi är trevliga och hälsar. Surskankanken syntes till på hemrundan. Men lyckligtvis var han på en annan del av stigarna än Cyklofånarna. Den sista biten av röda avslutades fram till där stigen går över mot Välandalen. Här tackade Nils för sig då hn hade fått tillräcklig träning för dagen. Han tog Stora Byvägen mot parkeringen där han hade sin bil. Resterande rullade iväg mot Järavallen över Välandalen. Samuel rullade på i förväg för att möta upp sin stamfader som nu stod och väntade på honom på Järavallens parkering.

Röde Baronen, Bokis, Schnurr(bart) och Elitaren stannade till vid rastbordet och inmundigade var sin Elitkaka. Ja inte Röde Baronen som ståndaktigt tackade nej till godsaken. Efter energipausen så rullade man ut på rosa slingan, vilken man skulle klämma en bit av innan man vände hemåt. Fram till man avverkat Dödsstupet körde man. Där så skildes man åt. Schnurr(bart) och Röde Baronen drog sig nu mot Häljarp/Tågarp medan Bokis och Elitaren rullade mot Hofterup/Dösjebro via stora kohagen och mossen.

Nästa träning på torsdag kl 18.00. Samling vid Fotbollsgolfens parkering.

Mer info på: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Röde Baronen dök upp på träningen efter en halv eons bortavaro!
Elitkakspaus på Järavallen. Fr v: Röde baronen, Schnurr(bart) och Bokis.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sexton − 10 =