Mannen som inte fanns dök upp!

 

Daniel kom invisslande med korta brallor och lurviga ben.

Torsdag 19 oktober. Tolv grader varmt och lite vind, blå himmel. Detta måste vara något försök till kompensation för sommaren, eller vad man nu skall kalla juni, juli och augusti för… Men det lönar sig inte att gnälla utan bara upp på cykeln och rulla iväg till Saxtorp. 1,5-meterskampanjen gör nytta. Allt fler bilister lämnar gott om utrymme för cyklister. Nästan alla bilar som körde om Elitaren gick helt över i andra körfältet och lämnade gott om utrymme. Jättesnyggt gjort. Tack alla som visar denna hänsyn!

I Saxtorp så hade Kicken dykt upp. Det var god tid tills att klockan slog sex. Allt efter hand så rullade det in hugade cyklister. Mest anmärkningsvärt av allt var att mannen som inte finns (han har i alla fall inte visat sig på evigheter) dök upp. Lille Skutt. Han hade alltså inte strukit med i Myxomatos (kaninpest). Nej han levde i högönsklig välmåga och kom rullande på sin crosscykel. Han hade redan varit ute en god stund anmälde han, så han skulle bara rulla med en liten stund innan han skulle hem till sitt gryt.

Man delade in sig i två grupper. En Snabbgrupp som mini ledsagade ut på stigarna. När allt dammet lagt sig efter deras snabba sorti så rullade de äldre gentlemännen iväg i Elitgruppen, Kicken och Elitaren. En liten kortis i Saxtorpsskogen. Bort till ”loopen” där man inte svängde av utan körde rakt fram uppför backen och på så sätt tog man första och sista delen av cerise slingan i Saxtorp. Sedan bar det av iväg mot Järavallen via Välandalen. I slyet på södra sidan om Stora Byvägen lyckades Elitaren få ett sådant slyspröt som vände styret varvid hela det ekipaget brakade ut spenaten och landade med en tung duns. Det var ganska dramatiskt då farten var hyggligt snabb. Men allt gick väl. Det var bara att kravla upp igen och trampa vidare. Vid Ålstorp 5 så såg man Samuel och Daniel komma cyklande från ett annat håll och vidare över vägen och in på Järavallssidan. Hade de andra tröttnat eller valt annan väg? Ja, vem vet…

Gubbarna i Elitgänget trampade vidare ut mot rosa slingan. Precis när de kom fram vid parkeringen så såg de ljusen av Daniel och Samuel försvinna in på rosa slingan. Gubbarna följde efter men i sin takt. Det är väldigt trixigt och tekniskt i början på slingan. Mörker och fullt med gula löv gör det inte bättre. Ibland är det lite besvärligt att se vart stigen går även om man har lyse på både cykel och hjälm. Det blir lättare lite senare i höst och vinter när alla löv fallit och man kört upp stigarna så de syns tydligt. Men just nu när denna gula lövkonfetti täcker marken så är det inte lätt utan glasögon för skumögda gubbar…

Det har inte regnat några större mängde denna vecka så stigarna var inte alls så kletiga som vid klubbmästerskapet. Betydligt mer lättcyklat alltså. Slingan avverkades utan några större missöden. Något stopp blev det då bakhjulet spann loss på någon förtretlig rot. Efter avverkat varv så stannade man till vid starten för att inmundiga var sin Elitkaka. Kicken behövde först lätta på övertrycket och stolpade bort mot träden varvid det bröt ut ett fasligt väsen i trädet. Det faxade och lät. Det var nudd på att Kickens behovsuträttande hade gått alldeles för fort och oförberett. Men han försäkrade att det hade inte misslyckats för riktigt så nödig var han inte. Darr på ribba alltså.

Efter Elitkakspausen så var det dags att avrunda. Kicken sökte sig ut till Barsebäcksvägen för att ta sig till Landskrona. Elitaren rullade tillbaka över bron och sedan genom mossen till Ålstorp för vidare färd till Hofterup.

Nästa träning på söndag kl 10.00 . Samling som vanligt vid Fotbollsgolfens parkering, Hagensvägen, i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb/

Här öser Lille Skutt iväg på sin cross.
Kicken återhämtar sig efter chocken vid träden…
Kvällens runda.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

åtta − tre =