Bokis med tjockt pannben och is i magen!

Bokis fipplar med sin blixtlås vid samlingen.

Söndag 3 december. Då var vi här. Årets sista månad och första söndagen i advent dessutom. Tre veckor kvar till självaste julafton. Fortfarande minusgrader och ett några centimeter tjockt snötäcke på marken. Undrens tid är inte förbi! Normalt i Skåne så kommer snön och töar bort i samma veva mer eller mindre. Men inte denna gång. Med en fyra-fem minusgrader gäller det att klä sig rätt. Elitaren tog dubbla handskar och petade in värmesulor i skorna. Tillsammans med Bokis rullade han till Saxtorp där det var tomt och öde. Ja, Kicken hade ju meddelat att han skulle äta julbord idag igen… Därför skulle han inte ansluta till träningen. Det var bara att rulla iväg för de två som sällan eller aldrig hoppar en träning.

Oj, har den gått upp, sa Bokis och tittade förvånat ner på sin jacka. Blixtlåset hade delat på sig. Du har kanske inte fått i blixtlåset riktigt från början, undrade Elitaren. Bokis tog tag i det. Stod och pillade lite så: Oj, nu gick det sönder på riktigt, sa Bokis när dragskon föll av… Då är det lika bra att vi vänder hemåt igen, sa Elitaren. Nej, tyckte Bokis. Vi kan väl bli här i Saxtorpsskogen tyckte Bokis. Absolut gick det. Bara du säger till om det blir för kallt om magen så vi då i så fall kör hem direkt om det blir för tufft.

Så rullade man iväg mot slingan via Stora Byvägen. Ut i det vita kalla spåret. I torsdags var det lätt att hitta spåret. Tydliga cykelspår visade vägen. Men nu var allt upptrampat och därför så mycket svårare att se. Det gällde att vara med hela tiden och inte sitta i drömmar eller annat. Jodå, att vara närvarande lyckades Elitaren med idag. Allt flöt på bra förutom att i ”loopen” for det in en tjock gren i bakväxeln så det blev tvärstopp. Å nej, inte en gång till kved Elitaren. Förra söndagens haveri som renderade i en fem kilometer lång promenad i cykelskor. Detta som i sin tur skapade ett par rejält köttiga skavsår på hälarna. Inte nu igen… Men lyckligtvis kom han undan denna gången med blotta förskräckelsen. När grenen var bortplockad funkade allt som det skulle. Det var bara att trampa vidare, trodde Elitaren… Direkt for det in en ny kvist i bakhjulet. Lyckligtvis var den bara att dra bort för att sedan kunna fortsätta. Flera gånger tillfrågades Bokis om hur det var, om han inte blev kall om magen. Nejdå, tuyckte han. Visst kylde det men inte värre än att det gick. Vem kan tänkas ha ett pannben som är tjockare är det Bokis har? Knappast någon, blir svaret. Bokis en fantastisk ”gubbajvl” som aldrig bangar.

Varvet avverkade utan några fler incidenter eller tillbud. Medan man som vanligt avrundade med Elitkaka kom det en kvinna cyklande på sin MTB. Hon tillfrågades om hon var sugen på en Elitkaka. Han stannade och undrade vad det var för något. Elitaren överräckte en kaka till henne. Den föll henne i smaken. Hon inviterades också att hänga på någon annan gång. Det är bara att dyka upp vid parkeringen kl 10:00 på söndagar eller 18:00 på torsdagar.

Nu på torsdag är det Elitarens tur att vara iväg. København och julefrokkost står på schemat. Håll koll så lägger Kicken ut något om träning på torsdag.

Med magen exponerad för den kyliga vinden avverkade Bokis dagens träning.
Elitkaksgäst vid Elitkaspausen.

Dagens runda.

Boretrotsare i skogen!

Bokis gör sig klar för att starta träningen.

