Torsdag 13 mars. Tänk som det kan bli. Så snabbt som förutsättningarna kan ändras. Ett fint väder nästan hela den. Men så på eftermiddagen ett regnväder. Först en skaplig skur, sedan lite lättare regn. Men det är ju inte något som hindrar en från att cykla. Bokis som nu är återställd från förkylningseländet kom punktligt till Elitaren. Han berättade att under färden från Kävlinge hade temperaturen sjunkit från fem till en grad. Det var ju ett trevligt välkomnande menade han nu när han var tillbaka igen. Nog gnällt. Nu var det bara att trampa iväg mot Saxtorp. När de båda kom ut på Davidslidsvägen så var Kicken där. Tillsammans trampade man då de sista kilometrarna till samlingen i Saxtorp. Där stod Jimmy och väntade.
Regnet började allt mer gå över i snöslask. Det var lite vitt på sina ställen där på parkeringen. Men det var inte precis något att skriva hem om. Bara upp i sadlarna och trampa ut på slingan. Slaskflingorna blev allt större och blev liggande på marken. Detta gjorde att det var allt emellanåt svårt att hitta stigen. Men trots svårigheterna gick det ganska bra. Ett par felkörningar som direkt uppdagades blev det annars rullade det på. Konstigt not, tvärt emot allagissningar så var det nog fler människor ute i det allt mer tilltagande skitvädret. Snön började lägga sig även på gubbarna och deras cyklar. När man var uppe på Kaninstigen meddelade Kicken attt han inte skulle svänga av utan köra hemåt. Han frös om sina fingrar. Ja, han hade ju köpt GripGrabhandskar. Då tyckte Elitaren att han fick skylla sig själv… Jimmy meddelade då att även han skulle vika av och rulla mot Landskrona.
Jaha, då hade ömfotingarna hoppat av. En kort check med Bokis som nyss legat sjuk. Allt var bra, bara trampa på. Inga ömma fötter där inte. Så Elitaren och Bokis trampade på. Ner mot ”crossbanan” och vidare. Man rundade Ulmestigs. För första gången vurpade Elitaren när han skulle upp för den lilla rotbacken. Han kom lite snett och bakhjulet slirade på en rot och vips låg han där och sprattlade. Men det gick lugnt till så det var bara att resa sig igen och trampa vidare. Ute på ängen i snögloppet mötte man två kvinnor som joggade. Det såg ganska tungt ut för den ena.
Resten av inrundan gick fint. Man fick även njuta av kattugglans hoande, Hoooo, ho, ho, hoooo. Härligt! Efter avverkat varv fick man Elitkakor så klart (vilket ömfotingarna inte fick). Sedan svar det bara hemfärd i det allt mer tilltagande snögloppet. Inte utan att det var skönt att komma hem till en varm dusch. Men visst känns det bra nä man fått vädrat ur lungorna med fick luft och man vet att man genomförde hela träningen trots skitvädret. Det var det sämsta väder som man någonsin tränat i, menade Bokis. Det har han säkert alldeles rätt i.
Nästa träning på söndag. Då är Elitaren borta så att Kicken samordnar den träningen.
Kvällens runda!