Dramatisk syn över Köpenhamn!

Bokis vid samlingen i Saxtorp.

Torsdag 3 oktober. Så var vi inne oktober, åttonde månaden som är den tionde. Hösten börjar komma på riktigt. På morgnarna är det bara några enstaka plusgrader. Men idag var vädret annars kanonfint. Mer eller mindre vindstilla och hög luft. Bokis dök upp med sin MTB och tillsammans rullade han och Elitaren till Saxtorp via stigar och bakgator till Saxtorp och mötesplatsen vid Fotbollsgolfen. Kicken hade messat lite kryptiskt att han kanske inte kom då han fortfarande inte fått tillbaka sin MTB från reparationen.

När klockan var ett par minuter över aderton så rullade Bokis och Elitaren iväg. Tydligen kom det inte någon mer cykelsugen. Ut på cerise slingan  i Saxtorpsskogen en stund innan man vände över mot Järavallen via Välandalen. Sedan vidare längs stigarna och över bron för att ta sig till Järavallens parkering och den rosa slingans start. Här blev det en kort paus innan man rullade ut på slingan. Nu hade man tänt ljusen för skymningen var igång och bitvis är det ganska mörkt av sig själv under lövverket. Det är lite lurigt att cykla den slingan i mörker nu när det senaste halvåret tillbringats på landsväg. Lite smårostig teknik kombinerat med att minnet av slingan inte är dagsaktuellt. Detta bäddar för små överraskningar lite här och där. Men gubbarna gnetade på i sitt gubbatempo. Halkade lite hit och dit. Något ofrivilligt stopp blev det. Men i det stora hela rullade det på. Alla partier avverkades, Dödsstupet såväl som Mördarbacken!

Det var väldigt ensamt i skogen. Ett par reflexer syntes till under rundan. Annars var det bara ett rådjur som förskrämt hoppade in i slyet en bit innan Dödsstupet. Partierna med småbackarna fungerar som någon slags intervallträning då de knyckarna ger pulshöjning såväl som ökad andhämtning. När Mördarbacken var avverkad så var det bara räkmackecykling kvar. Inte några fler passager som kräver extra insats. Enda utmaningen var att följa stigen i boket. De vissna boklöven täcker marken och bitvis var det inte helt lätt att se stigen. Där är det lätt att komma lite fel. Men, det gick rätt väg hela vägen.

Himlen över Köpenhamn var spännande. Eldröd strimma i horisonten. Över Öresund så låg ett mörkt molntäcke som fungerade ungefär som en mörkläggningsgardin. Dessa förhållande gjorde att man skulle kunna ha trott att Köpenhamn stod i ljusan låga. En ödesmättad och lite dramatisk syn. Me denna mäktiga fond forsatte man sista biten längs Litorinvallen till målgången vid starten. Här blev det en kort paus för att sätta tänderna i en Elitkaka innan refrängen påbörjades, det vill säga hemfärden. Över bron och sedan genom mossen till Ålstorp. Trädet som låg över stigen där hade kommit längre ner mot marken så att nu var det lättare att hoppa över än att krypa under det.

Nästa träning på söndag. Som vanligt så samlas vi kl 10.00 i Saxtorp vid Fotbollsgolfen. MTB är det som gäller nu när vi kommit in i oktober.

Nu j-l-r ska vi ut på rosa slingan, sa Bokis!
Nu hade båder mörker och Elitkaka infunnit sig.
Kvällens runda,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

3 × ett =