Torsdag 21 november. Fortfarande är vi lyckligtvis förskonade från vinterkylan. 9-10 grader varmt på dagen. Inte speciellt blåsigt men et fint, fint duggregn, Detta regn har förhärskat de senaste dagarna. Men det är ju bara utomhus som det regnar, så vadå? I paltorna och hämta ut MTB’n från förrådet och så rulla iväg mot Saxtorp. Bokis hade hört av sig tidigare idag. Han behövde inte berätta sitt ärende. Det hördes direkt när han sa hej. Riktigt förkyld och hes. Enda alternativet för honom var att ta det lugnt och dricka äggtoddy eller något.
Elitaren var framme i Saxtorp i god tid och ingen där. Jaha, tänkte han. Det blir nog en solorunda ikväll för inte sticker väl Kicken ut sin näsa i detta vädret. Istället för att stå och bli kall så tog han sig en runda på stigarna i omgivningarna. Tillbaka en fem minuter senare så syntes ett ljus mellan träden. Se på f-n. En dyblöt Kicken stod där och försökte torka bort vattendropparna på glasögonen. – Hade jag vetat att det var sådant här väder när jag körde hemifrån hade jag aldrig kört ut. Han var inte på bra humör idag. Tidigare under dagen hade han fightats med en trilskande julbelysning där han försökt byta ut en trasig lampa. Men när detta gjordes så slocknade allt. Satte tillbaka den trasiga lampan så tändes allt, utom den trasiga…
Nu var han ute i duggregnet, den dedicerade solskenscyklisten. Det var alltså inte hans dag idag. När klockan passerat sex med några minuter så rullade man ut på cerise slingan. I lugnat gubbatempo rullade man runt. Efter ett tag så ville Kicken stanna. Hans ena lampa på cykeln hade slocknat. Den hade inte visat rött men ändå bara dött. En test med Elitarens batteri visade att lampan funkade. Men när man kopplade Kickens batteri till Elitarens lampa så var de det eviga mörkret som härskade… Snacka om att Kicken kom ur stöt! Som tur var så hade han två lampor på cykeln och en på huvudet. Så två lampor istället för tre är helt ok.
Man fortsatte varvet runt. I detta väder så förväntade man sig inte att råka på någo mänskligt liv. Folk brukar sitta och kora hemma framför brasan. Men faktist så siktade man en annan cyklist i skogen. Lyset syntes ett par gånger, men det var inte något som man kom i närkontakt med. När varvet var fullbordat så hivades Elitkakorna fram. Detta ögonblick så tändes åter livets låga i Kickens ögon. Kroppen reste på sig och var inte längre så deprimerat hopkrymt. Gött!
Nästa träning på söndag kl 10.00. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen, Saxtorp. En gammal bekant har lovat att åter dyka upp då. Missa inte detta!
Jag laddade upp batteriet och nu har takgöklampan lyst i två och en halv timme. Så batteriet är inte helt slut ännu. Tack för igår.