Torsdag 30 november. Sista skälvande dagen i denna månad. Kung Bore är ju på besök och förutom kylan har han bjudit på sisådär 5 cm snö. Detta hade föranlett Elitaren hatt leta upp hjulen med dubbdäck. Det är ju flera år sedan de använts senast. Men de hittades och pumpades med luft innan de monterades på MTB’n som Cykelhandlaren så förtjänstfullt hade lagat efter söndagens haveri. Bokis dök upp punktligt och de båda rullade iväg mot Saxtorp. Lunnapågen hade ju hintat om att han skulle dyka upp ikväll. Men frågan var om snöfallet hade avskräckt honom? Det får vi bena ut när vi kommer till Saxtorp, menade Elitaren. Kicken hade anmält förhinder då han skulle få vaccin på kvällen. Han hade redan varit ute och tagit ett varv på slingan under eftermiddagen.

Jodå, Lunnapågen stod och väntade vid parkeringen när Bokis och Elitaren kom. Jättekul. Ett ny inköpt cykellyse prydde hans styre. Klockan var slagen så det var bara att rulla ut på slingan. Det borde inte vara så svårt att hitta runt för att Kicken hade meddelat att han lyckats ta sig runt hela slingan. Det borde alltså bara vara att följa spåren. Jodå, det var tydligen inte bara Kicken som rullat runt slingan idag. Där var fler spår. Det gick bra, lätt att hitta, vilket det annars nog inte hade varit i mörkret. Allt ser annorlunda ut när det ligger ett snötäcke. Men med hjälp av de som kört tidigare under dagen rullade det på bra. Det var bara vid ett tillfälle där Elitaren snurrade till det. För att följa stigen är det bra om man har slingan memorerad och följer med i tanken så man vet när man ska svänga nästa gång. Men Elitaren hade tappat bort en bit av slingan och var längre bort i tanken än vad man var i verkligheten. Men då kan man alltid luta sig mot Bokis som bara lite förvånat pekade att man skulle ju svänga vänster som vanligt. Jo så var det och nu var man igång igen med en Elitaren som var lite mer uppdaterad om var han var någon stans.

Allt rullade på bra utan några incidenter förutom att Bokis vid ett tillfälle fick lite ris i bakväxeln. Men det rensades snabbt så man kunde fortsätta avverka slingan. Efter avverkat varv blev det Elitkakspaus i sedvanlig ordning innan man började rulla hemåt. Nu hade det börjat bli kallt om fingrarna och även lite kallt om tårna trots Elitarens värmesulor. En kort fikapaus innan man rullade hemåt. Det är eländigt att stå för länge så att man blir kall. Då blir det ett h-vete att få upp värmen igen, brrrr…

Nästa träning på söndag kl 10:00. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Elitkakspaus efter avverkat varv.
”Gubbadäcken” gjorde sitt jobb ikväll.

Kvällens runda.

Käpprätt åt ”häl-vete” för Elitaren!

Här har vi ”Lunnapågen” som dök upp och hängde med på dagens träning!

Söndag 26 november. Hu jeda mig, som Emil skulle ha sagt, vad kallt. Minus sju grader såhär på söndagsförmiddagen. Det är det väl inte någon skåning som är beredd på. Men det var bara att förbereda sig och klä sig därefter. Elvärmesulorna kom i cykelskorna. Tumvantarna kompletterades med ett par tunna fingervantar inuti. I vanlig ordning så dör Bokis upp punktligt så att han och Elitaren kunde rulla till samlingen i Saxtorp. Där stod en Merca med MTB på en hållare där bak. Det var en Lunnapåg som sett om cyklofånarnas äventyr här på bloggen och på Facebook. Han ville gärna hänga på, vilket han givetvis var väldigt välkommen att göra! Kicken hade aviserat att han inte skulle komma till dagens träning. Ett julbord på Söderåsen vägde tyngre, tyckte han…

Då var det bara att rulla iväg. Som vanligt en liten snutt i Saxtorpsskogen innan man rullade över mot Järavallen via Välandalen. Lunnapågen hade aldrig kört i Saxtorpsskogen men väl på Järavallen. När man kom över till andra sidan 110:an började han känna igen sig. Det var betydligt fler bilar och människor på Järavallen idag än förra söndagen. Dessutom var det någon orientering där. Så en och annan stressad orienterar med tosingablick mötte man under rundan.

