Söndag 13 december. Så är det, självaste luciadagen. Ja det behövs verkligen Lucior för att lysa upp mörkret. Dager ser man knappast såhär års Gryningen övergår så sakta i skymning uppåt dagen. Så lite ljus finns det behov av. När Bokis och Elitaren rullade iväg mot Saxtorp så var det ett fint, fint duggregn i luften. På gränsen mellan hög luftfuktighet och regn. Precis över kanten till det sistnämnda. Vid Fotbollsgolfen stod Anna och Kicken väntande. Kicken dagen till ära iklädd tomteluva. Dubbel uppsättning Elitkakor var ju utlovade till den som kom med ljus i hår. Men tomteluva med bjällra fick väl duga som substitut. Strax rullade även Flärpen in på sin Canyon, Kålle och Bosse. Lövis sladdade in med sin Passat som hade MTB’n i hållaren på kroken.
Så rullade man iväg ut på lilla varvet i Saxtorpsskogen. Det tog inte många tramptag där förrän man stötte på den sura kärringen igen. Hon är så sur så man nästan behöver ha gasmask när man passerar förbi. Vill man ha ättiksgurkor så kan man bara stoppa gurkorna i hennes fickor ett par minuter, sedan är de färdiga! Det var även en del orienterare i skogen som sprang härs och tvärs för att försöka hitta kontrollerna. Lilla varvet avverkas snabbt och så rullade man över mot Järavallen. Det blev lite förvirring i leden när Elitaren körde rakt fram förbi bommen istället för att ta vänster mot stora sjön. Men alla följde lydigt med. Nej, inte den backen, utbrast Kicken när Elitaren började trampa uppför bullervallen mot motorvägen. Den stigningen är den längsta och brantaste man kan hitta i omgivningarna. Har man petat i den absolut lägsta växeln och trampar på ordentligt så kan man komma upp utan att få stopp. Stopp innebär att man får gå resterande del av backen. Det gäller att hålla vikten rätt på cykeln. Flytta sig fram på spetsen av sadeln samtidigt som man ser till att det finns ett rejält tryck på bakhjulet och att framhjulet inte lyfter. Elitaren, Flärpen och Lövis kirrade detta medan de andra fick trampa upp till fots. Det är en bra pulshöjare den backen. Så bra värmda kunde man nu ta sig an den leriga slingan uppe på vallen. Et är en rolig slinga. Passar alla pojkar som vill leka och klafsa i lera samtidigt som kan kolla resultatet av grisarnas bökande.
Framme vid Rosa slingan så stannade man till. Flärpen öppnade alla ventilationsdragkedjorna han kunde hitta i sina kläder. Återigen hade Lövis lovat att hålla rekordtempo på slingan. Så drog de båda iväg och strax efter rullade Bosse Bus. Sedan när det lugnat sig så rullade Gubbarna iväg med Elitaren i spets. Spåret är fortfarande fint. Det har ju inte regnat några större mängder de senaste dagarna. Det har bara varit någon enstaka millimeter då och då. Elitaren peppade Kicken att inte vara så rädd för stenarna som ligger i den lilla knycken strax innan ”Dödsstupet”. Och se, det hjälpte. Han klarade det liksom passagen över roten strax innan. Så är det, de värsta hindren sitter oftast i huvudet. För mycket fokus och oroande för hindren gör att de kan bli oöverstigliga. Han fortsatte lika dant hela varvet och klarade därför även ”Rotbacken” som han annars brukar gå uppför!
Tillbaka efter avverkat varv så stod Flärpen och Bosse Bus där. Väntade så klart på att godispåsen skulle dyka upp, vilket den gjorde. Laget runt med Elitkakor som man avnjöt innan man rullade hemåt igen.
Nästa träning på torsdag kl 18.00 i Saxtorp. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.
