Söndag 5 september. Härligt, äntligen dags att svinga sig upp i sadeln igen och trampa ut på vägarna. Betydligt svalare än innan, bara tio grader vid avfärd. Så långärmad tröja, knävärmare och hela handskar. När man kom igenom skuggpartier så nöp kylan till ganska skapligt. Men med vetskap om att det var blå himmel och sol så visste man om att värmen skulle krypa uppåt. I Saxtorp så stod det redan en hel del träningssugna och väntad. Asmuntorpskan, Bokis, Farstun, Disco Dunk, röde Baronen och Lövis när Elitaren rullade in. Strax så kom också Örebroaren och Flärpen. Så då var det en oktett som kunde jaga ut på vägarna. Asmundtorpskan skulle som vanligt rulla ut mot rosa slingan på Järavallen. I vanlig ordning så fick hon en Elitkaka i förskott under helig ed att inte fuska och ta de enkla spåren. Under eden så fnissade hon lite konstigt. Vad kan det betyda måntro…?
Så rullade man iväg. En Getingerunda stod på programmet. Ja, inte Getinge i Halland. Nej, för allt i världen. Det finns ett Getinge i Skåne också strax sidan om Gårstånga. Så iväg längs 104:an mot Dösjebro för att sedan svischa förbi Södervidinge – Stora Harrie och vidare mot Örtofta via Krutmöllan – Håstad. Det var motvind och Röde Baronen tyckte att det var trist utan att ägna en minsta tanke på att det ger faktiskt en bättre träning med lite motstånd. De unga stutarna var pigga i benen och fick växla om att dra. Bokis, Farstun och Elitaren lade sig behagligt i 1:a klass och hängde med på rulle. Rulle är gött! I Örtofta så fullt höger och uppför backen för en skarp vänstersväng. Sedan var det bara att följa spåret. Nästa korsning som man kom till efter att ha passerat Svenstorps gods och Igelösa var Getinge. Då Ungstiutarna hade attackerat i backarana på hitvägen så kontrade Elitaren med att lägga till en spurt till Getinge. Påpassligt nog så var det en go nerförsbacke och medvind. Lite drygt 53 knyck som snabbast och Elitaren var den som var först i Getinge.
Cykeln lutades mot busshållplatsskylten och Elitkakorna plockades fram och distribuerades runt till alla. Ja, förstås, inte Röde Baronen. Jodå, han blev erbjuden kaka men avböjde vänligt men bestämt. Så var det dags att rulla hemåt. Mot Odarslöv och den långa sega backen som man får börja med. Lång och seg är backen och har man då också stått stilla ett tag så belir den ännu jobbigare. Som vanligt så hjälper det inte att gnälla, utan bara peta i en spåga som du kan dra runt med någorlunda lätthet och så veva på. Som bekant, har man bara rätt växel i så är motlut inte jobbigare än något annat. Sedan att det inte går lika fort som på platten, det får man strunta i. Även om det var en seg uppförsbacke så var inte vinde emot längre. Snarare en kantvind eller kanske sida med, till och med. Uppe för backen och en kilometer senare eller så, så var det att vika av till höger. Nu vik man klockren medvind och nog lite medlut. Lättrampat som attan och snabbt gick det. Allt emellanåt så låg farten på fyrtiofem knyck. Det är härliga cyklingar sådant. Igenom Stångby i hög fart så att svängdörrarna på anstalten där fladdrade av fartvinden från klungan.
Vallkärra och så iväg mot Stävie. Där så var halva styrka lite drygt inne i tunnelseende och missade att svänga vänster när man så skulle utan de fortsatte rakt fram. Men de upptäckte sin miss och vände om. Så vid svängen vid Stävie kyrka så kom de ikapp igen. Nu var det Kävlinge nästa. Där hoppade Bokis av efter 65 väl kämpade kilometrar medan övriga klungan fortsatte vidare ut på 104:an mot och genom Dösjebro. Strax innan Dösjan så vek Röde Baronen och Lövis av mot Annelöv för att ta sig hem till Tågarp respektive Teckomatorp. Resterande fortsatte mot Saxtorp. Elitaren vek av mot Furuhillsvägen för att rulla hem till Hänkelstorp medan den sista klicken av kämpade vidare mot Landskrona.
Nästa träning på torsdag kl 18:00. Då kör vi med Örestadcyklisterna och startar då från Lamellgatan (vid Veidekke/Saxtorp Trading/Bodbörsen.
