Söndag 18 september 2016. Piruetten meddelade att han vuxit fast på sofflocket denna söndag. Då tog Elitaren och rullade iväg till Saxtorp lite tidigare än annars. Detta för att hinna se lite av vad knattarna gör på sin träning. I Saxtorp var det full rulle. En teknisk manöverbana var uppsatt. Trixa
sig igenom slalombana, hoppa över lastpallar, satsa och hoppa i rampen. Det myllrade av glada, fokuserade och träningssugna barn. Från fyra år ungefär och uppåt. Det var ingen som stod och tittade på, utan full rulle. Klarade man inte av ett hinder så var det bara att försöka igen. Blev det en vurpa så var man snabbt uppe i sadeln igen, detta utan att hinna borsta av sig dammet! Barnen lär sig bli väldigt säkra i sadeln och hantera sina cyklar. Dessutom har de hejdlöst kul.
När klocka började närma sig tio så droppade knattarna av och in kom fler vuxna som nu skulle sätta igång sin träning. Bosse Bus, Schnurrbart, Duncan och Elitaren på racer. Sedan var där en flock på MTB, Kicken, White Lady, Tränar’n, Löpar’n mfl, mfl. Bosse Bus tog kommandot över racergruppen och drog iväg med sina oroliga pistonger till ben. Vinden var frisk ostlig så man lade upp en plan att köra österut via Kvärlöv – Annelöv. Bosse Bus ångade på med de andra tre i släptåg. Det var gött att ligga på rulle i den friska vinden. Efter Annelöv så satte mr Bus kosan mot Teckomatorp och vidare mot Svalöv.
Bosse Bus drog det mesta och om inte till och med nästan allt på utvägen. Men å andra sidan så är han ju sedan igår Distiriktmästare för tredje året i rad. Denna gången i ”P”65. Innan Svalöv så svängde man mot Tirup för att få smaka på några små goa backar. Emellanåt så sprack klungan och man fick
ropa till Bosse Bus att lätta lite på trycket i pedalerna, vilket han då gjorde. Duncan och Schnurrbart hade det tung i början, men allt efter som turen gick så blev de piggare och piggare i benen. Duncan började få riktigt tryck i backarna (men såklart, han är ju en blindtarm lättare numera, så det är lite mindre att släpa på i uppförsbackarna).’’I Taarup beordrade Bosse Bus stopp. Han är som ölkuskens häst, han vet precis vart han skall stanna… Vid ladans solsida satte man sig för att inmundiga Elitkaka och snacka lite skit & ljug.
Sedan var det strax till att börja vända hemåt via Sireköpinge. Ju närmre hemåt man kom. Desto mer tryck blev det i Duncan. Ystert trampade han på i medvinden med bra klipp i pedalerna. Efter Sireköpinge så var det Tågarp och därpå följande ”Col de Rönneberga”. Här var det Elitaren som fick sitt ryck och var uppe först på toppen för att filma när kollegorna nalkades denna mytomspunna, Skånska, bergstopp. Nu började det bli dags att tacka varandra
för en god och trevlig träning och bege sig hemåt. Bosse Bus var i princip hemma. Det var bara att rulla utför och svänga till höger i Vadensjö så var han hemma. Duncan satte farten Orvar och försvann i horisonten som en måsskit i dimman. Utför och medvind hem till Landskrona.
Schnurrbart och Elitaren hade följe till Häljarp via Asmundtorp. Väl där så kom Schnurrbart på att han glömde att han skulle cyklat till Landskrona för att hämta sin bil där. Så i Häljarp fick han göra en nittiogradare och lämna både Häljarp och medvinden för att trampa på i motvinden till Landskrona för att hämta sin parkerade bil…