Sprakfålar med kli i benen!

Gert med de båda “povapåarna”.

Torsdag 20 maj. Blåsigt och risk för skurar. Så lät prognosen som mannen med läderveken hade utlovat. Jotack, blåsigt var det. Men det såg inte ut som om det fanns något regn i faggorna. Det var bara till att klämma in fläsket i trikåerna och grensla springaren för att ta sig till Landskrona. Bokis hade fått något hemligt uppdrag och därför meddelat att han inte kunde komma. Så Elitaren fick själv dunka de dryga tolv kilometrarna i motvind till Landskrona. Vinden var ju nordvästlig. I höjd med motorvägsbron kom Kicken mötande och gjorde en 180-gradare för att sällskapa till Lamellgatan där det redan stod ett par. Så rullade det in allt fler efter hand. Röde baronen, Flärpen, Silverpilen för att nämna några. Så kom även Gert med ett par som ville prova på cykling.

När klockan var aderton slagen så rullade Gert iväg med de två ”provapåarna” på en liten tur mot Häljarp medan Flärpen med myndig röst anförde de övriga. Cykelbanan till Asmundtorp. Där fick man en jätteskön medvind och Flärpen eldade på. Bortåt fyrtio knyck. Lite för fort för några. Klungan sprack upp i smådelar. I Asmundtorp så väntade man in och samlade hop sig igen innan man fortsatte mot ”Col de Rönneberga”. Det är ju en seg stigning och det blir inte lättare av en frisk motvind. Men som bekant så håller inte cyklister på och gnäller. De trampar på istället. Silverpilen och Flärpen hade oro i benen så de trampade på uppför. Klungan sprack upp i smådelar igen. Men där uppe vid T-korset så väntade man in och samlade ihop igen innan man fortsatte mot och genom Vadensjö. Sedan var det Härslöv som gällde innan man tog av mot Ottarp. En liten knyck uppför, sedan gick det utför där man fick lite medvind. I vanlig ordning så låg Flärpen och Silverpilen först med en liten lucka till övriga. Då satte Elitaren igång. Månne inspirerad av attackerna på Giro d’Italia? Hur som helst trampade han på och lade upp kugge efter kugge på högre växlar. Susade förbi de båda snabba i god fart. Skulle denna attacken gå hem? Farten var god och kadensen hög. En härlig känsla. Men som vanligt så blev han upphunnen och omkörd precis innan nästa knalle. Attacken var lite väl tidig alltså för att ta det bergspriset.

Som tur var så är det en god utförslöpa efter den lilla knycken. Bortåt femtio knyck på frihjul, det är grejer det! Vad brukar hända efter en utförslöpa? Så klart kommer det en uppförsbacke. Jajamänsan, så även idag. Bältebergabacken som är ganska jobbig. Som tur är så är den inte alltför lång. Nu var det till att sätta kosan mot orten som är känd för sina saltglaserade kärl och bruksföremål, Vallåkra! Ner dit så fick man åter en utförslöpa. Där fick man nästan tillräckligt med fart för att kunna frihjula hela vägen till stationen där man stannade till för Elitkakspaus. En timmes cykling från Landskrona hade man nu. Så det passade bra med ett litet energitillskott. Pausen blev inte så lång, för det var inte någon varm vind. Tretton grader eller så. Alla blev snabbt avkylda och ville upp i sadeln för att trampa vidare. Allt för att hålla lite värme i kroppen. Uppför backen mot rondellen och så höger mot Kvisttofta. Ja inte för Elitaren som vände vänster mot Landskrona. Detta för att vara hemma i någorlunda  skaplig tid. Tur och retur hemifrån och till Lamellgatan är tjugofem kilometer. Så distans fick han nog ändå. Turligt nog så slapp han motvind. Hela vägen till Landskrona så var det sida/med. Väl i Landskrona så var det därefter medvind hela vägen till Hänkelstorp.

Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfen, Hagensvägen.

Återsamling vid T-korset efter “Col de Rönneberga”.
Sprakfålarna, Silverpilen & Flärpen var snabba idag. Som ni ser så körde Silverpilen så snabbt att han inte kom med helt på bilden. Snabbare än ljuset…?
Dagens runda.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

4 × 2 =