Söndag 9 maj. Så var det äntligen dags igen att få trampa runt på racern. En skvätt regn hade det kommit på småtimmarna. 4 mm. Ja första veckan i maj så har det kommit 45 mm. Så det är inte torrt i markerna i alla fall. Kicken skrev på facebook att han skulle vänta med att cykla till eftermiddagen. Han skulle invänta solen. Men det var nog en felsatsning. Molnen sprack upp och solen sken under förmiddagen. Enligt väderrapporten så skulle det mulna på efter lunch…
Elitaren var den förste som anlände till Saxtorp. Någon minut senare så kom även Bokis fäljd av Bosse Bus. Så dör det även upp en nykomling, Mike och strax därefter även hans landsman Duncan. Ja så kom även Silverpilen visslande. Visslande och visslande det var mest skrammel och kras från framhjulet. Det var nog kulorna i lagret som kommit i olag. Dunkan gjorde en koll och menade att det inte var farligt att rulla iväg. Så då, några minuter över tio rullade man iväg ut mot Barsebäcksvägen via Stora Byvägen. Vändpunkten var satt till Habo Ljung för vinden var syd-sydväst någonting. När man kom ut på Barsebäcksvägen så kände man hur det blåste. Ganska skapligt, alltså. Det gick inte speciellt fort. Mike var ganska ny på cykel och hade inte riktig krut i benen. Men man höll ihop någorlunda hela vägen till Barsebäck för att sedan svänga över Gillhög och vidare genom Sandskogen. I Lödde stannade man till och samlade hop sig innan man fortsatte mot Backavägen och vidare ut på cykelvägen söderut över Lödde å.
Mot Borgeby Slott och sedan vidare mot Flädie. Här tappade man bort Mike och Duncan. Om de fortsatt mot Stävie och sedan hemåt får vi låta vara osagt, men ganska troligt. Trots väntande så dök de aldrig upp. Nu är det inte så långt kvar till vändpunkten i Habo Ljung. Där väntar också en energivande Elitkakspaus. Kakorna var nybakade sedan i fredags. Fint som attan med 95%-ig choklad i degen bl a!
När kakorna var uppätna så var det dags att rulla hemåt. Ni i medvind, eller tail-wind, som engelsmännen säger. Gött! Nu trampades det på lite extra. Fyrtio knyck, då frågade Elitaren Bokis hur det kändes. Jo, svarade han, det går bra, men inte fortare. Det är respekt att ligga i fyrtio knyck, om än i medvind, när man har mindre än tretton år till sin hundraårsdag! Undras om inte Bokis är cykelsportens svar på Dagny Karlsson!
Tillbaka i Lödde så vände Bokis mot Kävlinge medan Bosse Bus, Silverpilen och Elitaren fortsatte norrut. I Hänkelstorp så vek Elitaren av och de båda andra fcik rulla själva hem till Landskrona.
Nästa träning på torsdag. Då är det Kristi Himmelfärdsdag så man kör som om det vore söndag, vilket det är fast att det är torsdag. Så kl 10.00 samling vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen i Saxtorp!
