Torsdag 17 februari. Andra halvan av februari alltså. Vårvinterlovet börjar till helgen. Synd om de ungdomar som inte kommer iväg till fjällen för här är det barmark och blåsigt. Regn har också utlovats. Men blåst och regn är ju inte något som hindrar en Cyklofåne. Bokis dök upp punktligt så att han och Elitaren kunde rulla iväg mot Saxtorp. Då var det uppehåll, men strax så började det stänka. Lyckligtvis så blev det inte så mycket mer av det än just lite stänk. Naturligtvis var det tomt och öde vid Fotbollsgolfen. Kicken hade ju aviserat att han skulle stanna hemma och vårda sin Covid-19 som han delar med frun. Eftersom duon var i god tid så tog man sitt lilla ärevarv runt i dungen för att hålla värmen. Men det hjälpte inte. Inga fler kom. Det var bara att vrida styret ut mot cerise slingan.
Det fasliga blåsandet som det har varit och är har sett till att det blivit ännu mer ris och grenar som fallit ner. Turligt nog inte något som hindrar framfart utan går att forcera medan man sitter i sadeln. Vädret gjorde väl att folk höll sig inomhus. Det var fullständigt tomt och öde i skogen. Inte en levande själ syntes till, förutom en förskrämd mus som pilade tvärs över stigen. En uggla fanns där i alla fall. Inte någon man såg, men den hördes: Ho-hoooo… Nu hade man ju inte ornitologen, Kicken, med sig så man kunde fått artbestämt ugglan på lätet. Men den Ho-hoade flitigt i alla fall. Detta var vid sluttampen på slingan.
Efter avverkat varv så var det dags för belöningen, Elitkakan. Energi som är förpackat på ett väldigt smakligt sätt. Jättegott, som Tina brukar säga. Sedan var det bara att börja rulla hemåt. Det var ju ett ungt före idag. Inte minst på travbanan. Där kändes det som om det var underjordiska krafter som försökte dra ner cyklisterna. Lårmusklerna fick verkligen jobba.
Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.
