Söndag 13 april. Tänka sig, det fina vårvädret håller i sig precis som blåsandet. En skapligt frisk ostan eller sydostan ”förgyllde” dagen. När Elitaren kom till Saxtorp så var Kock Rynke och Silverräven redan på plats! Jättekul att dessa båda herrar till sist vaknat ur vinterdvalan och pallrat sig ur idet! Strax anlände även Skidåkar’n, Barne och Bokis. Kicken var ju på annat håll, som vanligt. Det är så sällan man ser honom att man nästan inte kommer ihåg hur han ser ut…
En kort överläggning och alla var överens. Österut mot Örtofta. Kanske en Ellingerunda eller om man skulle vända efter Krutmöllan. Det var till att trampa på så fick man se hur ambitionen såg ut när man var vid Krutmöllan. Kocke Rynke och Silverräven var ivriga. Det kliade i benen på dem båda. Cyklingabstinens efter vinteruppehållet. Så dessa båda gentlemen lade sig först när man trampade på 104:an mot Dösjebro, denna historiska plats där biskop Absalon drog ut för att slå ner bondeupproret mera känt som Slaget vid Dysie bro (Dösjebro). Motvind och lite fartvind på det gav ett dånande i öronen, nästan som när JAS 39 Gripen slå på sin efterbrännkammare. Det är sådant dånande så att man kan bli mycket mer ding i huvudet än vad man är till vardags… Men upp ger man inte. Det gäller att försöka snika sig in på någon bra rulle för att få lite lindring. Vid ett par tillfällen blev det nästan panik i klungan. Elitkakspåsen håll på att glida ur Elitarens ryggficka. Efter korset i Söderviidinge löstes detta genom att flytta påsen till en lite större ficka och Cyklofånarna kunde andas ut när katastrofen var undanröjd…
Stora Harrie var nästa ort att passeras för vidare trampande mot Krutmöllan. Det var ganska skämt när man svängde av från 104:an ner mot Kävlingeån. Då blev det kantvind, kanske till och med lite medvind så smått. Istället fick man den sega backen upp från dalgången. Här splittrades klungan så klart. Men uppe för backen stannade man. Här meddelade Bokis och Elitaren att de vände hemåt via Hoby. Elitaren skyllde på att han skulle värna Bokis, men själv var han nog lika trött som Bokis… Innan man skildes åt så delades ut Elitkakor med förmaningen att man inte fick kalasa på dem förrän vid vanliga stället. Allts första trädet till höger efter att man svängt efter järnvägskorsningen mor Ellinge. Den förmaningen bröt Skidåkar’n direkt och mumsade i sig kakan med välfyllda kindpåsar…
Bokis och Elitaren tog en kakpaus vid den sedvanliga kastanjen innan man full ut njöt av medvinden. Tänk att kunna peta i de högsta växlarna utan att samla på sig mjölksyra, härligt! I Kävlinge vinkade Elitaren av Bokis som nu nästa var hemma på så när ett par hundra meter. Eltiaren fortsatte till Hänkelstorp via Hög – V. Karaby lycka.
Nästa träning på söndag, påskdagen. Skärtorsdagen inställd då det var många som hade förhinder.
Dagens runda.