Som vanligt gjorde man ett kort stopp innan starten så att Bokis fick stretchat ut sina framsidor på låren. Därefter bar det av ut i spåret. Det var torrt och fin för att allt var fruset. Lättrampat. Det var bara på några ställen där spåren efter cyklar i dyngpölarna frusit till som det kunde vara lite marigt. Man rullade på i ett hyggligt gubbatempo och allt flöt på tills man passerat ”rotbacken och strax skulle korsa gula slingan för att slingra sig vidare till ”Jerkers ås”. Där blev det plötsligt tvärstopp för Elitaren. En torr stump av en tall hade farit upp och tryckt in den bakre växelföraren in i ekrarna. Tvärstopp. Hjulet gick inte runt. Med lite möda fick Elitaren bockat ut växelföraren igen så att hjulet gick runt. Men slutcyklat för dagen var det. Växelföraren var skev och konstig. Växelörat hade nog fåt sig en törn det också. Elitaren delade ut var sin Elitkaka till Lunnapågen och Bokis och skickade sedan iväg dem att köra varvet medan Elitaren själv gjorde ett lappkast på cykeln och började gå hemåt de där förväntade runt tre kilometrarna.

Cykelskor är inga idealiska promenadskor. Lagom till att Elitaren var tillbaka vid gångbron började han känna av skav på båda hälarna. Det gick ju inte att ringa efter någon taxi. Dels var det ingen taxi som kunde ta sig dit och dels hade Elitaren inte någon telefon med sig. Det var bara att bita hop och promenera vidare. Varje gång det dör upp en liten nerförsbacke kunde som tur var Elitaren hoppa på cykeln och åka frihjul för att få några sekunders lindring från det allt eländigare skavet. Strax innan han var hemma passerade han Cykelhandlarens residens och tog sig friheten att ringa på för att höra om de hade söndagsöppet så han kunde lämna in cykeln. Ja, ja män! David och Susanne tog emot den skadade MTB’n med glatt humör. Det är vad man verkligen kan kalla service och kundvård! Guldstjärna!

Några meter från hemmet kom så Bokis rullande. Jodå, han och Lunnapågen hade avverkat varvet och så lyckades alltså Bokis och Elitaren tima sin ankomst precis. Inte illa. Det visade sig att de uppskattade tre kilometrarna nästan på metern när blev fem…

MTB’n har lovats vara färdig till torsdag då det är dags för nästa träning. Kl 18:00 i Saxtorp smalas vi vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på!

Här ser vi hur krökt och eländig växelföraren blev…
Köttiga hälar som nu har försetts med Compeedplåster för att man ska kunna gå över huvud taget.

Såhär blev Elitarens runda. Kortare än vanligt men tog samma tid som för Bokis som cyklade hela varvet.

Vädertåliga Cyklofånar i skogen!

Bokis laddad vid samlingen i Saxtorp.

Torsdag 23 november. Lyckligtvis hade regnet som man hotat med dragit över under eftermiddagen. Det hade heller inte kommit speciellt mycket regn. Lite knappt fyra millimeter bara. Men det var ett fasligt blåsande. Det tjöt och susade bland träden. Kicken ringde och meddelade att han skulle stanna hemma. Han ville inte ge sig ut. Men Bokis och Elitaren rullade ut och iväg till Saxtorp. Naturligtvis var det inte någon där, men hoppet har inte getts upp.

Ett lappkast med cyklarna och iväg ut på slingan. Visst var det lite tung bana men det var inte speciellt kletigt. Det var bara att peta ner en kugge och trampa på. Slingan hittades runt utan några egentliga svårigheter. Visst var det lite tvekan på ett par ställen men det klarnade i samma sekund som man undrade. De båda vädertåliga Cyklofånarna var alldeles ensamma i skogen. Inte en levande kotte syntes till av någon underlig orsak. I skogen var det ganska skönt. Vinden märktes inte av utan av att det susade i träden så att det emellanåt överröstade surret från motorvägen. Riktigt skönt alltså.

