Eller när Kicken körde från Elitkakorna!
Söndag 29 mars. Äntligen hade det ohemula blåsandet lagt sig. Det var heller inte något regn akut i sikte. Det fanns en risk för skurar, men inget som såg hotande ut. Elitaren grenslade springaren och rullade norrut på Grand Prixvägen mot Saxtorp. Vid Hembageriet rullade Kicken ut. Han hade suttit och väntat där på Elitaren. Vid Fotbollsgolfen i Saxtorp var det gott om träningssugna. Bland annat: Asmundtorpskan, Disco Dunk, Avalanche, Lövis, Silverpilen. Efter en liten stund så anslöt även Flärpen och Bokis och några till. Det blev en stor klunga idag, 13 pers!
Kicken föreslog att man skulle köra över Örtofta. Vinden var svagt västlig. Medvind ut alltså och motvind hem. Ut på 104:an mot Dösjebro för att sedan smyga över Dagstorp-Södervidinge-Stora Harrie och åter komma ut på 104:an en liten bit innan man kunde ta av mot Powdermill, eller Krutmöllan som det heter på lokalspråk… Backen upp från ådalen är en av de jobbigare i nejden. Där uppe på vägen mot Örtofta stannade man till för att samla hop klungan igen innan man fortsatte till den stora sockermetropolen, Örtofta. Här ligger Sveriges sista och enda sockerbruk som nu byggs ut för fulla pillimucker. Men det ägnade inte Cyklofånarna så många tankar och energi på, utan fortsatte förbi bruket och vidare mot Viderup. Men här blev det stop. Avalanche körde punka när han passerade avsnittet i cykelbanan där asfalten var borta och ersatt med bärlag… Trots flera flitiga händers hjälp så ville sig inte slangbytet riktigt. När slangen väl var i och däcket påkrängt så började mumpandet. Flitiga pumptag och så sakteliga ökade trycket i däcket. En smått andfådd Avalanche utbrast: Nu har jag ju högre puls än när jag cyklar! Till sist så var han nöjd med trycket och pumpen gängades av. Det var bara det att då följde ventilen med pumpen och det ernådda trycket försvann i en brakfis från slangen…Tillbaka på ruta ett igen. Då kom Disco Dunk till undsättning. Han hivade fram en kolsyrepatron och strax så var cykeln i stånd att rulla igen.
Den avbrutna färden mot Viderup upptogs igen. Från cykelvägen och ut på 104:an igen till Viderup där man då antog dagens största utmaning, Ellingebacken. Elitaren var taktisk nog att ligga främst i klungan när klättringen inleddes. Han vet ju vad som komma skall. En efter en så susade de andra cyklisterna förbi och han fick jaga på för att undgå kvastbilen… I sedvanlig ordning blev det stopp vid första trädet på höger sida efter att man tagit av efter plankorsningen. Dags för Elitkakor. Lustigt nog så stannade inte Kicken. Ett SMS med att permissionen var indragen med omedelbar verkan hade plingat till i hans telefon. Så han la på en rem och försvann i fjärran, utan Elitkaka. Man kan ju säga att det jämnade ut torsdagen då han bara anslöt till Elitkakspausen utan att ha varit med och hämpat i motvinden….
Nu var det hemåt som gällde. Ut till vägen mellan Lund och Eslöv för att där ta cykelbanan ner till sockerbruket igen och sedan vidare genom Örtofta och vidare österut genom Västra Hoby till Kävlinge. Där tackade Bokis för sig och rullade hem till eftermiddagens sofflock. Resterande gäng fortsatte genom Kävlinge och ut på 104:an. När Dösjebro var passerat och Furuhillsvägen dök upp på vänster sida så tackade Elitaren för sig och vek av hemåt mot Hänkelstorp medan de övriga fortsatte till Landskrona/Asmundtorp/Teckomatorp.
Näst träning på torsdag kl 18:00 i Landskrona. Vi cyklar då med Örestadcyklisterna och samlas vid Puls Arena.
