Torsdag 23 februari 2017. Lite småregn och några plusgrader. Inte världens mest inspirerande väder, men som bekant finns det inget dåligt väder, bara dåliga kläder. På med Lycran och Gore-Texen och så iväg till Saxtorp. Där stod en bil parkerad lite på snedden. Ur bilen kom en man som undrade om det var ok att hänga på någon går. Javisst, självklart var det så. Alla som är trevliga och gillar att cykla är välkomna. Då skulle han återkomma en söndag för att prova på när det var ljust. Välkommen, välkommen. Under tiden Elitaren stod och pratade med mannen så kom Samuel åkande med sin pappa. Mannan hoppade in i sin bil och rullade iväg och Samuel kom ur pappans bil och gjorde i ordning sin cykel.
Det visade sig att det blev nte några fler som ville cykla. Elitaren och Samuel. Nu började det bli lite inslag av snö i regnet. De båda rullade ut på röda slingan i Saxtorp. Allt efter hand så började snöflingorna bli större och större och fler och fler. Ju längre man cyklade ju mer blev det. Efter en stund började snön även att lägga sig. Efter ett tag så var det till att även släcka ”takgöken”. Lampan på hjälmen gjorde att man bländades av de stora snöflingorna och man såg inte så mycket. Lustigt att man ser mer när man halverar antalet lampor. Men det är samma fenomen som att man ser bättre i dimma med halvljus än med helljus.
Nu gick färde över mot Välandalen och Järavallen. Man kom inte runt helt på röda slingan. Snöyran gjorde att det var svårt att följa markeringarna. Fastän man cyklat den slingan hundratals gånger så sitter den inte hundra i ryggmärgen. Men det spelade mindre roll. En kik på klockan visade att det var lagom att ta sig över mot Järavallen för att möta upp Samuels pappa som skulle komma dit och hämta honom.
Nu började snön lägga sig med både en och två centimeter. I de brantaste partierna var det lätt att slira. Det dög inte att trycka på för mycket på låga växlar. Då tappade man bara greppet och slirade runt. Väl på Järavallen var det tomt och öde. Elitaren plockade fram Elitkakorna medan man väntade på Samuels ”färdtjänst”. Bra timing var det. När kakorna var halvätna så kom bilen. Elitaren finkade hej då och rullade mot Hofterup medan Samuel stuvade cykeln på cykelhållaren. Det gällde att trampa på så att han inte började frysa. Fingrar och tår började bli lite kalla. Allt var genomblött nu och alltmer snöblask fastnade på cykeln. Hemvägen gick utan några missöden.
Nästa träning på söndag kl 10.00. Samling på Fotbollsgolfens parkering,