Efter avverkat varv rundade man av med Elitkaka innan man rullade hemåt mot Hänkelstorp. Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Tvenne MTB:ar rullade runt slingan ikväll.
De två vädertåliga Cyklofånarna: Bokis & Elitaren.

Kvällens runda.

Tungtrampad bana!

Bokis & Kicken vid samlingen i Saxtorp.

Söndag 19 november. Som tur var så hade frosten släppt. Men det var bara en tre fyra grader över nollan. Mannen med läderveken hade som vanligt hotet med en massa regn. Men en kik på radarbilden visade att det var nog betydligt överdrivet. Visst var det lite regn på gång, men det såg inte så farligt ut. Bokis kom punktligt som vanlig för att göra Elitaren sällskap till Saxtorp. Det var ganska rått i luften. Vinden var riktigt bitande. Men det är ju en fördel med MTB att man kan köra inne i skogen där det är lä. Framme vid parkeringen, Hagensvägen, stod Kicken och väntade. Någon mer dök inte upp. Lövis hade aviserat att han inte skulle komma på några veckor för det hade planerats in andra aktiviteter. Asmundtorpskan har nog gått i ide, Det var länge sedan hon var med. Men vem vet. Kanske hon vaknar till när vårsolen kommer om några månader?

Det var bara att rulla ut på lilla Saxtorpsslingan innan man tog sats och tog sig över till Järavallen via Välanbäcken. Det var ovanligt få ute i skogen idag. Någon enstaka var ute och rastade sin hund. Men annars var det närmast stendött. Ute på Järavallen var det heller inte speciellt många. Någon enstaka bil stod parkerad där, men inte mer.

Efter en kort paus var det till att ge sig ut i spåret. Det var inte alls lika kletigt som man kanske skulle kunna ha trott. Visst fann det gyttjepölar men inte utan att man kunde styra i dem. Man har ju varit med om att det har varit så kletigt att det inte gick att styra utan att man fick förlita sig på att ödet och naturen ville en väl och då skicka cykeln på önskat håll… Men idag rullade det på bra även om banan var tung. När det är blött i marken blir det ju mer tungtrampat. Det får man ta positivt och tänka att när det är tungt blir det ju lite extra styrketräning.

Varvet avverkades utan några missöden eller incidenter. Tillbaka igen vid starten blev det lite tid för Bokis att stretcha ut lårmusklerna och för Elitaren att prassla fram påsen med Elitkakor. När kakorna var svalda rulladen man iväg igen. Denna gången hemåt. Man får inte stå stilla för länge för då hinner man kallna. Då man är svettig blir det extra kallt. Så det är bara till att trampa på så det visslar om det oh ålla en bra temperatur. Något regn hade man heller inte sett något av, vilket var skönt. Men låren var ganska stinna på mjölksyra på både Bokis och Elitaren. Dock hade Bokis lite pulver kvar och kunde hänga av Elitaren i alla backarna på hemvägen. En otrolig gubbajevel, speciellt med tanke på att det bara är vå månader kvar tills han fyller 90!

Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Samling som vanligt vid parkeringen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på. Glöm inte lyset!

Kicken pratar med hela kroppen vid Elitkakspausen.
Jodå, både cykel och fossingarna behövdes spolas av.

Dagens runda.

Cyklofånarnas egen I-or!

Bokis spanar förgäves efter fler träningskompisar vid parkeringen, Hagensvägen.

Torsdag 16 november. Mannen med läderveken hade hotet med ett fasligt regnande och i värsta fall snö. En snabb kik på radarbilden i förmiddags visade att regnvädret skull dra över lite efter lunch. Kicken gjorde dock en helt annan analys. Han skrev att han sett radarbilden och nu hade bokat spinning istället. Kicken är ibland lite av I-or bland Cyklofånarna. Lite deppig och melankolisk, ser problem som egentligen inte finns. Regnet hade dragit undan med god marginal när det var dags att rulla iväg. Jovisst kom det några daggdroppar. Men det var inte något som man märkte av förutom att de blinkar till i skenet av cykellyset. Bokis och Elitaren rullade iväg till Saxtorp för att se om där var någon mer som var cykelsugen denna dag.

Framme vid Parkeringen, Hagensvägen var det och förblev tomt förutom Bokis och Elitaren. Det var bara att rulla ut på slingan för att trampa runt. Visst var det blött. Många stora vattenpölar men inte speciellt kletigt och lerigt. Man trampade på men ganska snart hade man tappat slingan. Det var strax innan där man svänger höger runt ett grävt hål. Man snirklade runt lite och så plötsligt kom man rätt på det igen. Elitaren var lite disträ idag. Han retade sig på att Länsförsäkringar inte har reglerat skadan efter kraschen i Asmundtorp för lite drygt två månader sedan. Han får heller inte något svar när han mailar och frågar. Ett lustigt sammanträffande är att skaderegleraren är gift med en annan Cyklofåne. Är det månne den vägen man ska gå för att få ett svar?

Nu gällde det att släppa det eländet och fokusera på cyklingen och slingan. Bara att trampa vidare med fokus och runda ”loopen”. Det var tung bana idag. Det var lite av ett styrkepass kan man säga. Efter et tag började mjölksyran kittla i Elitarens lår. En mer öde skog än Saxtorpsskogen denna kväll kan man nog inte tänka sig. Inte en enda kotte var ute och rörde på sig. Heller inte några hoande ugglor eller en enda rumpa från något rådjur kunde siktas. Varvet avverkades utan några fler speciella malörer. Visst fick Elitaren kvistar i bakväxeln några gånger och några vägval var lite osäkra. Men man klarade av att hålla sig på slingan så att man kom fram till Elitkaksstället där träningsvarvet avslutas.

En kort paus där innan man vände kosan mot Hänkelstorp igen. Bokis var fortfarande pigg och satsade i alla småbackar på hemvägen. Men Elitaren hade inte något att sätta emot. Så Bokis tog alla ”Bergspris” på hemvägen. Gubbaj-v-l…

Näst träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Elitkakspaus efter avverkat varv.
Som synes blev inte cyklarna speciellt leriga ikväll.

Kvällens runda.

Levande Lövis jagade fullfjädrade flickor!

Kicken och en levande Lövis var på plats när Bokis och Elitaren kom till Saxtorp.

Söndag 12 november. Lite gubbacykling passar väl font på självaste Fars dag. Det tycke i alla fall kärntruppen i Cyklofånarna. Bokis kom punktligt till Elitaren som idag låg lite efter tidschemat. Men med raska steg klev han ut i förrådet där den nyservade MTB’n hängde. Efter torsdagen var det ju tvunget att byta bakdäck då det gamla sprack. Samtidigt fick gubbajeveln tummarna ur och bytte kedjan och kassetten. Med förhoppning om en bra start på träningen hakades cykeln ner på ett platt bakhjul… Punka… Suck… Det svors en liten ed inombords för att han varit så snål och inte bytt slang också när han bytte däck. Det var bara att kränga av slangen, peta dit en ny för att känga på däcket och pumpa. Det gick faktiskt bra utan några problem. Ibland kan det ju vara hart när omöjligt att kränga på däcket igen. Men idag flöt det på bra.

Det blev ett lite högre tempo än vanligt för att komma någorlunda i tid till Saxtorp. Där stod Kicken tillsammans med en levande Lövis. Det hade man ju inte väntat sig. Det var ju jättelänge sedan han visade sig. Jättekul att han hittat tillbaka. Efter en kort runda i Saxtorp rullade man över mot Järavallen via Välandalen. Då det var fint väder, bra mycket bättre än det duggregn som tidigare utlovats, så var det många ute i skogarna och på stigarna. Många med en eller flera fyrbenta ”loppcirkusar”. Som vanligt så stannade man till en stund vid starten på Järavallsslingan. Två fullfjädrade flickor rullade ut i spåret på sina heldämpade MTB’s. Efter en minut eller två rullade Lövis iväg för att jaga flickorna. I ett huj var han så borta och de andra tre gubbarna masade sig iväg ut på slingan de också. Strax innan ”Dödsstupet” stod de båda flickorna stilla så att även Elitaren, Kicken och Bokis kunde komma förbi. Lövis hade så klart redan passerat dem. Det var lite imponerande av Kicken som idag stod på betydligt bättre än vad han brukar. Tydligen inte lika rädd för rötter och dynga som innan. Jättebra! Fokuserar man för mycket på faror och små hinder har de en tendens att bli värre än vad de egentligen är. Farhågorna blir då självuppfyllande profetior. Som tur var lades profetiorna hemma idag! Varvet avverkades utan några egentliga malörer uteom på hemvägen längs med lithorinavallen där Elitaren kanade på en rot och höll på att hamna i fårstaketet. Men lyckligtvis lyckades han häva vurpan och kunde fortsätt det sita några hundra metrarna till målet.

Vid målet satt och stod det gott om folk med små barn. De skulle försöka grilla korv. Men av oset att döma blev nog de korvarna ”grillade” på tändvätska som låg och småbrann. Det var inte någon fjutt i glöden, bara en os av tändvätska som gav huvudvärk. Efter Elitkakspausen var det bara att rulla iväg hemåt så man slapp tändvätskeoset…

Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. MTB med samling vid parkeringen Hagensvägen. Alla cykelsugna välkomna att hålla på. Glöm inte lyse bara!

En kort paus innan man jagade ut i spåret efter de fullfjädrade flickorna!
Elitkakspaus i tändvätskeoset…

Dagens runda.

En hårsmån från explosion!

Bokis anlände i duggregnet.

Torsdag 9 november. Det mesta av regnet hade dragit bort. Det var bara ett pyttelitet duggregn kvar när Bokis anlände till Elitaren för torsdagscykling. I och för sig hade det inte störtregnat under dagen heller. Men det hade kommit lite dryg fyra millimeter. Men regnet är ju inte något att bry sig på, Det är ju bara utomhus. Gubbarna äntrade sadlarna och trampade iväg mot Saxtorp. Där stod Kicken och väntade lite oroligt. Bokis och Elitaren hade tagit det lite extra lugnt på vägen dit för Bokis hade fått en Covidspruta idag så man var en eller två minuter sena. När Kicken såg de båda sänktes hans axlar och man kunde höra hur han andades ut.

Det var inte så mycket att vinka på utan att rulla ut på slingan efter att ämnet ”Paddrickare” blivit avhandlat. I dagens spalt med Bo Bergman hade någon ställt frågan om vad ”Paddrickare” var för något. Detta för att detta för att frågeställaren sett skyltar i Ålabodarna med ”Paddrickargränd” och ”Paddrickartorget”. Ingen enhetlig tolkning fanns så diskussionerna kommer nog att fortsätta…

Ikväll var det kletigare än vanligt i spåret. Vist kanade man lite fram och tillbaka på rötterna men det blev ingen ”batangis”, vurpa alltså. Detta ord kommer Kicken att skicka in till Bo Bergmans torsdagsspalt för att försöka utreda var det uttrycket kommer från och hur det uppstått. Fortsättning följer framöver.

Trots avsaknad av markeringar på slingan lyckades man ta sig runt utan några egentliga malörer. Visst fanns det några frågetecken, men allt rullade på och runt hela slingan kom man utan mankemang. Efter Elitkakspausen återstod det bara att rulla hemåt. Kicken mot Landskrona och de båda andra hörarna mot Hänkelstorp. När man kom ut på Stora Byvägen kände Elitaren att det var något konstigt med backdäcket. Bokis som låg efter kunde inte se att det var skevt eller så. När det var grusväg kändes inte något konstigt. Men så fort man var på asfalt kändes det väldigt konstigt. Roff, roff, roff, liksom. Mycket konstigt. Väl hemkomna och igång med att spola av cyklarna så kunde man till sist konstatera att bakdäcket var sprucket och att slangen tittade ut i en bubbla. ”roffet” kom från att bobblan tog emot ramen en gång varje varv. Det blir till att inhandla nytt däck imorgon och prisa lyckan att det inte blev en explosion på vägen hem…

Nästa träning på söndag kl 10:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen för en fin ”Fars Dags Runda!. Alla cykelsugna välkomna att hänga på!

Elitkakspaus efter avverkat varv.
Här ser vi hur slangen sticker ut och försmädligt räcker tunga åt Elitaren…

Kvällens runda.

Äntligen Järvallspremiär!

En pigg och avspänd Bokis hälsar Kicken välkommen till träningen.

Söndag 5 november. Milt och stilla väder men ett lätt duggregn föll från ovan. Bokis var lite överraskad av regnet. Hemma i Kävlinge hade det varit helt torrt. Så han hade inte tagit med sig vare ssig regnjacka eller skoskydd. Elitaren tröstade honom med att regnjacka var knappast något som man behövde idag för att regnvädret skulle dra bort norrut. Han erbjöds dock att få låna ett par gamla skoskydd, vilket han avböjde. Då återstod det bara att trampa vidare mot Saxtorp för att möta upp andra träningsugna.

Framme i Saxtorp var det alldeles tomt och öde. Inte en kotte att se, jo förutom tallkottarna så klart… Men det var fortfarande fem minuter kvar till tioslaget så hoppet var inte helt ute. Se där kom ju Kicken iförd sin gula regnjacka. Det första som kunde höras ur han mun var en kraftig, köttig ed om dagens väder… Kicken är ju inte något större fan av regnväder, om man säger… När gallan var utspydd kunde han berätta att han varit i kontakt med kommunen angående att de målat över markeringarna. Förklaringen som gavs var att kommunen hade ansvar för att hålla slingorna i ordning. Då menade de att det kunde bli förväxling med den slingan som vi cyklat i femtontalet år. Det känns inte riktigt som något argument utan mer som ett ”hitte-på” för att ha någon ursäkt…

Men idag var det Elitarens tur att välja var man skulle cykla. Då föll valet givetvis på Järavallen. Elitaren hade ju försökt få till en Järavallsrunda många gånger i höst men då hade Bokis och Kicken gaddat hop sig och röstat ner det förslaget. Men idag skulle det alltså bli av för att det var upp till Elitaren att välja… Som vanligt en liten sväng i Saxtorpsskogen innan det bar av mot Järavallen. Men innan det hann man med att lyfta undan ett litet träd som låg över stigen. Kommunens röjning av stigarna är inte speciellt på topp om man säger. Tur att det finns starka Cyklofånar!

Vid Välanbäcken låg det en död häger. Det var väl också det enda viltet som syntes till på rundan förutom en ekorre som snabbt klättrade upp i ett träd när cykeltrion rullade förbi. Ute på Järavallen var det väldigt lite aktivitet. Knappast några bilar alls. Det var väl duggregnet som skrämde bort folk. Efter en kort paus rullade man så ut på slingan för säsongens premiärtur. Det var ju lite spännande att se hur blött och kletigt det kunde vara i spåret. Men det var faktiskt inte så kletigt som man kanske kunde ha trott. Visst var det pölar lite här och var. Men inte som det har varit någon gång där man inte hade kunnat styra utan att dyngan bestämde på vilket håll man skulle. Men så inte idag alltså. Några träd hade fallit sedan förra vintern, så klart. Men stiftelsen hade ju röjt upp det snyggt. Det var bara ett ställe där en rotvälta tagit med sig stigen så att det blev en lite annan sträckning på stigen än innan. Bokis missade detta och fick lite markkontakt där. Men inga skador, bara lite lera på brallorna.

