Torsdag 9 februari 2017. Tjohooo, nu var det vinter. Bortåt ett par decimeter snö, puder! Inte vanligt precis i Skåne där det mest brukar vara sorbet eller annan slask. Temperaturen hade fallit från eftermiddagens nolla till mer än fem minus. På med tumvantar, dubbla sockor etc och rulla ut med de knattrande dubbdäcken. Grand Prixvägen upp till Saxtorp var det barmark på. Plogad och saltad. När Elitaren svängde in så var han alldeles ensam. Klockan var bara ett par minuter i sex. Skulle han bli ensam idag? Men så kom det en cykeln som närmade sig på Hagensvägen. Med uppställ kom Hillis insladdande på Fotbollsgolfens parkering. Ja, då blev det inte helt ensamt i alla fall. Strax efter så nalkades det ytterligare två cyklar. Det var Mini & White Lady. Ännu bättre, nu var man alltså fyra. Nu var klockan över sex. White lady berättade att Lefty skulle också komma. Men han tar ju alltid det där med klockan på en vänster… Man beslöt att köra honom tillmötes på Hagensvägen. Där hann man inte så många tramptag innan han dök upp.
När alla fem var samlade så satte man kurs mot röda slingan i Saxtorpsskogen. Hillis tog ledningen tätt följd av de andra fyra. Det var inga problem att cykla på stigarna. Då det var torr och fin snö och inte den vanliga Skånska tillfrusna sorbeten. Härligt knarr när man cyklade i lössnön. En ovanlig upplevelse här i Sveriges sydligaste landskap. Hillis höll ett lagom snacketempo, för dem fyra. Elitaren gick för högvarv och hade ingen luft över att prata med och fungerade därför som ett drivankare. Det var helt öde i skogen förutom de fem cyklisterna. Tänk att få ha hela skogen för sig själv en sådan här skön vinterkväll!
När man passerat dagiset igen på tillbakavägen så kunde White Lady inte hålla sig längre utan petade bort Hillis från kommandot och tog över själv. Med sin egensinnighet så lät hon bli att följa slingans sträckning utan tog andra stigar och ökade farten. Elitarens ögon gick allt mer i kors allt eftersom cyklandet fortsatte. Som tur är så syns ljusen från lamporna långt i den avlövade skogen, speciellt nu när snön ligger vit och fin. När vrvet var avverkat och man var tillbaka till starten så var det dags för Elitkakor och White Ladys proteinbollar. Dags att hämta anda och fylla på depåerna alltså. Proteinbollarna var av den ”förbjudna” negroida sorten men det var ingen som såg det i mörkret. Smaken var fantastiskt god. Tack White Lady!
Nu var det ags att rulla mot Järavallen via Svanbacken och travbanan ut till sjöarna. Hä svängde man höger runt stora sjön och cyklade bort till backen på utfyllnaden. Hillis skulle givetvis göra skäl för sitt namn och bestiga denna branta brant. De övriga hängde på så klart. Hillis var den som kom längst innan det blev stopp. Lite knappt halvvägs. Elitaren trodde att han skulle ha en extra fördel genom att vara den ende med dubbdäck. Men tji fick han. Dubbdäcken bet inte bättre än de vanliga däcken i lössnön. När alla tagit sig upp på krönet, till fots sista biten, så var det dags för lite utför i crosspåret. Tjohej, vad det var spännande. Det tillfrusna spåret efter motorcyklarna gjorde att man inte hade allt för stor möjlighet att påverka vilken riktning som cykeln skulle gå i. Lefty tappade kedjan men fick på den igen efter lite fipplande.
Nu var det äventyr att ta sig fram o crosspåret. Ideliga stopp och mer än ett och annat besök i snön. Man kan ju alltid påstå att man skulle göra änglar i snön, men det såg mer ut som spår efter ”jevlar”… Efter mycket pust och stånk så hade man avverkat crosspåret genom mossen. Uppe på ängen var pulsen på topp. Här valde Elitaren att rulla hemåt medan de övriga fyra tog en runda runt stora sjön innan de skulle rulla hemåt.
Nästa träning på söndag kl 10.00 Samling vid fotbollsgolfens parkering.
Mer info på: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb
