Attackerade av ilsken hund!

Flying Duchman visar stolt upp sin färgmatchade vattenflaska. XXL gröna gogofärg stämmer med den han harr på sin Cervelo.

Söndag 2 augusti. På väg in i kräftmörkretmånaden. Gårdagens soliga, gassiga väder var borta. Soligheten var ersatt med moln men nästan helt vindstilla. Temp på cirka 20 grader. Helt ok cykelväder alltså. Det var bara till att klämma in fettvalkarna i ålskinnsoutfiten och grensla titanspringaren för att sätta kosan mot Saxtorp. I Saxtorp stod Ann och väntade. Några sekunder senare så kom det en blåklädd cyklist med ett leende som klöv ansiktet. Flying Duchman! Det var ju ett år sedan senast. I bakhasorna på Flying Duchman kom Kicken och Bosse Bus. Lite senare så dök även Bokis och Lövis upp.
Efter lite dividerande så vann Bokis förslag med en Ekebyrunda. Det var nog ett par år sedan senast. Det har numera oftast blivit att man kör förbi Spargodt eller via Halmstad by. Men idag så j-lar skulle det stäckas ut. Flying Duchman var sugen på spurter mot blå skyltar, men lite ledsen blev han nog när han insåg att det bara var han som hade den faiblessen idag… Vinden var sydvästlig så den lilla vinden där var hjälpte till att skjutsa sextetten norrut. Som vanligt via Annelöv-Billeberga-Sireköpinge. Ekebyrundan går genom många vackra ställen och omgivningar. Vid Brödäkra går korna och betar på ängen som en del av Bregottfabriken(?). Tempot blev högre och högre. Elitaren var uppe på orange och på väg till rött. Han började släppa lite på tempot. Men då kom Bokis och körde förbi på insidan för att jaga ifatt tätklungan. Då fanns det inte något annat alternativ utan att trampa på för fullt och inte bry sig på att det gick upp på rött igen. Om inte Bokis släpper så kan inte en tjugotvå år yngre gubbe göra det. Bokis är en seg g-bb-j-v-l som inte ger upp i vare sig första eller andra taget!

Det går sakta uppåt hela tiden när man cyklar inåt landet. Men på sina ställen är där också motlut. Några ”bergspris” tävlades om på vägen. Det är alltid uppfriskande att se ungtupparna fightas om dessa bergspris. Gubbarnas utmaning är i regel att ta sig upp bara.

I Ekeby så blev det en sedvanlig Elitkakspaus innan man fortsatte hemåt. Bosse Bus högprofil kolfiberhjul blev nagelfarna. Mycket snack om vilka bromsbelägg som passar till kolfiberhjulen. Så var det dags att rulla hemåt. Vinden hade tilltagit lite och därför svämngt lite mer åt nord. En norvästan hade det blivit av sydvästan. Alltså lite kantvind till Säby via Ottarp. Men från Säby sedan så skulle det bli medvind hem. I Säby blev det ett kort stopp sedan drog de tre Landskoniterna iväg till höger, Flying Duchman, Kicken och Bosse bus. Bokis, Lövis och Elitaren tog vänster för att tråckla sig förbi stationen och vidare mot Saxtorp. I häljarp blev cykeltrion attackerad av en ilsken hund i flexikoppel. Husse var nog lite retarderad. Han såg cyklisterna i god tid men brydde sig inte om att strama upp flexikopplet. Så Elitaren blev nästan jagad av cykelbanan och ut i spenaten. Det är väl så att inte alla är lämpade att ha hund… I Saxtorp svängde Lövis av mot Teckomatorp medan Bokis och Elitaren hade följe till Ålstorp där Bokis vände av mot sin grabb.

Nästa träning på torsdag. Då kör vi med Örestadcyklisterna och då startar vi kl 18.00 från Lamellgatan i landskrona (sidan om Veidekke/Saxtorp Trading/BodBörsen).

Här jagar Bokis ikapp tätduon. En faaslig g-bb-j-v-l till at tjockt pannben och krut i benen!
Bosse Bus högprofilkolfiberhjul besiktas och beundras vid Elitkakspausen i Ekeby.
Dagens rinda. Som ni ser av alla mellantiderna så är inte det alltid jämna vägar. Det kan skaka till så att pulsklockan tror att man vill ha en mellantid…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

18 − 10 =