Torsdag 26 september. Jaha, då var det dags för säsongspremiär. Dags att damma av MTB’n. Nu när mörkret faller allt tidigare så är det dags att dra sig in i skogen. Cykla ute i trafiken när det är mörkt är inte något som känns sådär riktigt sexigt. Pumpa däcken, smörja kedjan, montera lyset och så iväg till träffpunkten vid Fotbollsgolfen i Saxtorp. Bokis hade meddelat att han hade förhinder. Men kicken hade aviserat sin medverkan. Mycket riktigt när Elitaren kom till Saxtorp så stod Kicken där. Klockan blev allt närmre aderton noll, men inga fler verkade att dyka upp. När klockan var några minuter över så rullade man iväg på en liten tur i Saxtorpsskogen innan man satte kosan över mot Järavallen via Välandalen. Lite extra uppmärksamhet höll man då det rapporterats om att en gubbe gått och spänt linor i halshöjd. Det är väl vår ”kompis”, surgubben med vita skägget kan man misstänka. Han attackerar cyklister och drar omkull dem. Oavsett om det är elvaåriga flickor eller gubbar i sjuttio-åttioårsåldern. Men som tour var så var det inte något sådant som man råkade på.
Nästa mål var så klart rosa slingen dit man tog sig via stigarna runt sjöarna och sedan gångbron över motorvägen. Precis när man kom fram till rosa slingans start så började det låta om Kicken cykel. Det lät som om det var något som slog i ekrarna på framhjulet. Men inte något syntes. Men vid närmare kontroll så kom ljudet från bromsoket. Hjulet plockades av men gubbarna kunde inte se något ordentligt. Detta trots att Elitaren lyste med sin ”takgök”. Kicken skulle ju kunna sett något om det inte blev imma på hans glasögon. Så han fick köra utan, men då var det fortfarande dimmigt om än av en annan orsak…
På med hjulet igen och ljudet kvar. Vid kontroll så kändes det att hjulet snurrade inte fritt. Som tur var gick det lite lättare framåt än bakåt. Det var inte så mycket annat att göra än att ringa efter bärgning. Elitkakorna hivades upp till Kickens tröst. Eftersom bärgning var på väg kunde Elitaren rulla ut på rosa slingan för att ta ett varv. Dock var han ensam nu eftersom Kicken fått ett litet haveri. Varvet avverkades i hygglig fart utan några större incidenter förutom en liten vurpa. Ett slyträd tog i styret och cykeln lämnade stigen och for rakt in i ett buskage där Elitaren hamnade mjukt. Upp igen och iväg. Allt eftersom mörkret tätnade så släpptes farten. Det var ju ett halvår sedan förra turen. Så minnet var inte up to date om alla knixar och dagsaktuell status.
Efter avverkat varv så var det dags att rulla hemåt. Över gångbron igen, fast denna gången österut. Sedan via ridstigen till mossen för att ta sig till Ålstorp. Här kom ett hundekipage mötande så Elitaren rullade in till kanten för att ge plats till dem. En kvinna med två jyckar. Hon undrade om där var någon grind eller något på stigen han hade kommit. Nej, kunde han berättat. Inte några hinder alls. Hon bad honom att vinkla ner ljuset för det kom en häst också. Hästen var lite traumatiserad för att den hade gått ner sig i mossen. Så bäst att inte blända kusen. Så kom en kvinna ledande med en häst. När de passerade så kunde man se att hästen var gyttjig långt upp på benen. Bakbenen syntes leran ända upp på skinkorna! Så det hade säkert inte varit någon trevlig upplevelse. Förklaringen till nergången kom lite längre fram. En stormfälld björk blockerade stigen. För hög för att hoppa över men det gick att huka sig och dra cykeln under. Men en stor häst var så klart tvungen att gå runt…
När mossen var passerad så var det bara ett par kilometrar kvar till hemmet. Dessa avverkades snabbt och lätt och cykeln kunde stallas in utan några fler äventyr. Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Vi samlas som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen. Vi kör Racer då, det är ju ljust och behaglig temperatur. Skulle det bli ett riktigt skitväder så har vi en plan B, att ta MTB’n. Det är inte lika träligt att cykla i skogen när det regnar som det är på landsvägen.
