Käpprätt åt ”häl-vete” för Elitaren!

Här har vi ”Lunnapågen” som dök upp och hängde med på dagens träning!

Söndag 26 november. Hu jeda mig, som Emil skulle ha sagt, vad kallt. Minus sju grader såhär på söndagsförmiddagen. Det är det väl inte någon skåning som är beredd på. Men det var bara att förbereda sig och klä sig därefter. Elvärmesulorna kom i cykelskorna. Tumvantarna kompletterades med ett par tunna fingervantar inuti. I vanlig ordning så dör Bokis upp punktligt så att han och Elitaren kunde rulla till samlingen i Saxtorp. Där stod en Merca med MTB på en hållare där bak. Det var en Lunnapåg som sett om cyklofånarnas äventyr här på bloggen och på Facebook. Han ville gärna hänga på, vilket han givetvis var väldigt välkommen att göra! Kicken hade aviserat att han inte skulle komma till dagens träning. Ett julbord på Söderåsen vägde tyngre, tyckte han…

Då var det bara att rulla iväg. Som vanligt en liten snutt i Saxtorpsskogen innan man rullade över mot Järavallen via Välandalen. Lunnapågen hade aldrig kört i Saxtorpsskogen men väl på Järavallen. När man kom över till andra sidan 110:an började han känna igen sig. Det var betydligt fler bilar och människor på Järavallen idag än förra söndagen. Dessutom var det någon orientering där. Så en och annan stressad orienterar med tosingablick mötte man under rundan.

Som vanligt gjorde man ett kort stopp innan starten så att Bokis fick stretchat ut sina framsidor på låren. Därefter bar det av ut i spåret. Det var torrt och fin för att allt var fruset. Lättrampat. Det var bara på några ställen där spåren efter cyklar i dyngpölarna frusit till som det kunde vara lite marigt. Man rullade på i ett hyggligt gubbatempo och allt flöt på tills man passerat ”rotbacken och strax skulle korsa gula slingan för att slingra sig vidare till ”Jerkers ås”. Där blev det plötsligt tvärstopp för Elitaren. En torr stump av en tall hade farit upp och tryckt in den bakre växelföraren in i ekrarna. Tvärstopp. Hjulet gick inte runt. Med lite möda fick Elitaren bockat ut växelföraren igen så att hjulet gick runt. Men slutcyklat för dagen var det. Växelföraren var skev och konstig. Växelörat hade nog fåt sig en törn det också. Elitaren delade ut var sin Elitkaka till Lunnapågen och Bokis och skickade sedan iväg dem att köra varvet medan Elitaren själv gjorde ett lappkast på cykeln och började gå hemåt de där förväntade runt tre kilometrarna.

Cykelskor är inga idealiska promenadskor. Lagom till att Elitaren var tillbaka vid gångbron började han känna av skav på båda hälarna. Det gick ju inte att ringa efter någon taxi. Dels var det ingen taxi som kunde ta sig dit och dels hade Elitaren inte någon telefon med sig. Det var bara att bita hop och promenera vidare. Varje gång det dör upp en liten nerförsbacke kunde som tur var Elitaren hoppa på cykeln och åka frihjul för att få några sekunders lindring från det allt eländigare skavet. Strax innan han var hemma passerade han Cykelhandlarens residens och tog sig friheten att ringa på för att höra om de hade söndagsöppet så han kunde lämna in cykeln. Ja, ja män! David och Susanne tog emot den skadade MTB’n med glatt humör. Det är vad man verkligen kan kalla service och kundvård! Guldstjärna!

Några meter från hemmet kom så Bokis rullande. Jodå, han och Lunnapågen hade avverkat varvet och så lyckades alltså Bokis och Elitaren tima sin ankomst precis. Inte illa. Det visade sig att de uppskattade tre kilometrarna nästan på metern när blev fem…

MTB’n har lovats vara färdig till torsdag då det är dags för nästa träning. Kl 18:00 i Saxtorp smalas vi vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på!

Här ser vi hur krökt och eländig växelföraren blev…
Köttiga hälar som nu har försetts med Compeedplåster för att man ska kunna gå över huvud taget.

Såhär blev Elitarens runda. Kortare än vanligt men tog samma tid som för Bokis som cyklade hela varvet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

19 − fem =