Söndag 19 januari. Det kändes precis som om solen låg i startgroparna. Bara den väl kommit upp en bit över horisonten så skulle den nog kunna bjuda på sina varma strålar. Men inte ännu. Bokis, punktlig som vanligt lyfte av sin cykel från Seaten medan Elitaren lyfte ut sin från förrådet. Så iväg till Fotbollsgolfen för att möta upp om där var någon annan som var cykelsugen idag. Ja, Kicken skulle ju inte komma. Det hade han förvarnat om. Han tillbringar veckan nere på Teneriffa fastlimmad i en solstol med ett abonnemang på paraplydrinkar som serveras allt efter hand som isbitarna där i smälter. På plats var Anna som berättade att hon skulle dra tre varv på rosa slingan idag! Imponerande, det är mer än gubbarna orkar med… Så svängde det in en röd Audi. Det var Baggesen som ramlat ur garderoben denna söndagsmorgon. Precis innan man skulle rulla iväg så dök även Tony upp. Det märks att det går mot vår. Nu dyker den ene efter den andre upp likt krokusarna ur jorden.
Iväg rullade man. Först ”lilla varvet” i Saxtorpsskogen innan man rullade över till Järavallen via Välandalen. Precis vid backen upp mot bron från lilla sjön mötte man en gubbe som vara ute och rastade sin hund. Ett glatt Hej-hej från cyklisterna besvarades med en sur min och en skakning på huvudet. Det är väl den typen av människor som gör att det blir en försurning i miljön… Tråkigt.
Framme vid rosa slingan så stannade man till. Baggesen ramlade på någon gammal bekant som tydligen var bror till sin bror. Ja några utomstående kunde inte häng med i det samtalet. Tony, som är en dedicerad landsvägsgnagare var inte så sugen på rosa slingan utan vek av för att dra sig hemåt igen. Baggesen den snabbe, drog iväg ut på spåret först och därefter kom Elitaren och Bokis. Det var lite spännande att se hur pass blött och kletigt det var på slingan. Men det visade sig att det var inte alls så farligt. Visst var det dyngigt bitvis, men det gick hela tiden att styra själv utan att man blev hänviad någon ny riktning av leran.
Bokis fick problem strax innan Dödsstupet. Kedjan hoppade av och la sig mellan lilla- och mellanklingan. Inga problem i sig om det inte varit för skallen på en klingbult som inte ville släppa förbi kedjan. Men efter en kombination av tålamod, lirkande och våld så lossnade kedjeeländet igen och kunde läggas på klingan. Så kunde varvet fortsätta. Nu utan några incidenter.
Tillbaka till starten så stod Baggesen där och gottade sig i
solen, väntande på Elitkakorna som snart hivades fram. Medan man mumsade så
lade man märke till att Bokis ena sula glappade lite framme i tån. Aj, aj, aj,
jag hade tänkt att skorna skulle hålla säsongen ut, sa Bokis lite bekymrat. Så
dök det upp ett bekant ansikte. Daniel, som hade haft sovmorgon men nu skulle
ut och ta sig en sväng. Han bjöds på en Elitkaka han också vilket gjorde att
han sken ikapp med solen. Medan Daniel rullade ut på slingan så rullade de
andra tre hemåt. Baggesen mot Saxtorp medan Bokis och Elitaren svängde mot
kohagen för att ta sig mot Hänkelstoprp. När man klättrade över stängslet så
hade Bokis sin sula i handen. Hela ”möget” hade alltså lossnat nu. Men inget
stoppar de sega gubbarna. Oförtrutet trampade de vidare över ängarna och genom
mossen för att sedan ta sig de sista biten hem.
Nästa träning på torsdag. Samling som vanligt kl 18.00 vid Fotbollsgolfen.
Välkomn!