Rundan rullade på sedan utan några incidenter eller malörer. Dock så kändes det i benen att det var länge sedan man trampade runt på Järavallen. Den slingan är betydligt mer trixig och krävande än Saxtorpsskogen. Men kul är det!

Efter avverkat varv blev det så klart en liten paus med Elitkaka innan man fortsatte hemåt i det nu faktiskt fina vädret. Det hade slutat duggregna och ljusnat lite grand. Väldig svag vind och hög frisk luft kombinerat med runt tio plusgrader. Vad mer kan man begära av vädret i november?

Nästa träning på torsdag kl 18:00 i Saxtorp. Samling vid parkeringen, Hagensvägen. Alla cykelsugna är välkomna att hänga på!

En kort paus innan man rullade ut på Järavallsslingan,
Elitkaspaus efter avverkat varv.

Dagens runda.

Hundvädersrunda med överraskning på slutet!

Bokis gör sig redo för träningen medan han muttrade några köttigare eder över vädret…

Söndag 29 oktober. Lågtryck och regn. En kik på DMI’s radarbild såg det ut som att det nog skulle klarna upp lite efter 10-draget. Som tur var duggregnade det bara lite lätt. Bokis kom punktligt och svor lite över vädret. Men det är ju inte så mycket annat att göra än sätta igång med cyklandet. Blötan gör det lite kallare. Men efter några kilometers trampande börjar värmen så smått smyga sig på igen. Framme i Saxtorp var det tomt och öde. Men då dök plötsligt Kicken upp längs Hagensvägen och strax efter honom även Kock Rynke. Kock Rynke kom på gravelbike och skulle inte hänga med ut i skogen. Han ville bara kika förbi och säga hej. Trevligt!

Efter lite snack rullade Kock Rynke iväg ut på vägarna igen medan trion på MTB ställde kosan mot slingan i Saxtorpsskogen. Ja, Elitaren hade försökt rösta igenom en sväng till Järavallen, men blivit nerröstad av gubbajevlarna. Han fick gå med på Saxtorpsskogen i utbyte mot löfte att köra på Järavallen nästa söndag. Trots det blöta vädret var det en hel del som var ute med sina hundar. Det brukar annars vara ganska tomt och öde vid denna väderlek.

Allt rullade på medan man letade sig runt den övermålade slingan. Enda stoppet blev när man kom upp på Kaninstigen fösta gången. Här ville Kicken stanna till och putsa sina glasögon. Men då han har slipade glas innanför sportglasen hade det bildats imma som han inte kom åt att putsa bort. Brillorna fick het sonika stuvas ner i cykelväskan och Kicken fick lita till sin ledsyn resterande av träningen.

Varvet avverkades utan några missöden. Noteras kan att man fortfarande inte röjt vindfällena utan fortfarande på ett antal ställen ligger det träd över stigarna. I sedvanlig ordning avslutades varvet med Elitkaka. Då kom det en dam, som man kört om ett par gånger i skogen, promenerande med sin Svensk-Danska Gårdshund. Jodå, hon lät sig väl smaka när även hon blev bjuden på Elitkaka. Kicken drog igång en diskussion om slingan, övermålningarna osv. Så ställde han frågan till damen om honkände någon Tallinger. Det blev tyst en liten stund innan den förvånade damen svara de; Det är jag… varvid det var Kicken tur att bli stum av förvåning. Kicken har forskat lite i vad som hänt med slingan och syftet med övermålning. I detta arbetet hade han även pratat med damen i fråga, Tallinger!

Efter en liten pratstund rullade man hemåt, betydligt våtare än vad man trott från början. Men det våta torkar ju igen, så det är ju inte något problem. På torsdag har Elitaren förhinder med Bokis och Kicken har bestämt att köra från parkeringen, Hagensvägen, Saxtorp kl 14:00. Är det någon som är sugen är det bara att hänga på!

Här anländer Kicken tätt följd av Kock Rynke.
Kicken bekantar sig med Tallinger som han pratat med i telefon.

Dagens runda.